Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängsö - Ängsö nationalpark - Änke- och pupillkassa - Änklingssenan - Änne - Äppelbo - Äppelskorv - Äppelsyra - Äppelviken - Äpple
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Ängsö nationalpark—Äpple
884
Ängsull.
Sveriges
ståtligaste, blev först uppf.
under medeltidens
slut och sedan
utbyggt till nuv.
bredd på
1630-talet. Fjärde
våningen tillkom på
1740-talet jämte
det brutna taket
och lanterninen. I
det inre är en del
av 1700-talets
inredning bevarad.
Bland
inventarierna märkes särsk.
den rika
porträtt-saml. Ä. är känt
sedan 1272, då det
tillhörde Riseberga
kloster. Det gick
senare i arv inom bl. a. ätterna Sparre, Bielke och
Posse till 1710, då det såldes till grevinnan
Kristina Piper. Det gjordes av henne till fideikommiss.
Ängsö nationalpark, se Nationalpark, sp. 646.
Änke- och pupillkassa, försäkringsanstalt,
bolag el. förening för beredande av pension el.
understöd åt avliden försäkringstagares el. medl:s
änka och/el. barn.
Änklingssenan, anat., se Tjuvsena.
Änne, panna.
Äppelbo, kommun i Kopparbergs län, Nås
och Malungs domsaga, kring Västerdalälven och
s. därom ned till Värmlandsgränsen; 374,70 km2,
1,619 inv. (1955). Tätt befolkad slättbygd (omkr.
250—290 m ö. h.) kring älven, f. ö. storkuperad
skogsbygd; kring Värmlandsgränsen gamla
finnmarker. 1,152 har åker. Tätorter: Näset med
Rågsveden (429 inv. 1951), östra Born med
Ovanheden och Nordibyn (245 inv.) m. fl.
Kyrkan, av trä, byggd 1771 (tornet 1880). Pastorat
i Västerås stift, Västerdals kontrakt.
Ängsö.
Kvist av blommande äppleträd.
Äppelskorv, bot., se Fruktskorv.
Äppelsyra, monoxibärnstenssyra, CHO2. CH2 .
CH(OH).CO2H. Ä. har påvisats i omkr. 200
olika växtarter. Den förekommer dels fri, dels
i form av salter, malat. Syran utgöres av
lätt-lösliga, färglösa kristallgyttringar med skarpt
sur smak och f ramställes lättast ur omogna
rönnbär.
Äppelviken, trädgårdsstad och stadsdel i
Bromma förs., Stockholms stad, vid Mälaren,
mittemot St. Essingen; 2,362 inv. (1952).
Äpple, frukt av äppelträd el. apel av släktet
Pyrus (Malus), som tillhör fam. Pomaceae. Om
äppelträdets härstamning se Pyrus. Som
pryd-nadsäpplen odlas det sibiriska bäräpplet, P.
bac-cata, med
körs-bärsliknande,
röda,
långskaf-tade frukter,
och
paradisäpplet, P. pumila
var. paradisiaca,
vars frukter
även användas
till sallader m.
m., samt
rosenäpplet, P.
flori-bunda. —
Värdefulla äppel-sorter, som
uppstått genom [-korsbefruktning,-]
{+korsbefrukt-
ning,+} ha
tillvaratagits och
förökats på
vegetativ väg
genom ympning
el. okulering.
Sorten har vanl.
fått namn efter platsen, där den uppstått.
En ny sort kan även uppstå genom
mutationer, då på en gren med t. ex. ljusa frukter
kan uppstå en sort med helt röda. Tidigt
mognande ä. och mot frost härdiga sorter kunna
odlas med gott resultat utmed kusten ända upp
till Piteå, men de ömtåligaste vinteräpplena äro
hänvisade till s. Sveriges kusttrakter. Se även
F ruktodling.
Sommaräpplen äro tidigt mognande
sorter, vilka uppnå full utveckling på träden. De
böra användas strax efter skörden, som vanl.
infaller under aug. och sept. Höstäpplen
bli efter en kort lagring ätbara under sept.—
nov. Vinteräpplen nedplockas så sent som
möjligt. I lämpligt förvaringsrum kunna en del
sorter hålla sig långt fram på eftervintern och
våren, t. ex. Cox’ orange, guldparmän och
melonäpple till omkr. 1 mars, Cellini och Ribston
till omkr. 1 april samt Belle de Boskoop till
omkr. 1 maj. I fruktförvaringsrum med torr
luft skrumpna ä. lätt genom för stark
avdunstning. Längst hålla de sig i kylhus vid en temp.
mellan o° och 2°.
Förutom värdefulla kolhydrater, sockerämnen
och fruktsyror innehålla ä. i och närmast under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
