Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cramér, Johan Niklas - Creutz - 1. Creutz, Lorentz - 2. Creutz, Lorentz - 3. Creutz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsked i maj 1858. Några dagar förut hade han
på egen begäran erhållit afsked från sitt innehafvande
prästämbete – han prästvigdes 1842, men
innehade aldrig någon prästerlig befattning – hvarpå
C. bosatte sig först i Klintehamn och sedermera
1866 i Stockholm, där han afled d. 29 dec. 1893.
1859 framträdde han med ett arbete, som
väckte allmän uppmärksamhet, nämligen: Afskedet
från kyrkan, eller en fritänkares strödda
anteckningar och betraktelser under läsning af
bibeln, i hvilket han ställer sig på samma rationalistiska
ståndpunkt som Strauss, Renan o. d.
Redan året förut hade han utgifvit en broschyr:
Afskedet från skolan eller 91 theser i läroverksfrågan.
Det allvar, hvarmed kritiken tog det
förstnämnda af dessa arbeten om hand, framkallade
från författarens sida åtskilliga nya skrifter, såsom:
Svar på en recension af afskedet från
kyrkan 1861, Framåt eller tillbaka? 1862, En
trosbekännelse 1862, Samvetsfrågor behandlade
i bref 1864–69, Om dödsstraffet 1868, Lektor
Waldenströms uppträdande 1878, m. fl., hvarjämte
han flitigt medarbetade i pressen med artiklar
i olika aktuella stridsfrågor.
C:s åsikter å
såväl det religiösa området som i andra frågor
voro mycket radikala. Föraktande all annan väg
än förnuftets för att erhålla upplysning om lifvets
och dödens gåtor, uttalade han sig för skolans
fullständiga emancipation från kyrkligt herravälde.
De allmänna läroverkens förnämsta uppgift
vore enligt han mening att meddela en allmänt
medborgerlig bildning, och för att bereda
rum för en sådan borde de döda språkens stadium
uppskjutas till universitetet.
Gift 1839 med Vendla Hedvig Elisabet Cramér.
Creutz, svensk adlig ätt, hvilken ytterst härstammar
från Finland, där Lars Markusson
till Sarvlax lefde omkring 1450. Hans ättling i
femte led, Ernst Larsson introducerades 1625 å
svenska riddarhuset under namnet Creutz. Dennes
söner, landshöfdingarne Lorentz C. och Ernst
Johan C., upphöjdes 1654 till friherrar och den
förres son, Johan C., 1719 till grefve.
1. Creutz, Lorentz, riksråd, amiralgeneral.
Född 1615. Föräldrar: förenämnde
Ernst Larsson Creutz
och Katarina Hess von Wichdorff.
I ungdomen anställd i
bergskollegium, utnämndes C.,
trettiofyra år gammal, till landshöfding
i Åbo och Björneborgs
län, hvarifrån han 1655 förflyttades
till landshöfding i Dalarna och upphöjdes,
jämte brodern, i friherrligt stånd 1654. Sex
år därefter kallad till riksråd, innehade han efter
hvartannat flera indräktiga civila befattningar
och bevisade sig i allt som »en man af bepröfvad
rättskaffenhet och lefvande nit». Häraf förleddes
regeringen att tro honom äfven vara duglig
till befälhafvare för flottan, ehuru C. aldrig varit
till sjös eller ägde den ringaste kännedom i
sjöväsendet. Han utnämndes alltså under kriget
mot danskarne till generalamiral och befann sig
d. 1 juni 1676 med svenska flottan utanför
Ölands östra kust, där han mötte de förenade
danska och holländska flottorna under amiral
Tromp. Strax efter det striden börjat, nalkades
ett fientligt fartyg, som på toppen förde viceamiralsflagg,
och höll ned emot svenska amiralskeppet
Kronan. Några danska fångar upplyste C.
om, att det annalkande fartyget var en brännare,
hvarför han lät öppna de nedersta kanonportarna
för att skjuta brännaren i sank. Men omedelbart
därefter kommenderade han, med alla seglen
tillsatta, en vändning, då vattnet rusade in
genom de öppna kanongluggarna och skeppet
kantrade. I detsamma krossades lanternan i krutkammaren
och skeppet flög i luften, därvid amiralen
och åttahundra man af besättningen tillsatte
lifvet.
Vid riksdagen 1655 höjde C. sin
röst för den då föreslagna reduktionen. Om ordnandet
af Finlands kommunala angelägenheter
har han inlagt stor förtjänst.
Gift 1639 med friherrinnan Elsa Duwall.
2. Creutz, Lorentz, ämbetsman. Född i
Finland d. 31 mars 1646; den
föregåendes son.
Efter i Åbo och sedan i Uppsala idkade studier,
förordnades C. 1659 till auskultant
i bergskollegium och tillbragte
åren 1662–68 på resor i
Europas flesta länder, för utveckling
af sina kunskaper i bergsvetenskapen.
Förordnad under sin frånvaro till
assessor i förenämnda kollegium 1666, utsågs
han tre år därefter till marskalk på ambassaden
till Polen och utnämndes 1675 till landshöfding
i Västerbotten.
1680 utnämndes han till vice
president i bergskollegium och 1683 till landshöfding
i Åbo och Björneborgs län, likväl med
bibehållande af presidentskapet, från hvilket han
entledigades 1686. Död d. 7 febr. 1698, efterlämnade
han minnet af »en rättvis, skicklig och
samvetsgrann ämbetsman».
Gift 1: 1671 med
Ebba Maria Fleming och 2: 1684 med grefvinnan
Hedvig Eleonora Stenbock, syster till
fältmarskalken Magnus Stenbock.
3. Creutz, Johan, grefve riksråd. Född i
Åbo d. 7 april 1651; den föregåendes
bror.
Under en af de resor C. företog, sedan han
i Åbo slutat sina studier, ingick
han 1671 som volontär i engelska
örlogsflottan, med hvilken han
under det då pågående kriget
mellan England och Holland deltog
i tre sjödrabbningar och tjänte sig upp till
kapten. Vid hemkomsten befordrad till samma
grad vid svenska amiralitetet 1674, hade han redan
avancerat till schoutbynacht, då han 1676
utnämndes till öfverstelöjtnant vid finska landtdragonerna.
1680 lagman i Karelen, med förordnande
1687–89 att förestå landshöfdingeämbetet
i Viborgs län, utnämndes han 1703 till
landshöfding öfver Nylands och Tavastehus’
län och utsågs till landtmarskalk vid riksdagen
i Stockholm 1713–14 under Carl XII:s frånvaro
i Turkiet. Vid denna märkliga riksdag höjdes nu
för första gången sedan Carl XI:s tid röster för
begränsning af konungamakten, och trots konungens
förbud slutbehandlade sekreta utskottet den
väckta frågan om freds afslutande. Utskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
