- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
68

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hennes ed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

ej borde svarat honom. Detta uppretade honom
ytterligare och han sade några hårda och bittra saker. Vi voro
båda vredgade — han ohejdadt, och han befallde mig lemna
huset i ögonblicket samt sparkade mig utför trapporna.
Jag frågar er, mylord, om det ej var naturligt att jag
skulle känna denna behandling bitter? Jag hade varit en
god tjenare åt min herre; jag hade tjenat honom troget i
flera år; han hade skänkt mig sitt förtroende och nästan
behandlat mig som en vän. Allt detta gjorde att jag desto
djupare kände förolämpningen. Jag lemnade slottet
uppfylld af vrede, och under de följande tvenne timmarne
gjorde jag intet annat än gaf dem luft i bittra ord — —

— Man hörde er säga att ni skulle hämnas, afbröt
honom lörd Dane.

— Jag sade det, mylord, minst tio gånger, och många
hörde mig; men efter förloppet af de tvenne timmarne
var min vrede uttömd. Jag hade hotat, men mina
hotelser voro tomma som vinden. Jag hyste aldrig
allvarsamt den tanken att taga hämnd på min herre. Jag
tyckte alltför mycket om honom dertill. Jag hade blott
talat i hettan af min passion, och innan dagen var slut
började jag att inom mig finna ursäkter för honom.

— Ni glömmer att er strid med honom bevittnades
af kustvakten Mitchel, yttrade lörd Dane, som otåligt
lyssnat.

— Det var den ej, mylord, ty ingen strid med mig
egde rum. Hvad Mitchels motiv för att anklaga mig kan
vara är jag ej i stånd att säga; antingen har hans ögon
bedragit honom eller också döljer han den verklige
förbrytaren på min bekostnad. Men jag fruktar ej: sanningen
skall utan tvifvel komma i dagen.

— Sanningen är redan i dagen, afbröt mr Apperly
iarkastiskt. Men detta är blott att öda bort tiden. Kunna
vi ej, mylord, förhöra någon annan medan vi vänta på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free