Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Om Ålands Landtskötsel och Näringsfång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
108 —-
Af Svedjeland instängas stundom Hagar til
bete sör Boskapen. På desla ställen trifvas
samma växter som uti hårdvalls ängar, och uti
äldre Svedjeland träffas i synnerhet Mjölke
(Epilobium angustifolium), en räxt som ätes
begärligt, och åfven vid starkaste torka växer frodigt.
De talrika små öar som omgifva Åland,
lemna Kreaturen på flere ställen en kraftig föda.
Betet, hvilket i allmänhet på Åland nyttjas långt
in på hösten, bibehåller sig längst på holmarne.
Åtskilliga misttänkta örter vära allmänt;
men förorsaka sällan någon skada, emedan
devanligen lemnas orörda. Alisma plantago,
Nymhea lutea, Ranunculus flammula, Ranunculus
steleratus, Drosera rotundifolia och dess varietö
longifolia äro de vanligaste. Ranunculi trästas
näftan ibland alt hö, och ätas utan skada torkade.
Sloanes och Gleditsebs anmärkningar om dessa
växter, bestyrkas således härigenom ytterligare.
Skogen består af Gran, Tall, Björk och
något Ahl. Andra trädslag finnas ej til betydlig
mängd. Sunds, Finströms och Hammarlands
socknar hafva tilräckeligen skog, ehuru godt timmer
ej är synnerligen allmänt. Saltvik, Jomala,
Lemland och i synnerhet Föglö, hafva mindre
tilgång på skög. Alla ofvannämnde Socknar sälja
likväl Ved til Stockholm, och föryttras
säkerligen alla år öfver 12000 famnar. Denna
hushållning minskar onekeligen skogen, men inskränkt
rymd af brukbar jord och en dryg ränta, göra
vedhygge til en nödvändighet.
N Kumb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
