- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:336

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fincke, Gustaf - Fineman, Carl Olof - Fischerström, Johan - Fjellner, Anders - Fjellstedt, Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förordnades F. af Gustaf I till slottslofven på
Stockholms slott, hvarifrån han 1547 förflyttades
såsom höfvitsman till Nyslott, hvarunder
Savolax lydde och där F. var ifrigt verksam
för landets uppodling. År 1559, då hertig
Johan för kronprinsen Eriks räkning företog
den bekanta frieriambassaden till drottning Elisabet
i England, uppdrogs »högsta befallningen»
öfver Finland åt F., som för sina tjänster slogs till
riddare vid Eriks kröning 1561. Samma år förordnad
till ståthållare i Reval, utnämndes han
1562 för andra gången till »gubernator» i Finland
och afsändes 1563 med några andra svenska
herrar till Moskva, för att söka afvärja det
hotande ryska kriget. År 1566 kallas han till
ståthållare öfver Finland, Österbotten och Åland,
och har troligen aflidit ej långt därefter. I
finska handlingar, utgifna af A. I. Arwidsson,
finnas en mängd bref och akter, hvilka visa
huru verksamt denne förtroendeman i de två
första vasakonungarnas tid ingripit i Finlands
angelägenheter.


Fineman, Carl Olof, pedagog, läroboksförfattare.

Född den 15 maj 1793 i Elgå socken i Värmland.
Föräldrar: andre landtmätaren Johan Adam Fineman och
Anna Katarina Ekelund.

Efter inhämtade skolkunskaper
blef F. student i Uppsala 1813, filosofie magister därstädes 1818
och präst s. å.

1821 emottog han efter
några års pastoraltjänstgöring kallelse att vara
lärare vid Stockholms allmänna barnskola, där
han den 1 okt. s. å. öppnade undervisningen
enligt växelmetoden. Oaktadt alla lockande
och lofvande utsikter af en snar befordran
på den prästerliga banan ägnade han från
denna dag hela sitt lif åt sin skola och barnlärarekallet.
Med ett nit som lärare, en skicklighet
som uppfostrare, hvilka beredt honom det
vackraste minne i svenska folkundervisningens
historia, skötte han sitt mödosamma och viktiga
kall till 1859, hvarefter han framlefde sina fyra
återstående lefnadsår på en liten pension och
afled ogift i Stockholm den 29 juli 1863.

År 1826, således efter fem års vunnen erfarenhet,
begynte han utgifningen af sina läroböcker,
hvilka äga så mycket större betydelse, som de
voro de första, som i många ämnen utgåfvos för
folkskolan. Den första var
Lärobok uti Räknekonsten 1826, som efterföljdes af
Svensk Rättstafnings- och Rättskrifningslära 1828,
Förberedande svensk språklära 1828,
Bokstafs-, Stafvelse-, Ord- och Renläsningsbok 1829,
Inledning till Geometrien jämte lineartecknings öfningar 1832,
Utanstafnings- och dicteringscurs 1842,
Svensk språklära 1852,
Lärobok för stafvering och renläsning 1856,
Korta förklaringar öfver instiftelseorden 1862 m. m.
Han har därjemte
utgifvit predikningar, smärre
skrifter om folkskolan o. s. v.


Fischerström, Johan, författare i ekonomi.
Född i Ystad den 28 juli 1735. Föräldrar: handlanden
därstädes Johan Fischerström och Karina Fischer.

Student i Lund 1751, ägnade han
sig i yngre år åt vitterheten och uppgifves varit
en af stiftarna af Utile Dulci, ehuru ej detta fullt
bestyrkts. Under sina vittra sysselsättningar gjorde
han bekantskap med skaldinnan Hedvig Charlotta
Nordenflycht, en bekantskap, som å hennes
sida öfvergick till en hejdlös kärlek (se Nordenflycht).
Den senare delen af sin lefnad ägnade F.
sin tid och verksamhet åt studier i ekonomi och
utgaf i denna vetenskap flera skrifter, såsom Berättelse
om äkta pärlors anseende och bruk
1761.
Nye svenske ekonomiske dictionären 1779–92,
som likväl afstannade med fjärde delen; Utkast till
en Beskrifning om Mälaren
1785, Underrättelse
huru såckerkokning m. m. kan verkställas
1791.
F. har äfven författat Fru Hedvig Charlotta
Nordenflycht
(lefvernesbeskrifning i »Svenska
Galleriet» af Martin), utgifvit Fruntimmers-Portföljen
1781 samt meddelat åtskilliga rön och
uppsatser i Vetenskapsakademiens handlingar
och Patriotiska sällskapets journal m. m. F.
var Patriotiska sällskapets andre sekreterare och
ekonomiintendent samt ledamot af Vetenskapsakademien.
Död d. 28 nov. 1796.


Fjellner, Anders, präst, etnolog.
Född å Rutfjället i Herjeådalen den 18 sept.
1795. Föräldrarna voro lappfolk.

F. kom 1805 i Östersunds skola, aflade 1818 studentexamen
i Uppsala och 1820 prästexamen. Han började 1821 sina vallfärder
som missionär bland landsmännen, blef 1828 präst och 1842 kyrkoherde
i Sorsele. Död därstädes d. 28 febr. 1876.
F. upptecknade i sina yngre år lapska sägner
och sånger samt gjorde förarbeten till en lapsk-finsk
ordbok. Han var i hela sitt lif varmt hängifven
sitt folk och ansåg lappen vara nordens
urinvånare. Af hans vetenskapliga förvärf blef
intet direkt tryckt, men en del häraf har dock
genom andra forskare blifvit till nytta.


Fjellstedt, Peter, missionspredikant.
Född d. 17 sept. 1802 i Silleruds socken
i Värmland, där föräldrarna voro
bondfolk.

Efter idkade teologiska studier i Lund, prästvigdes
F. i Karlstad 1828 och inträdde året därpå som evangelisk predikant
i engelsk-episkopala missionssällskapets tjänst. Sedan
han vistats ett halft år vid missionsinstitutet i
London, för att studera österländska språk under
professor S. Lee, anställdes han för någon tid
såsom lärare vid missionsinstitutet i Basel, hvarefter
han 1830, på uppdrag af nämnda sällskaps
kommitté, öfvertog en lärareplats vid ett prästseminarium
för infödda i Tinevelli i Ostindien.
Efter fyra års vistelse därstädes nödgades han
af klimatets ogynnsamma verkningar att återvända
till England. Han sändes då såsom missionär
till Turkiet, hvarest han, med station i Magnesia,
ej långt från Smyrna i Mindre Asien, genom
bibelspridning och läroböckers utgifvande på
turkiska språket verkade för utbredande af kristlig
upplysning bland turkarna, ända till slutet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free