- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
981-982

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östturkestan, Ostturkestan - Östtyskland - Östuna - Östvågöy, Austvågöy - Öttum - Ötztal, Oetztal - Öved - Övedskloster - Övedssandsten - Överadjutant - Överamiral - Överarm - Överbefälhavaren - Överben - Överbibliotekarie - Överblåsning - Överceremonimästare - Överdirektör - Överdrag - Överenhörna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

83 f. Kr. var landet underkuvat av kineserna,
som behärskade det fram till 200-talet. På
1000-talet antogo turkarna, som då bebodde hela
landet, islam. 1280 erövrades landet av
mongolerna. 1877 togo kineserna åter makten i Ö. Ö.
erhöll som kinesisk provins namnet Sin-kiang,
”den nya besittningen”. De första årtiondena av
1900-talet kännetecknas av brittisk-ryska
intressemotsättningar i Ö. av både politisk och
ekonomisk art. Ö. är nu inlemmat i det
kommunistiska Kina. — Litt.: N. Ambolt, ”Karavan”
(1935); M. R. Norins, ”Gateway to Asia:
Sin-kiang” (1944).

Östtyskland, off. Deutsche demokratische
Republik
(Tyska demokratiska republiken), se
Tyskland.

Östuna, sn i Stockholms län, Långhundra hd,
s. ö. om Uppsala; 49,99 km2, 456 inv. (1955).
Omfattar en s. ö. flik av Uppsalaslätten. 1,333
har åker. Egendomar: Vallox-Säby m. fl.
Kyrkan är trol. från 1400-talets slut. Ingår i Lagga,
Ö. och Funbo pastorat i Ärkestiftet,
Domprosteriets och Vaksala kontrakt. Tillhör
storkommunen Knivsta.

Östvågöy [-öi], Austvågöy, se Lofoten,
sp. 913.

Öttum, sn i Skaraborgs län, Skånings hd,
s. v. om Skara; 21,05 km2, 598 inv. (1955).
Slättbygd. 1,505 har åker. Nuv. kyrkan uppf.
1872. Ingår i Jungs, Ö:s och Fyrunga pastorat
i Skara stift, Barne kontrakt. Tillhör
storkommunen Kvänum.

Ötztal, Oetztal [ö’tstal], en 50 km lång
sidodal till Inndalen i Tyrolen, s. v. om
Innsbruck, 680—1,000 m ö. h. I Ö. ligga Ötz,
Umhausen, Längenfeld och Sölden m. fl. orter.

Öved, sn i Malmöhus län, Färs hd, n. ö. om
Vombsjön; 40,81 km2, 587 inv. (1955). Utmed
Björkaån mager sandslätt, f. ö. bördigare
moränlerslätt. C:a 2,000 har åker. Nästan hela
socknen tillhör Övedskloster (se d. o.). Kyrkan uppf.
1759. Ingår i Ö:s och Björka pastorat i Lunds
stift, Färs kontrakt. Tillhör storkommunen
Bjärsjölagård.

Övedskloster, gods i Malmöhus län, i Öveds
sn, 3,972 har, därav 1,973 har åker; tax.-värde
6,216,400 kr (1952). Slottet är uppfört
1765—76 av Hans Ramel efter ritningar av Hårleman
(se bild vid denne). Framför dess
frontonförsedda huvudbyggnad ligger en ståtlig, av
paviljonger och murar omgiven borggård. Slottets
huvudvåning innehåller några av J. E. Rehn
praktfullt inredda rum. Stora konstsamlingar,
stor park. Ö. var ett av de skånska
premonstratensklostren, anlagt omkr. 1175, på 1500-talet
indraget till danska kronan. 1666—1753 tillhörde
Ö. ätten Lewenhaupt och ägdes från sistn. år
av friherre H. Ramel, som 1766 gjorde godset
till fideikommiss. Nuv. innehavare är
överhovstallmästare friherre H. O. Ramel.

Övedssandsten, en vid Övedskloster i Skåne
förekommande sandsten, som tillhör yngsta
delen av Sveriges översilur. Ö. är ljusröd med
varm och vacker färgton, låter sig lätt bearbeta
och har tidigare brutits för stenindustriella
ändamål.

Överadjutant, officer, tillhörande konungens
stab och med lägst överstes el. kommendörs grad,
ävensom reg.-officer vid Generalstabskåren.

Överamiral, flaggmansgrad högre än amirals,
som vid enstaka tillfällen (Sparre 1715, Taube
1743, Ehrensvärd 1784, Puke 1809 och
Cederström 1820) tillagts högre sjömilitärer.

Överarm, anat., se Arm.

Överbefälhavaren, förk. ÖB, utövar under
K. m:t den militära ledningen av krigsmakten.
Han biträdes därvid av Högkvarteret, vari bl. a.
ingå Försvarsstaben, försvarsgrensledningarna
och de centrala förvaltningsmyndigheterna, till
vilka senare Ö. har viss direktivrätt. Ö. är
tillika ordf. i Militärledningen, och under honom
lyda i vissa avseenden militärbefälhavarna. —
Genom 1936 års försvarsordning skapades en
för försvarsgrenarna gemensam försvarsstab.
Därjämte skulle i krig tillsättas en
överbefälhavare, närmast biträdd av ett högkvarter. Den
nya organisationen trädde i kraft 1/7 1937, och
redan 8/12 1939 utsågs dåv. försvarsstabschefen
O. Thörnell till överbefälhavare med anledning
av 2:a världskrigets utbrott. I 1942 års
försvarsbeslut fastställdes, att Ö. skulle finnas
jämväl i fred och att han skulle förordnas för en
sexårsperiod. Överbefälhavare efter Thörnell var
H. Jung 1944—51 samt är sedan 1/4 1951 N.
Swedlund.

Överben, veter., vissa, vanl. på skenbenet hos
häst befintliga bennybildningar, i storlek icke
gärna överstigande en halv valnöt. De äro
produkter av en begränsad inflammationsprocess i
benhinnan, förorsakad av yttre våld el.
vanligare av överbelastning.

Överbibliotekarie, titel för chefen för Kungl.
bibi. 1877—1909, nu för cheferna för de båda
svenska univ.-bibl. (sedan 1910), Göteborgs
stadsbibl. (1915), Riksdagsbibl. (1921), Tekniska
högsk:s och Chalmers tekniska högsk:s bibl.
samt Karolinska inst:s bibl.

Överblåsning, mus., den på blåsinstrumenten
förekommande oktavblåsningen (första
övertonen) och, för de högsta tonerna, kvintblåsningen
(andra övertonen).

Överceremonimästare, titel på en högre svensk
hovfunktionär.

Överdirektör, titel på cheferna el.
souscheferna i ett flertal statliga verk.

Överdrag, se Telefon, sp. 872.

Överenhörna, sn (sedan 1/1 1948 endast med
avseende på fastighetsredovisningen) i Selebo hd,
Södermanlands län, omfattande yttre delen av
Enhörnalandet mellan Gripsholmsviken och S.
Björkfjärden av Mälaren jämte mindre öar;
25,76 km2, 314 inv. (1951). 723 har åker.
Egendom: Ekensberg (känd från 1200-talet som
Husaby). Kyrkan härstammar från 1200-talet. Sedan
1/1 1948 bildar Ö. tills. m. Ytterenhörna en
församling, kallad Enhörna, och sedan 1/1
1952 en kommun med samma namn (77,40 km2,
1,005 inv. 1955). Pastorat i Strängnäs stift,
Södertälje kontr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free