Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
e. schwartz.
läroverkets nuvarande nederskola med sina båda linier och
sin anslutning till gymnasialklasserna. Hvem vet hvad
framtiden bär i sitt sköte? Det finns något, som heter
händelsernas logik. Bottenskoleidén har på åtminstone ett
område vunnit regeringens och riksdagens erkännande. Det
är dessutom klingande skäl, som tala för densamma:
botten-skolan erbjuder ekonomiska fördelar och den är så
demokratisk.
För sin del tror icke artikelförfattaren på någotdera af
dessa skäl. Det är sannt att bottenskoletypen — hvar helst
den användes — är billig för staten eller den kommun,
som bekostar undervisningen, men den blir dyr för eleverna
och därmed för samhället såsom arbetsgifvare. Den är
icke demokratisk, ty den försvårar genom tidsutdräkt och
ökade kostnader för den obemedlades och mindre bemedlades
barn att nå den position i samhället, dit begåfning och håg
draga dem. De sociala fördelarna däraf att grefvesonen
(eller för att begagna ett mera tidsenligt uttryck: kapitalistens
son) och torparsonen sitta på samma bänk under skolåren
ha betydligt öfver skattats. Erfarenheten bekräftar ingalunda
att band, som i den tidigare barnaåldern knutits och sedan
icke genom fortsatt beröring vunnit i styrka, äro af det
hållbara slaget.
Föröfrigt har bottenskoleidén från rent pedagogisk
synpunkt sina betänkliga sidor. Man åberopar för den:
barnanaturens allmänna beskaffenhet, som är lika för alla barn och
därför kräfver samma undervisning för dem alla. Men detta
är riktigt endast såtillvida, att ali barnaundervisning kräfver
iakttagande af samma allmänna regler. Härmed låter dock
förena sig en mycket stor olikhet med hänsyn till val af
ämnen, ämnenas omfattning och behandling, öfverhufvud
i snart sagdt allt, som föranledt olika skolformer. Jngen
psykolog, icke ens den modernaste barnpsykolog, har tills
dato kunnat bevisa motsatsen. Men detta är en pedagogisk
fråga och den nu af regering och riksdag lösta
organisationsfrågan är ju till sin kärna »en samhällsfråga».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
