Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekholm, Nils Gustaf - Eklund, Pehr Gustaf - Ekman - 1. Ekman, Johan Jakob - 2. Ekman, Gustaf Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återtog han sin tjänst vid Meteorologiska centralanstalten,
där han fortfarande är anställd. E.
han utöfvat ett ganska omfattande författareskap.
Han har sålunda i redogörelsen, 1887–89, för
Kap Thordsensexpeditionen författat afdelningarna
Introduction Historique, Météorologie och
Astronomie, och hans gradualafhandling Undersökringar
i hygrometri 1888, har efterföljts af
andra arbeten rörande bestämmandet af luftens
fuktighet. I ofvannämnda Météorologie samt
Mesures des hauteurs et des mouvements des
nuages tills. med K. L. Hagström i Upps.
Vet.-societets Acta 1885, Molnens höjd i Uppsala
under sommaren tills. med Hagström i
Bih. till Vet.-Akad:s. Handlingar 1887, Some
methods for cloud measurements 1888, och A
new instrument for cloud measurements 1893 i
Quarterly Journal of the R. Met. Soc. London
har E. varit en af de förste, som framlagt noggranna
mätningar af molnens höjd och hastighet.
Han han vidare gjort noggranna undersökningar
i dynamisk meteorologi, såsom synes af Über die
Einwirkung der ablenkenden Kraft der Erdrotation
auf die Luftbewegung, I, II 1889–94,
och hans studier öfver de s. k. Isodenserna
1890, där en ny metod till väderleksförutsägelser
framlägges. E. har tillsammans med S. Arrhenius
skrifvit afhandlingarna Über den Einfluss des
Mondes auf den elektrischen Zustand der Erde
1893 och 1894 i Bih. till Vet.-Akad:s Handlingar,
Ueber den Einfluss des Mondes auf
die Polarlichter und Gewitter och Ueber die
nahezu 26-tägige Periode der Polarlichter und
Gewitter i Vet.-Ak. Handl. 1898; Sveriges
temperaturförhållanden jämförda med det öfriga
Europas 1899, Om klimatets ändringar
i geologisk och historisk tid och deras orsaker
1899 och Väderleken under år 1901 1902 i Ymer;
On the variations of the climate of the geological
and historical past and their causes
(öfversedd och utvidgad öfversättning från Ymer)
i Quarterly Journal of the R. Met. Soc. London
1901; Ueber den Energievorrath, die Temperatur
und Strahlung der Weltkörper och Ueber die
Periodicität der Sonnenthätigkeit i Bih. till Vet.-Akad:s
Handlingar 1900; Ueber Emission und
Absorption der Wärme und deren Bedeutung
für die mittlere Temperatur der Erdoberfläche
i Meteorologische Zeitschrift 1902, samt många
kortare uppsatser i in- och utländska vetenskapliga
tidskrifter. Kallades 1892 till hedersledamot
af Roy. Met. Society i London.
Gift 1895 med Agnes Elpidina Bodén.
Eklund, Pehr Gustaf, teolog. Född i Lund
d. 2 mars 1846. Föräldrar: d. v.
seminarieföreståndaren, sedermera
kyrkoherden i Igelösa Pehr
Eklund och Bothilda Elisabeth
Sjöström. E. blef student i Lund
1863, fil. d:r 1868 och docent i
exegetik 1872. Efter förordnanden
på olika håll utnämndes
E. 1882 till e. o. professor i symbolik och moralteologi
vid Lunds universitet samt kyrkoherde i
Husie och 1890 till professor i dogmatik och
moralteologi samt kyrkoherde i V. Kärrstorp. Tre
år senare avancerade han till förste teol. professor
och domprost i Lund och erhöll s. å. teologie doktors
värdighet. Flere gånger han E., som varit en
intresserad ledamot af 1893 och 1898 års kyrkomöten,
innehaft förslagsrum till biskopsämbeten.
Från trycket hur han bl. a. utgifvit gradualafhandlingen
De modo Latinorum conjunctivo in absoluta
interrogatione usurpato 1868, Om theologiens
begrepp och indelning 1874, Grunddragen
af den kyrkliga trosläran 1880, Kyrkans allmänna
historia i öfversikt framställd 1883,
Sammandrag af kyrkans allmänna historia.
Till läroverkens tjenst 1883, Lutherska endrägtsboken,
i allmänkyrklig belysning 1893, Den
apostoliska tron i Martin Luthers katekes utläggning
(lekmannabibelns hjärta) 1897, o. s. v.
Gift 1874 med Catharina-Maria Lovén.
Ekman, vidt utgrenad, ursprungligen från
Värmland härstammande släkt, där stamfadern,
Lars Jonsson, var bergsfogde 1556–88. Den
mest bekanta släktgrenens flesta medlemmar ha
sedan medio af 1700-talet varit bosatta i Göteborg.
1. Johan Jakob, läkare, konstvän.
Född i Göteborg d. 30 januari
1771. Föräldrar: grosshandlaren
Peter Ekman och Hedvig Boethius.
Sin uppfostran hade
E. erhållit i Lausitz, dit han
skickades såsom helt ung och
hvarifrån han återkom 1790, då
han blef student i Lund. För
att ytterligare vidga sina kunskaper i medicin,
som han valt till akademiskt studium, företog
han en utrikes resa, hvarunder han besökte utlandets
förnämsta läroanstalter och föreläsare,
såsom: Saxtorph och Bang i Köpenhamn, Hufeland
och Loder i Jena, Frank och Gall i Wien m. fl.,
och promoverades till medicine doktor i Uppsala
1797. Under en ny resa uppehöll han sig en
längre tid i Italien och nära två år i Paris, där
han, såsom ledamot af medicinska societeten,
hade i uppdrag att författa revyer af utkommande
tyska medicinska arbeten. Återkommen
till Sverige, anställdes han 1804 som läkare vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, hvilken befattning
han innehade till sin död d. 18 nov. 1814.
Med grundliga insikter som läkare förenade
E. en djup fond af vetande i flera kunskapsarter,
särskildt kemi och fysik, och underhöll i
vetenskapliga ämnen brefväxling, med flera af
utlandets lärde. Hans efterlämnade bibliotek
och konstsamlingar vittnade, liksom hans samtidas
erkännande, om hans framstående plats som
estetiker och konstkännare.
Gift 1809 med Sara Minten i hennes första gifte.
2. Ekman, Gustaf Henrik, köpman, kommunalman.
Född i Göteborg d. 23
nov. 1774; den föreg. broder
(systern Hedvig Elisabet var gift
med Göta kanals skapare, B. B.
von Platen).
Efter i Lund aflagd studentexamen ägnade sig
E. åt faderns yrke och grundlade
1802 jämte G. R. Prytz den ännu
i Göteborg bestående firman Ekman & C:o. E. var
en driftig och framgångsrik affärsman men hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
