Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
geometriundervisning och linearritning. 63
få därigenom mindre tillfälle än gossarne att utbilda den
för geometristudiet så viktiga »runisåskådningsförmågan».
Det nyssnämnda fallet, med perspektivteckningen
(klots-ritningen) som omedelbar vägrödjare åt Stereometrien, är
tyvärr enastående.
1 de fall, där teckningsundervisningen tager sina
objekt från den rena geometriens område, går det vanligen så,
att satsen för det mesta är ritad, långt innan den blifvit
bevisad; detta enligt uppgift af en ritlärare, som särskildt
bemödar sig om att sätta de två ämnena i samband med
hvarandra. Öfver hufvud taget skulle ritlärarne nog ej
ogärna se, att matematiklärarne visade litet mera intresse
för linearritningen, än hvad som nu tyckes vara fallet.
Felet med den nuvarande anordningen, äfven där den
är som bäst tillämpad, är, som ofvan påpekades, till en del det,
att det ligger för lång tid mellan den åskådning, som
teckningen ger, och den begreppsutredning, som
matematikundervisningen sedermera lämnar; för att nu ej tala om, att det
finnes fall, då denna utredning aldrig kan komma till stånd,
af det skäl, att teckningsundervisningen behandlar uppgifter,
som ligga utom skolmatematikens program, såsom fallet är
med många uppgifter inom projektionsläran. Att få något
organiskt samband till stånd mellan matematik- och
teckningsundervisning kan under sådana förhållanden ej bli fråga
om. Teckningen själf blir då ett mål, ej ett medel.
Men, äfven om tidsintervallet mellan teckningen och
det matematiska beviset för satsen minskades, är ej saken
därmed afhjälpt. Ett annat tillvägagångssätt än det nu
öfliga måste därför tillgripas. Den åskådning, som skall
föregå och förmedla begreppsbildningen, bör åstadkommas på
matematiktimmen och ej i ritsalen. Vi antaga, att det är
fråga om ett s. k. problem. Uppgiften löses då först med
hjälp af en på svarta taflan uppritad figur. Här ha vi den
verkliga åskådning, som föregår begreppet, och nr hvilken
begreppet utbildas. Min mening är nu, att denna
åskådning skall förstärkas genom en’ på lämpligt sätt efteråt
utförd linearritning. Den geometriska figur, som på nu
gängse sätt åstadkommes i ritsalen, har däremot föga att skaffa
med begreppsbildningen. Dess gagn är, att den bidrager
till ordningssinnets utbildande på grund af den noggrann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
