- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionde årgången. 1904 /
199

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skolreformen.

199

blott ett främmande språk*). leke desto mindre bekämpade
reformens vänner ifrigt och med framgång det förslag om
en reducering af de obligatoriska språken till ett, hvilket af
bottenskolans vänner i Andra kammaren framställdes. leke
heller ville man medgifva en indragning af första klassen.
Mot bottenskoleidén hade reformvännerna ingenting att
invända; man yrkade ju, som vi visat, dess tillämpning på
ett annat område. Tvärtom! Folkskolan skulle vara vårt
undervisningsväsens bottenskola i den mening, som den redan
är det — en eventuellt användbar småskola åt det allmänna
läroverket. Man må icke förtänka bottenskolans vänner, om
de icke känt sig fullt tillfredsställda af denna mindre vanliga
användning af termen »bottenskola» eller den blygsamma
tillämpning, man ville gifva åt ett skolsystem, som enligt deras
föreställning är det enda verkligt demokratiska.

Vi ha sökt uppvisa stridiga tendenser i skolreformen:
den är demokratisk i ett afseende, aristokratisk i ett annat,
den använder bottenskola på ett område, parallellskola på
ett annat. Detta ger densamma karaktären af en provisorisk
anordning, en öfvergångsstadga. Man öfverger inom allmänna
läroverket parallellstymet (vår nuvarande nederskolas
reål-och latinlinje) för att i dess ställe sätta realskolan med
bottenskolans typ. Hvarför tog man icke steget ut gent
emot folkskolan och gjorde densamma till verklig bottenskola?
Därföre att undervisningen för realskolans elever därigenom
skulle taga skada? Utan tvifvel. Men realskolan medför ju
en likartad ’olägenhet för gymnasiets och universitetets
undervisning? Kanske skälet är att söka däri, att hvarje
tendens åt en organisation med folkskolan såsom bottenskola
skulle bragt reformen på fall, om icke i Andra, åtminstone
i Första kammaren.

Bottenskolans vänner kunna bära sitt nederlag med
jämnmod. Genom den nu genomförda reformen ha de i
alla händelser kommit sitt mål ett stycke närmare. Den
enhetliga realskolan står ju folkskolan närmare än allmänna

*) Intet främmande språk fordras t. ex. vid inträde i de Tekniska
elementarskolorna, Tekniska skolans i Stockholm maskin- och
byggnads-yrkesskola, vissa bergsskolor, länsrnanskiirser, landtbruksinstitut. Blott
ett språk fordras för deltagande i postelevkurs, järnvägselevkurs och
flertalet kurser vid Chalmerska skolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1904/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free