Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängelholm (stad) - Ängelholm (gods) - Ängelsberg (Engelsberg) - Änger - Ängersjö - Ängman, Jacob - Ängsgröe - Ängskampe - Ängskavle - Ängskrasse - Ängsull - Ängsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Ängelholm—Ängsö
882
modern hyreshustyp; Nya
torget med det stora
social-vårdshuset (1946) bildar
dess centrum. Huvuddelen av
bebyggelsen n. om den
nedlagda Klippan-banans spår
inkorporerades först 1952
och består främst av
egnahemsområden, men här ligga
även Nya kyrkogården, en
del större hyreshus och
industriområden samt, särsk.
längs Rönneå, lummiga
parker, främst den 1935
skapade Hembygdsparken med
friluftsmuseum. Området v.
om ån inrymmer kring
järnvägsstationen industri- och
lageranläggningar samt nya
villaområden, vilka nu
nästan nå ut till Ängelholms
havsbad. 1952 funnos 40
industriföretag med 1,211 arb.
Större företag äro ab. Wilh. Grönvalls
läderfabrik (gr. 1858; 200 anställda), Sydsvenska
läder- & remfabriks ab. (1914; 175 anställda),
Seans slakterier (270 anställda), den till Ä.
nyinflyttade torrelementfabriken ab. Tudor (1951;
160 anställda) m. fl. Sockerfabriken är däremot
nu helt nedlagd, och Ä:s tidigare mest
karakteristiska industri, lergöks- och
kakelugnstillverk-ningen, för en tynande tillvaro. Ä. har
samreal-skola med gymnasium, yrkesskola, tingshus för
S. Äsbo och Bjäre domsaga samt en ny
verkstadsskola. I Ä. utges Engelholms tidn. (6 ggr
i veckan). Ä. ingår i Munka Ljungby och
Ängelholms församlingars pastorat i N. Åsbo
kontrakt av Lunds stift. — Litt.: K. Enghoff, ”Ä.
1516—1916. översikt av stadens fyrahundraåriga
historia” (1929); N. Edberg, ”Thorslund 1879—
1929. Minnesskrift med anledning av
halvsekeljubileet” (s. å.).
Ängelholm, gods i S:t Anna sn, Östergötlands
län, 660 har, därav 87 åker; 1600-talsbyggnad
med två 1700-talsflyglar. Godset blev 1728
fideikommiss inom en gren av ätten Spens.
Ängelsberg (E n g e 1 s b e r g). 1)
Industri-och stationssamhälle, uppvuxet kring Ä.2) i
Väs-tervåla sn i Västmanland.
2) Bruksegendom i Ä.x); taxeringsvärde
942,900 kr. Till bruket höra masugn, smedja
och valsverk för råskenor, vilka anläggningar
f. n. äro nedlagda, samt pressverk för rostfri
plåt och snickerifabrik. Bruket äges av Avesta
jernverks ab., herrgården av generalkonsul A.
Ax:son Johnson.
Änger, zool., se Springmask och Masksjukdom.
Jfr Fläskänger.
Ängersjö, sn i n. v. Hälsingland, Svegs och
Hede tingslag, Jämtlands län, s. om Ljusnan;
391,17 km2, 328 inv. (1955). Sjörik, kuperad
skogstrakt, vid gränsen i s. intill 671 m ö. h.
123 har åker. Kyrkan byggd 1747. Ingår i
Yt-terhogdals, överhogdals och Ä. pastorat i Här-
Stortorget i Ängelholm; t. v. Gamla rådhuset.
[-Ängskrasse.-]
{+Ängs-
krasse.+}
nösands stift, Härjedalens kontrakt. Tillhör
storkommunen Högdal.
Ängman, Jacob, ciselör (1876—1942). Ä.
blev 1907 ritare och avd.-chef för
Guldsmeds-ab:s i Stockholm modell- och ritkontor; lärare
vid Tekniska skolan i Stockholm 1908—17. Han
är jämte Erik Fleming pionjären för
förnyelsen av det svenska silversmidet under
början av 1900-talet. — Se bild 17 å pl. vid
Guldsmedskonst.
Ängsgröe, se Poa jämte bild.
Ängskampe, bot., se Timotej.
Ängskavle, bot., se Kavlesläktet.
Ängskrasse, Carda’mine pratènsis, av fam.
korsblommiga, en vanl. 2—3 dm hög flerårig ört
med parbladiga blad, lilafärgade
blommor och långa skidor. Växer i nästan
hela Sverige. Underarten dentata,
kärrkrasse, mera högvuxen och
med blekare blommor, förökar sig ofta
medelst knoppar på de nedre bladen.
Ängsull, Erio’phorum, halvgrässläkte
med trinda ax, tvåkönade blommor och
nedanför fruktämnet sittande hår, som
göra tjänst vid nötternas spridning.
Allmännast i Sverige äro E.
polysta-chyum, som har flera ax, och E.
va-ginatum, t u v d u n, som har ett ax
och bildar täta tuvor. Håren (”ullen”)
ha begagnats till stoppning i kuddar
o. dyl. — Se bild nästa sida.
Ängsö. 1) Sn i Västmanlands län,
Yttertjurbo hd, omfattar större
delen av ön Ä. i Mälaren samt
om
givande mindre öar; 26,23 km2, 201 inv.
(1955). 780 har åker. Nästan hela socknen
tillhör Ä.2). Kyrkan byggd 1340. Ingår i Kärrbo,
Kungsåra och Ä. pastorat i Västerås stift,
Dom-prosteriet. Tillhör storkommunen Kungsåra.
2) Ä. (Engsö), gods i Ä.i); areal med
underlydande gårdar 2,287 har, varav 778 åker;
tax.-värde 1,092,200 kr (1952). Slottet, ett av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
