Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färla, Åke Bengtsson - Gadd, Pehr Adrian - Gadelius, Erik - Gadolin - 1. Gadolin, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som slottslofven på Kalmar och upptogs bland
riksråden.
Död d. 9 dec. 1578, den siste på
svärdssidan af den gamla Färla-ätten. Han var
enligt äldre häfdatecknare: »en myndig, förfaren,
lärd och väl försökt adelsman».
Gadd, Pehr Adrian, kemist, ekon. skriftställare.
Född i Birkkala socken i Finland d. 12
april 1727. Föräldrar: kronobefallningsmannen
Jakob Gadd och Sara Gottleben.
Vid Åbo universitet, där G. vid tjuguett års ålder
vunnit den filosofiska graden, utnämndes han 1750
till docent i naturalhistoria. Med understöd af
allmänna medel företog han därefter 1753–55
flera resor genom södra Finlands kusttrakter och
skärgård, för att studera dessa orter i ekonomiskt
och naturhistoriskt hänseende. Sistnämnda
år utnämndes han till inspektör för salpetertillverkningen
i Åbo och Björneborgs län, hvartill
1756 lades uppsikten öfver schäferierna, då han
erhöll titel af ekonomiedirektör.
Då en ny lärostol
i kemi blifvit inrättad vid Åbo högskola,
undfick G. fullmakt 1761 såsom dess förste ordinarie
innehafvare, hvarjämte han följande året
hugnades med titel af »Plantagedirektör». År 1763
förordnades han till universitetets bibliotekarie,
hvilken syssla han likväl endast innehade i två
år.
Ledamot af Vetenskaps-akad., Vet.-soc.
i Uppsala samt flera andra svenska och utländska
lärda samfund.
Död d. 11 aug. 1797.
G. var en inom kemien och dess tillämpningsvetenskaper
nitisk och verksam arbetare hvars
förtjänster äfven i utlandet vunno anseende och
beredde honom hedrande anbud därifrån.
Af hans skrifter märkas i synnerhet: Åkerbrukets
kemiska grunder 1761–64, som föranledde en
vetenskaplig strid med kemiens målsmän i Uppsala;
Försök till en systematisk inledning i
svenska landtskötseln 1773–77; Inledning till
stenrikets känning 1787, m. fl.
Gift 1759 med Brita Sidonia Fahlenius.
Gadelius, Erik, läkare. Född i Stockholm d.
16 juni 1778. Föräldrar: notarien
vid stadsauktionsverket Sven
Weddewig Gadelius och Katarina
Elisabet Holmér.
G.
blef student i Upsala 1795 och
valde genast medicinen till sitt
hufvudstudium. Tre år senare
lämnade hann emellertid Uppsala
och öfverreste till Åbo, där han blef medicine
licentiat 1800 och med. doktor 1802.
I Stockholm,
där han sedan bosatte sig, blef han 1803
intendent vid Sabbatsbergs hälsobrunn och läkare
vid därvarande fattighusinrättning. Genom
hans nitiska bemödanden anlades 1807 på stället
ett brunnslasarett, vid hvilket, äfven sedan
hans tid blef upptagen på andra håll och af
mera maktpåliggande befattningar, han fortfor
att vara läkare under hela sin lifstid.
Förordnad till anatomie prosektor 1805, stiftade
han 1807 tillika med Berzelius och några andra
läkare Svenska Läkarsällskapet och skötte, som
dess förste sekreterare, sällskapets angelägenheter
1808–12 och 1818–21.
År 1804 hade
G. utgifvit sin berömda Handbok i Medicinal-Lagfarenhet
och höll med ledning af densamma
offentliga föreläsningar i denna vetenskap 1806.
Fyra år senare öppnade han en föreläsningskurs
för blifvande präster och studerande i läkekonstens
elementer och undfick titel af professor
s. å. 1810. Förordnad 1811 till professor
i teoretisk medicin vid Karolinska institutet, erhöll
han i uppdrag att som öfverfältläkare hafva
inseendet öfver sjukvården vid Stockholms garnisonsregementen
1813–14. Ledamot af Vet.-akad.
1817.
Utrustad af naturen med ett klart
omdöme, som ytterligare skärpts af en vidsträckt
erfarenhet och stor beläsenhet, ansågs han för
en af sin tids utmärktaste läkare och var äfven
en af de mest anlitade i hufvudstaden.
Under utöfningen af sitt människovänliga kall föll
G. offer för en gängse tyfusepidemi d. 2 febr.
1827.
Gift 1818 med Emma Charlotta
Helling.
Gadolin. Västfinsk släkt, som leder sitt ursprung
från bonden Anders Mattsson å Maunula
hemman i Nykyrko socken, hvilkens son
kontraktsprosten Jakob (f. 1678 d. 1758), antog
namnet Gadolin.
1. Gadolin, Jakob, matematiker, teolog, politiker.
Född d. 24 okt. 1719 i
Strengnäs, hvarest föräldrarna, d.
v. komministern i Nådendal Jakob
Gadolin – se ofvan – och
hans hustru Anna Lignipæus
då vistades såsom flyktingar
för ryssarna, hvilka innehade
Finland. När föräldrarna
efter fredsslutet återvändt till sitt hem, insattes
G. i Björneborgs skola, hvarifrån han 1736
skickades till universitetet i Åbo.
Då Finland
1742 åter kom i ryssarnas våld, flydde G.
öfver till Sverige, där han under ett par år
studerade matematik i Uppsala under Klingenstjerna
och A. Celsius. Återkommen till Åbo,
promoverades han till filosofie magister med
första hedersrummet 1745 och blef s. å. docent
i matematik, med skyldighet att uppehålla föreläsningarna
i ämnet. Tre år senare befordrad
till e. o. professor och astronomie observator,
emottog han 1751 Vetenskapsakademiens uppdrag
att anställa en serie observationer å månen,
till utrönande af dess parallax, hvilka observationer,
jämförda med dem de La Caille på
franska regeringens befallning utfört vid Goda
Hoppsudden, vunno allmänt bifall och beredde
honom en ledamotsplats i akademien. Året
därefter prästvigd, utnämndes han till kyrkoherde
vid finska domkyrkoförsamlingen i Åbo,
blef 1753 physices professor och sedermera efter
hvartannat: teologie doktor 1756; teol. professor
1762; domprost 1779 och 1788 biskop öfver
Åbo stift.
Död d. 26 sept. 1802.
G:s specialitet
var matematiken och han åtnjöt inom
detta fack stort anseende af sin tids lärde. Såsom
teolog var han fördragsam, lika skild från
blind hängifvenhet för hvarje dogm, därför att
den såsom sådan blifvit vedertagen, som från
slapp tolerans och ytlig nyhetslusta. Föröfrigt
skarpsynt människokännare, klok, försiktig och
fullkomligt herre öfver sina känslor och handlingar,
var han synnerligt användbar i politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
