Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjellstedt, Peter - Fjellström, Per - Flach - 1. Flach, Ulrik Ferdinand - 2. Flach, Fredrik Krister Sigismund (Sigge) - Fleming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1840.
1845 stiftades ett missionssällskap i
Lund och i förening med detta ett missionsinstitut,
hvars föreståndare F. blef det följande
året. Här verkade han till 1856, då, efter Lunds
missionssällskaps införlifvande med Svenska missionssällskapet
i Stockholm, Lunds missionsinstitut
äfven förlades till hufvudstaden. Promoverad till
teologie doktor i Halle 1853, erhöll F. två gånger
kallelse till patronella pastorat, som dock af
honom afböjdes. Under de senare åren bestod
F:s verksamhet förnämligast i att genom predikningar
väcka svenska folket till intresse för missionssaken
och att genom utgifna tidskrifter och
andaktsböcker verka för den kristliga trons utbredning
och stadfästande. Såsom de viktigaste
af hans arbeten, må nämnas: Biblia det är all
den Heliga skrift, med förklaringar, 3 band
1849–55, Lunds Missionstidning 1846–61, Bibelvännen
1848–61, Bibelns apokryfiska böcker
1855, Andaktsbok för fångar, af K. maj:t prisbelönt
1849, ett företal till Concordia pia. Evangeliskt
luterska kyrkans symboliska böcker 1853 m. m.
F. bosatte sig sedan i Würtemberg, där han,
vid uppnådda sjuttio år, med oförminskadt intresse
följde den sak, åt hvilken han offrat sitt
lifs krafter. Sin lefnads afton tillbragte han i
Uppsala, där den s. k. Fjellstedtska skolan är
förlagd, och afled han i sistnämnda stad den 4
jan. 1881.
Gift med Kristina Schweitzerbarth.
Fjellström, Per, präst, lapsk filolog. Född i
Silbojocks församling af Piteå lappmark d. 2
mars 1697. Föräldrar: kyrkoherden Per (Noræus)
Fjellström och Agata Læstadius.
Den nionde i ordningen af aderton syskon och endast tio år
gammal, när fadern dog och lämnade hustru och
barn i ytterst torftiga omständigheter, erhöll F. en
beskyddare i dåvarande landshöfdingen öfver
Västerbotten, O. W. Löwen, som frikostigt understödde
hans och en yngre broders uppfostran. Sedan
han efter tvenne års vistelse vid Uppsala universitet
blifvit invigd till predikoämbetet, utnämndes han
1718 till skollärare i Lycksele, där han, med
obetydliga inkomster, kvarstannade i tjugu år.
Uppfödd i Lappmarken och fullkomligt hemmastadd
med dess språk, företog han sig att på
lediga stunder utarbeta en grammatik och ett
lexikon öfver lapska språket, för att användas
vid en tilltänkt öfversättning af bibeln och de
nödvändigaste religionsböckerna. Uttröttad af det
lönlösa arbetet och med föga utsikt att få det
befordradt till trycket, sammanträffade F. med
den nyutnämnde landshöfdingen öfver Västerbotten
frih. G. Gyllengrip, som uppmuntrade
honom till dess fortsättande, hvarefter grammatik
och ordbok jämte en öfversättning af Svebilii
förklaring öfver Luthers lilla katekes trycktes
på allmän bekostnad 1738. Följande året befordrad
till kyrkoherde i Lycksele, utarbetade
han flera öfversättningar till lapskan, såsom
ABC-bok på lappska 1744, Psalm-Kirje (psalmbok 1744),
Evangeliumth ja Episteleh est sön- och
helgdagarnas evangelier och epistlar 1744, Ädde
Testament, Nya testamentet 1755, genom hvilka
arbeten han otroligt bidragit till spridningen af
kristendomen i Lapplands ödemarker. Död d.
30 juni 1764.
Gift 1: 1719 med Margareta
Burman och 2: 1735 med Katarina Sjöberg.
Flach, ursprungligen från Elsass härstammande
ätt, som där räknades till »de omedelbart riksfria»
adliga ätterna och omtalas redan 1209.
Ätten invandrade till Sverige 1685 och introducerades
å svenska riddarhuset 1720.
1. Flach, Ulrik Ferdinand, läroboksförfattare.
Född den 29 mars 1820 i Sandhems
socken i Skaraborgs län.
Föräldrar: brukspatronen Hans
Philip Flach och Mathilda
Magdalena Oijens.
Efter slutade
elementarstudier i Skara
blef F. student i Uppsala 1838
och erhöll vid promotionen 1845
lagerkransen därstädes. 1849 utnämnd till kollega
vid Skara läroverk, blef han 1859 lektor
därstädes, hvilken post han beklädde till 1885.
Död i Stockholm d. 26 dec. 1891.
Vår undervisningslitteratur
blef af F. riktad med åtskilliga
läroböcker i tyska språket, hvilka en lång tid
mycket användes vid de allmänna läroverken.
Gift 1855 med Amalia Mörcke.
2. Flach, Fredrik Krister Sigismund (Sigge),
militär, landthushållare. Född i
Fors socken af Älfsborgs län d.
2 okt. 1839; den föreg. brylling.
Föräldrar: öfverstlöjtnanten Johan
Fredrik Flach och Hillevi
Fredrika Zelow.
Efter att ha
genomgått Chalmersska slöjdskolan
i Göteborg och 1860 aflagt
studentexamen, ägnade sig F. åt den militära
banan. 1861 utnämnd till underlöjtnant vid
Västgöta regemente, avancerade han därstädes
1879 till kapten. 1891 tog han afsked ur krigstjänsten.
Det är å ett mera fredligt område,
F. skurit sina lagrar. Som ägare af Prinshaga
och Ökulls landtegendomar, nära Axvall, har han
med intresse ägnat sina krafter åt jordbruk och
boskapsskötsel, och otaliga äro de pris och medaljer,
hans ayrshire-kreatursbesättningar hemfört
från rikets landtbruksmöten. Med stor energi har
F. i både tal och skrift tagit till ord för en rationell
förbättring af kreatursafveln, och hans förslag
till premiering af nötboskap har vunnit
allmän anslutning. Skaraborgs läns hushållningssällskap,
hvars förvaltningsutskott han under en
lång följd af år tillhört, gaf honom 1890 sin
stora silfvermedalj, och Landtbruksakademien
som 1884 kallade honom till sin ledamot, tilldelade
honom 1896 sin skådepenning i guld.
Äfven har F. varit mycket verksam för förbättrade
kommunikationer i sin bygd och har en ej
ringa del i tillkomsten af Västergötland–Göteborgs
järnväg.
Gift 1867 med Charlotta Augusta Stjernsvärd.
Fleming. De olika ätterna med detta namn
anses härstamma från Flandern. Släktens äldste
med säkerhet kände stamfader är riddaren Peder
Fleming, som lefde ännu 1406. Han hade flera
söner, hvaraf Klas, riksråd och lagman, blef
stamfader för de i Sverige lefvande grenarna af
ätten, och Herman, riddare och hofmästare, blef
stamfader för en till 1544 i Danmark lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
