- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:108

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Block, Magnus Gabriel von - Blom, Carl Magnus - Blom, Fredrik - Blom, Isak Reinhold - Blomberg, Knut Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Block, Magnus Gabriel von, läkare, lärd. Född
i Stockholm d. 25 april 1669.
Föräldrar: hofpredikanten
Martinus Blockius och Ursula
Jönsdotter Lilljestjerna
.

Inskrifven till student i Uppsala vid
tio års ålder, studerade B. där
i tolf år och anträdde därefter
en utländsk vetenskaplig resa.
Under sin vistelse i Rom uppträdde den ännu
blott tjugutvåårige svensken i en disputationsakt,
»om den yppersta religionen», och bevisade
med stor lärdom och skicklighet den Lutherska
lärans företräde framför alla andra. Han blef 1696
kabinettssekreterare hos storhertigen af Toscana,
Cosimo III. Vd sin återkomst till fäderneslandet
1700 utnämndes han till ordinarie kanslist i stora
kansliet. Följande år lämnade han likväl Sverige
ånyo och eröfrade i Harderwijk 1702 diplom
såsom medicine doktor. Af Carl XII erbjuden plats
som k. lifmedikus, undanbad han sig denna
befattning och emottog i stället provinsialläkaretjänsten
i Östergötland med station i Norrköping.
Under hans vistelse härstädes utbröt i staden
den då gängse pestfarsoten, mot hvilken B. med
framgång använde en alldeles ny kurmetod, om
hvars tillförlitlighet han själf var så förvissad,
att han erbjöd sig att betala tio rdr för hvar
person som dog under hans hand, om han däremot
fick hälften för hvar och en som han återbragte till
hälsan. 1711 utnämndes han till assessor i Collegium
medicum. Adlad 1719 med namnet von Block
– han hette förut endast Block – förordnades
han följande året till rikstranslator med titel af
kansliråd. Död i Söderköping d. 16 april 1722.

Utrustad med en lika djup som mångsidig
lärdom, aktades B. af de bildade som sin tids
störste läkare, under det hopen i honom såg ett
slags trollkarl, om hvilken de underbaraste sagor
berättades.

Gift 1700 med Anna Kristina von Düben.


Blom, Carl Magnus, läkare, naturforskare.
Född i Kalfsvik nära Vexiö d.
1 mars 1737. Föräldrar:
kyrkoherden Zacharias Blom och
Margareta Orre.

I Uppsala, där B. blef student 1755, beredde
han sig till inträde i det andliga
ståndet. För att en gång som
präst kunna gagna sina åhörare
genom någon insikt i läkarekonsten bevistade han,
under det han skötte sina teologiska studier, äfven
föreläsningarna i medicin. Härunder upptäcktes
hans anlag och ovanliga flit af Linné, som
uppmanade honom att göra medicinen till sitt lefnadsyrke.
B. följde detta råd; reste 1760 öfver
Danmark och Holland till Aachen och återkom
följande året till Uppsala, där han 1763
promoverades till medicine doktor med första
hedersrummet.

Följande året utnämndes han till
läkare i Östra Bergslagen och 1774 till provinsialläkare
i Hedemora distrikt, från hvilken befattning
han på egen begäran entledigades 1808.
Död i Hedemora d. 4 april 1815.

Till ett erkännande af hans förtjänster som naturforskare,
har en insekt, Tortrix Blomiana, blifvit
uppkallad efter hans namn.

Gift 1773 med Anna Kristina Petré.


Blom, Fredrik, arkitekt, mekaniker. Född d.
24 jan. 1781 i Karlskrona, där
fadern var mekanikus vid örlogsflottan.

B. utnämndes, sedan
han vunnit åtskilliga belöningar
i akademien för de Fria
konsterna, till konduktör 1801. Sju
år därefter kaptenmekanikus vid
örlogsflottan och ledamot af
nämnda akademi, befordrades han 1809 att såsom
adjutant hos fältmarskalken von Stedingk åtfölja
honom så väl vid fredsunderhandlingarna i
Fredrikshamn, som vid ambassaden till Petersburg.

1812 utnämnd till major vid örlogsflottans
mekaniska kår och arkitekt vid kronans allmänna
byggnader i hufvudstaden, utförde han sedan
så väl där som i landsorten en mängd offentliga
och enskilda byggnadsföretag, såsom lifgardets
till häst kasern, kyrkan och kasernerna på Skeppsholmen,
ombyggnaden af posthuset vid Lilla Nygatan,
Rosendals lustslott, ullmagasinet i Norrköping,
m. m., hvarjämte han först konstruerade
s. k. flyttbara hus, hvilka vunno stor uppmärksamhet
utomlands och fördelaktigt vitsordades af
franska institutet.

1817 utnämnd till professor
för undervisningen i den högre byggnadskonsten
vid Fria konsternas akademi och departementschef
vid arméns flottas eskader i Stockholm,
befordrades han fem år därefter till öfverstlöjtnant
och 1840 till öfverste vid flottans mekaniska
kår. Död i Stockholm d. 25 sept. 1853.


Blom, Isak Reinhold, ämbetsman, vitter
författare. Född vid Stjernholm i Södermanland d.
27 okt. 1762. Föräldrar: kapellpredikanten Jonas
Blom
och Anna Sofia Vigelstjerna.

Efter slutade studier inträdde B. på ämbetsmannabanan
och inskrefs 1783 i Svea hofrätt och Stockholms
magistrat. Utnämnd till rådman i Stockholm 1797,
erhöll han 1808 lagmans titel och utsågs, såsom
ombud vid den märkliga riksdagen 1809, till ledamot
i konstitutionsutskottet. Justitieråd s. å., bevistade
han i egenskap af i statsrådet närvarande ledamot
för justitieärender, riksdagarna i Örebro 1810
och 1812 och blef juris doktor i Uppsala 1818.
Tidigt en vän af vitterhet, ägnade B. de stunder
hans ämbetsbefattningar lämnade honom öfriga,
till litterära studier och egna poetiska försök.
År 1792 vann B. i Svenska akademien dubbla
stora priset för Skaldebref till dem, som söka ett
odödligt namn
. Denna täflingsskrift följdes två år
därefter af en om Religionens nödvändighet för
samhällens bestånd
, hvilken åt författaren eröfrade
akademiens stora accessit. Dessa skaldestycken
beredde hommom 1797 en plats bland de aderton i
akademien. Hans öfriga arbeten äro med dem icke
jämförliga. Död ogift i Stockholm d. 6 maj 1826.


Blomberg, Knut Hugo,
universitetslärare, riksdagsman. Född å
Axmars bruk i Gästrikland d. 9
febr. 1850. Föräldrar: bruksförvaltaren
Anders Vilhelm Blomberg
och Gustafva Dorotea
Barchæus
.

B. blef 1869 student
i Uppsala, hvarest han 1875

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free