Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zürich - Zürichsjön - Zähringen - Å - Å (socken) - Åbenrå - Åberg, Martin - Åberg, Nils - Åbjörn Anderson, ab. - Åbo (juridik) - Åbo (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Zürichsjön—Åbo
802
Efter att ha intagit en växlande hållning i
striderna mellan Habsburg och Edsförbundet ingick
Z. 1351 i detta, låg efter 1436 i krig med dess
övriga medl. (”gamla Z.-fejden”) men inträdde
1450 åter i detsamma. Kantonens landområde
växte snabbt genom en framgångsrik
expansionspolitik men förblev ett lydland under staden,
vars borgare ensamma hade politiskt inflytande.
Omkr. 1500 var staden Z. ett av Schweiz’
främsta ekonomiska och politiska centra, den spelade
en ledande roll vid reformationen (se Zwingli).
Först 1798 erhöll landsbygdens folk för en tid
likaberättigande med borgarna; 1799—1803
tillhörde Z. Helvetiska republiken. 1814
återställdes de gamla förhållandena, men under
inflytande av julirevolutionen antogs 1831 en ny
författning, som ånyo gav landsbygden politisk
fullmyndighet. De partipolitiska motsättningarna, som
1839 togo sig uttryck i ett väpnat uppror, voro
länge starka i kantonen.
Zürichsjön [tsy’ri^-], ty. Ziirichsee el.
Zür-cher See, sjö i n. Schweiz; 406 m ö. h., 89 km2,
största djup 143 m. Z. avrinner genom Aares
biflod Limmat; största tillflödet är Linth från
Walensee. Sjön är 40 km lång och av
tektoniskt-glacialt ursprung. Genom en moränvall, som
begagnas av järnvägen mellan Rapperswil och
Pfäf-fikon, avsnöres den mindre, ö. delen, kallad
O b e r s e e. Stränderna äro välodlade och tätt
befolkade.
Zähringen [tsä’-]> en från 1000-talet känd
grevesläkt, som 1097 fick hertigtitel, byggde den
nu förstörda borgen Z. och från 1100 förde
titeln hertig av Z. En släktmedlem Herman
antog u 12 titeln markgreve av Baden och blev
stamfader för badensiska furstehuset.
O
A är svenska alfabetets tjugusjätte bokstav
(tjugusjunde, om W räknas särskilt). Det
betecknar ljudet å, som är en halvöppen
bakre rundad vokal, mindre öppen som lång (gå)
än som kort (gått). Bokstaven började
användas på 1400-talet i skrift, 1526 i tryck för det
å-ljud, som uppstått ur långt a, aa (gå, ålder),
senare även i många ord med ursprungligt
å-Ijud (tåla, sårg). I modern rättstavning skrives
det långa å-ljudet, oavsett ursprunget, med å
(gå, tåla), utom i ett fåtal ord (son, sova, tjog
och några till), det korta med 0 (sorg, oss) el.
å (gått, ålder). Bokstaven å är numera införd
även i norskan och i danskan i st. för aa. —
Å är i fysiken förk. för ångströmsenhet.
Å, sn i Östergötlands län, Björkekinds hd, på
Vikbolandets kust mot Slätbaken; 24,86 km2; 297
inv. (1955). Slättbygd, uppdelad av bergkullar.
1,063 har åker. Kyrkan uppf. 1846. Gamla
kyrkan, trol. från romansk tid, är bevarad som ruin.
Ingår i Kuddby, Å och Tåby pastorat i
Linköpings stift, Vikbolands kontrakt. Tillhör
storkommunen V. Vikbolandet.
Åbenrå, stad i Sönderjylland vid en vik av
Östersjön; 12,189 inv. (1945). A. är
oregelbundet byggt med krokiga och backiga gator. God
hamn. Var under namnet Apenrade i preussisk
ägo 1864—1920.
Åberg, Martin Andreas, målare (1888—
1946), utvecklade en starkt expressionistisk
landskapskonst med naivistiska drag och har i
målningar med motiv från bl. a. Italien,
Lappland, Mellansverige och Skåne (Torekov)
arbetat med dramatiska ljuseffekter i en rikt
uppdriven färg och med bred, grov penselteknik.
Å. har även målat ett antal porträtt och
figurstudier och står som en av den tidiga
tysk-influerade expressionismens främsta företrädare i
landet.
Åberg, Nils Fritiof, arkeolog (f. 1888 24/?),
fil. dr i Uppsala 1912, doc. i nordisk och
jäm-NF XXII — 26
förande fornkunskap där 1915, vid Stockholms
högsk. 1927, prof:s namn 1940, prof. 1949. Å.
har i ett stort antal arbeten behandlat
fornsaks-material från olika områden i Europa.
Åbjöm Anderson, ab., Svedala, etabl. 1882,
bolag 1892, driver mekanisk verkstad och gjuteri.
Antal anställda c:a 800.
Åbo, jur., innehavare av jord under åborätt;
i äldre tid även mera allmänt om varje ägare
el. brukare av hemman el. större hemmansdel.
Åbo, fi. Turku, residensstad i Åbo och
Björneborgs län, Finland, kring Aura ås mynning;
106 km2; 107,519 inv. (1954), övervägande
finsktalande (10,840 svensktalande 1950). — Staden
var en viktig handelsplats redan före
kristendomens införande i Finland. Genom att staden blev
biskopssäte och residens för slottshövdingen i det
viktigaste slottslänet blev den landets huvudort.
Landets första hovrätt grundades i Å. 1623,
akad. 1640. Å. var centrum för förvaltningen i
Martin Åberg: Augustilandskap, Skåne, 1937.
Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
