Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Jag återger först en ordagrann utskrift av detta
avsnitt av Eko-sändningen:
- Anders Helin!
- Ja, jag är ju i den situationen att jag sitter intre
med facit när det gäller Holmérs vistelse i Borlänge.
Sven Aner har inte fått ta del av alla uppgifter från
polisen, och skälet till det är väl mest kanske att vi
har velat undvika att ställa till ytterligare obehag för
hans sagesman, eller sageskvinna den här gången.
När Sven Anér kommer till hotellet i Borlänge får
han tala med en kvinna i receptionen och her då - pä
ungefär det sätt som han gör nu - få veta om Hans
Holmér var där den här speciella natten.
Tyvärr gör den här kvinnan inte det hon horde
göra. Hon horde säga nämligen att vi lämnar inte ut
några uppgifter om våra gäster. Utan hon
försvinner från receptionen och är horta ett tag och
sä kommer hon tillhaka och säger att "nej han var
inte här". Sven Anér har hlivit vilseledd på den
punkten. Sen har vi hört henne senare i samband
med att vi har varit tvungna att göra denna
ytterligare kontroll, och då lämnar hon den här
förklaringen. Hon har alltså inte undersökt om han
var där eller inte, hon har gett Sven Anér ett svar
som hon kanske inte horde ha gett. Hon har fått lida
väldigt mycket för det efteråt, främst på grund av
Sven Anérs åtgärder.
Jag kan inte veta om något förhör faktiskt hållits
med Maj Lundén, och jag kan heller inte veta om
och hur förhörsprotokoll upprättats. Men jag kan,
från min egen noggranna vetskap om
händelseförloppet, konstatera att Helins version
saknar varje sanningssubstans.
Så här:
Det var den 28 maj 1988 som jag från mitt
arbetsrum i Uppsala telefonerade till
receptionschefen på Scandic Hotel i Borlänge och
fick tala med Maj Lundén. Vi hade ett kort och
angenämt samtal. Maj Lundén berättade i telefon att
hon vore tvungen att gå in i hotellets arkiv och
undersöka den här saken. Hon lovade att göra detta
senare, och hon bad mig ringa igen, den 29 maj.
Den 29 maj ringde jag så Maj Lundén enligt
överenskommelse. Hon omtalade att hon varit inne
i arkivet och noggrant gått igenom alla
hotelldokument avseende 28 februari och 1 mars
1986, men att hon inte funnit något spår av Hans
Holmér.
- Han har inte bott på hotellet, avslutade hon vårt
PALME-nytt
samtal.
Jag var sålunda inte ails personligen i Borlänge,
och därmed faller ju också hela Helins mycket
krystade och konstruerade version om att jag skulle
stått vid receptionsdisken medan Maj Lundén skulle
ha låtsats(!) leta efter Holmér och därefter påstått att
han aldrig bott på hotellet, vilket han i själva verket,
enligt Helin, skulle ha gjort.
Som regeringen märker faller sålunda hela pratet
om Maj Lundéns märkliga agerande platt till
marken, eftersom det bygger på alt jag en dag
skulle ha befunnit mig i Borlänge medan jag i själva
verket under två på varandra följande dagar
telefonerar till Scandic Hotel i Borlänge.
Till yttermera visso publicerar Dala-Demokraten
den 2 juni 1988 en ännu i dag totalt odementerad
artikel där Maj Lundén, inför sin lokaltidning,
mycket bestämt konstaterar att Holmér inte bodde
på hotellet. Av Helins förhörs version verkar det
som om Maj Lundén över huvud taget inte blivit
tillfrågad om artikeln i Dala-Demokraten, vilket
givetvis är ytterst misstänkt.
Jag hävdar mycket bestämt att det av Helin
refererade förhöret med Maj Lundén är en ren
efterhandskonstruktion, i syfte att ge Hans Holmér
ett mordnattsalibi.
Detta har jag länge hävdat, nu senast i min bok
Affären Borlänge, vilken utkom för några månader
sedan och vars uppgifter inte på någon punkt
dementerats eller bestritts.
Nu är dock, regeringen och UD, denna sak i ett
helt nytt läge sedan medborgarkommissionens
huvudsekreterare Per Kjellson vid
sammanträffandet under gårdagen informerat mig
om att han tagit del av det aktuella förhöret med Maj
Lundén samt upprättat en promemoria.
Parallellen med Chamonix blir därmed total. För
första gången någonsin har en fristående myndighet
själv tagit initiativet att undersöka affärerna
Chamonix och Borlänge, och denna myndighet
ha-därvid fått ta del av i båda fallen minst sagt
motsägelsefulla uppgifter och påståenden.
Men saken får inte stanna här! Rimligen måste
regeringen/UD häva sekretessen avseende
flygpapperen och Lundén-förhöret, rimligen måste
regeringen/UD i samråd med
medborgarkommissionen och med riksåklagaren
inleda de förundersökningar i affärerna Chamonix
och Borlänge som snarast måste följa, innebärande
förnyade förhör med inblandade personer,
lämpligen under ed. Själv är jag aldrig hörd
av någon myndighet i dessa båda saker,
allra minst under ed. Jag ser det som en
hederssak att få lämna mina informationer
till berörda myndigheter, gärna under ed.
Jag har ingenting att dölja, jag har alltid
arbetat hederligt. Det kommer jag att
fortsätta med.
Sven Anér
4/96:4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
