Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zwingli, Huldrych (Ulrich) - Zwolle - Zwück - Zygomorf - Zygot - Zürich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Zwolle—Zürich
800
Zürich. Se även bild i å pl. vid Järnväg.
protestanterna i Schweiz och Tyskland strandade
på motsättningen i nattvardsfrågan; vid
riksdagen i Augsburg 1530 gick Z. fram med en egen
trosbekännelse och kom att stå utanför
Schmal-kaldiska förbundet. Då strid utbröt med de
kantoner, som förblivit romersk-katolska och som
fruktade för Z:s politiskt-reformatoriska planer,
stod Zürich isolerat, och dess här besegrades vid
Kappel 1531, där Z. stupade. — Litt.: O. Ritschl
i ”Dogmengeschichte des Protestantismus”, 3
(1926); K. Guggisberg, ”Das Z.-bild des
Protestantismus” (1934); ”H. Z.” (1943).
Zwolle [zvå’la], huvudstad i prov. Overijssel,
Nederländerna, i kanalnätet mellan floderna
Vecht och IJssel, 15 km från Zuiderzee; 51,600
inv. (1952). Viktig järnvägsknut och
handelsplats. Flera märkliga 1400-talsbyggnader, bl. a.
den gotiska Groote Kerk, rådhuset och
Sassen-poort (nu arkiv). Utanför staden den vackra
parken Agnetenberg, fordom det kloster, där
Thomas a Kempis levde.
Zwück, se Svyck.
Zygomorf [-må’rf], bot., se Blomma, sp. 271.
Zygot [-ga’t], biol., se Befruktning, sp. 548,
Grönalger, sp. 397, Mendelism och Spor.
Zürich [tsy’ri^]. 1) Kanton i n. Schweiz,
gränsande till Baden; 1,729 km2. Näst Bern är
Z. Schweiz’ folkrikaste kanton med 777,002 inv.
(1950), därav c:a hälften i huvudstaden Z.2);
74 % äro protestanter, 95 % ha tyska till
modersmål. Kantonen, som nästan helt tillhör
mel-lanschweiziska backlandet, höjer sig från Rhen
i n. långsamt åt s. ö., där Hörnli och
Schnebel-horn på gränsen mot S:t Gallen nå resp. 1,136
och 1,295 m ö. h. Zürichsjön i s. ligger till
större delen inom kantonen. Klimatet är milt i
de lägre delarna. 9% av kantonens areal äro
åker. Vin odlas på 7 km2. Halva befolkningen
lever av industri och hantverk. Industrien, främst
bomulls- och siden- samt
maskin-, pappers- och
läderindustri, är huvudsakl.
lokaliserad till Z.2) och
Winter-thur, kantonens näst största
stad. — Ang. historia se Z.2).
2) Schweiz’ största stad
och huvudstad i Z.i),
naturskönt belägen vid n. v. ändan
av Zürichsjön; 390,020 inv.
(1950), c:a Vs katoliker.
Gamla staden, som alltjämt
har många trånga gator,
ligger på ömse sidor om
Limmat och begränsas i v. av
dess tillflöde Sihl. Utmed
sjön, uppåt Zürichberg (696
m högt) och vid foten av
Ütliberg (873 m) ligga
förnäma villaområden. Det
regelbundet anlagda
Ausser-sihl i n. v. består till stor
del av industri- och
arbetarkvarter. Från
centralstationen i gamla stadens n. del
leder Z:s förnämsta tra-
fikled och af färsgata, Bahnhofsstrasse, ned till
sjön, som kantas av vackra kajer med
promenader och planteringar. I gamla stadens centrum
på ö. sidan om Limmat ligger
Grossmüns-ter, som. ännu till stor del bibehållit den
romanska stilen från äldre medeltiden men som
utbyggts i gotik bl. a. med två torn på
väst-fasaden. På samma sida ligga också
Wasser-kirche med Zwinglimuseum samt gamla rådhuset
(1698) och det stora centralbibi., färdigt 1916.
Mittemot den förstn. kyrkan ligger på v.
stranden Fraumünster i gotisk stil från medeltidens
senare del. Vidare märkes här S:t Peterskyrkan,
där Lavater verkade. Mittför Uraniabrücke, en
av det 1 o-tal broar, som leda över Limmat, ligger
det stora komplexet av nya kantonsbyggnader.
N. om centralstationen ligger Landesmuseum,
som särsk. på det konstindustriella området är
ett av Europas rikaste. Vid vallgraven,
Schan-zengraben, i v. ligger botaniska trädgården. Jämte
Basel är Z. den kulturella medelpunkten för
tyska Schweiz. Uppåt sluttningarna ö. om gamla
staden ligger ”vetenskapsstaden” med univ.,
grundat 1832, vars ståtliga huvudbyggnad
uppfördes 1911—14, tekniska högsk., grundad 1855,
åtskilliga inst., musikkonservatorium,
konstmuseum m. m. Z. är en viktig järnvägsknut samt
har ångbåts- och flygstation. Jämte Basel är det
landets främsta handels- och industristad,
centrum för sidenindustrien och med omfattande
bomulls-, maskin-, pappers- och livsmedelsindustri.
Turisttrafiken är synnerligen livlig.
Kantonen Zürichs äldre historia sammanhänger
helt med stadens. Denna var under namnet
Tu-ricum känd redan under antiken, erhöll 1218
riksomedelbarhet men var tidigt skådeplats för
sociala oroligheter, vilka kulminerade i den s. k.
Z.-mordnatten 23A 1350, varigenom hantverkarna
åt sig tryggade ett betydande politiskt inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
