Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zuiderzee - Zuluer, suluer, zulukaffrer - Zululand, Sululand - Zurbarán, Francisco de - Zutfen, Zutphen - Zweibrücken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Zuluer—Zweibrücken
796
järnväg (som dock ännu ej är byggd). Insjöns
vatten avbördas genom 2 komplex av slussar
med sammanlagd bredd av 300 m. För
skeppsfarten har spärrdammen mellan Wieringen och
Zurich 2 slussar, en i v. och en i ö. för fartyg
upp till resp. 2,000 och 600 tons dräktighet. Den
nyskapade insjön kallas efter den här
utmynnande Rhenarmen IJsselmeer (IJsselsjön).
1942 fullbordades invallningen av n.ö.-poldern
(482 km2), varigenom IJsselmeers yta
inskränktes till nuv. 2,920 km2. 1945 lades n. v.-poldern
under vatten av tyskarna, men den torrlädes
s. å. Kriget fördröjde arbetet med ytterligare
invallningar, och den ursprungliga planen
ändrades såtillvida, att den planerade s. ö.-poldern
delades upp i ö.-poldern (540 km2) och s.-poldern
(420 km2); arbetet med ö.-poldern är sedan 1949
i gång och har understötts med Marshall-medel.
Det beräknas bli färdigt 1957, 1 år försenat
genom översvämningskatastrofen i Zeeland våren
1953. Genom Z:s torrläggning, som i allo
omfattar 2,205 km2, kommer Nederländernas yta
att växa med 7% och dess åkerareal med 10%.
Det torrlagda området beräknas kunna föda
250,000 å 300,000 människor.
Züluer (ama-zulu), suluer, z u 1 u k a f
f-r e r, sydafrikanskt bantufolk i Natal med
Zulu-land och s. ö. Transvaal, tillhörande gruppen
kaffrer. — Se bild 17 å pl. vid Afrika.
Zululand [eng. utt. zö’loländ], Sululand,
infödingsreservat, sedan 1897 utgörande n. ö.
delen av prov. Natal i Sydafrikanska unionen,
i s. begränsat av Tugela River samt i
n. av Swaziland och Mozambique; 26,800
km2; 362,421 inv. (1936), därav 352>437
afrikaner, mest zuluer, 6,159 européer, 2,600
asiater och 1,225 färgade. För eget behov
odla infödingarna majs, kafferkom (Sorghum)
och jordnötter, men den viktigaste kulturväxten
är sockerröret, som odlas på stora plantager i s.
Z. Kautschukträd ha planterats längs Pongola
River i n. 720 km2 konstbevattnas med hjälp av
Pongola River. Kolfält finnas på kustslätten,
där malarian dock försvårar exploateringen.
Huvudorter äro Eshowe i s. 500 m ö. h. (3,500 inv.,
därav 1,200 européer, 1951), säte för
förvaltningen och kurort, samt Empageni (4,059 inv., därav
1,325 européer). — I Z. arbeta ett stort antal
evangeliska missionsorganisationer, bland dem
Svenska kyrkans mission, vars verksamhet
hunnit så långt, att man kan tala om en verklig
zulukyrka (20,000 kristna). 1948 inrättades ett
biskopsämbete för zulukyrkan; dess förste
innehavare blev biskop E. R. Sundgren.
Inom Z. grundades omkr. 1811 av
kafferhövdingen Shaka ett rike, som snart jämte
Mata-beleväldet blev den förnämsta inhemska
maktfaktorn i Sydafrika. Shaka efterträddes av
Panda (Mpanda) och denne 1873 av Cetewayo,
vars maktanspråk snart syntes som en fara för
det engelska väldet i Natal och ledde till ett
krig mellan engelsmännen och Cetewayo 1879,
vilket slutade med den engelska segern vid
Ulundi och Cetewayos tillfångatagande. 1882
förvandlades Z. delvis till ett engelskt protektorat.
Francisco de Zurbarån: Barmhärtighetens jungfru
välsignande kartusianmunkar. Provinsmuseet, Sevilla.
1897 förenades Z. med Natal; sedan 1910 ingår
det i Sydafrikanska unionen.
Zurbarån [borcoara’n], Francisco de,
spansk målare (1598—1664). Han fick sin
konstnärliga uppfostran i Sevilla och var också
verksam i Madrid, där han 1633 var Filip IV:s
hovmålare. Z. förenar i sin konst djup religiös
inlevelse med stark realism. Av Z:s till största
delen religiösa målningar kunna nämnas den
1629 utförda bildcykeln för franciskankollegiet
S. Bonaventura i Sevilla, numera skingrad till
Kaiser-Friedrich-Museum (Berlin), Louvren (2
bilder), Dresdengalleriet och Palazzo Bianco
(Genua), vidare de 1638—39 för
kartusianklost-ret i Jerez målade högaltarbilderna
”Bebådel-sen”, ”Herdarnas tillbedjan”, ”Konungarnas
tillbedjan” och ”Kristi omskärelse” (numera i
museet i Grenoble), samt 15 målningar av enstaka
gestalter, helgon, munkar etc. (numera i museet
i Cådiz). Z. har även målat porträtt och
mästerliga stilleben. — Litt.: Monogr. av H. Kehrer
(1918).
Zutfen [zy’tfan], Zutphen, stad i prov.
Gelderland, Nederländerna, vid IJssel; c:a 25,000
inv. Järnvägsknut; stor trävaruhandel. Stadens
förnämsta kyrka, Walpurgiskerk, är en sengotisk
byggnad från 1400-talet.
Zweibrü’cken [tsvai-], fr. Deux-Ponts, stad
i Pfalz, helt nära gränsen mot Saarområdet;
27,100 inv. (1952). Stadens förnämsta
medeltids-minne är den sengotiska Alexanderkyrkan.
Slottet är från 1720-talet, rådhuset från 1700-talets
slut.
Z. var ett riksomedelbart grevskap, som 1393
tillföll Pfalz. 1410 blev P f a 1 z-Z. hertigdöme
och ärvdes inom huset Wittelsbach; en släktgren
besteg 1654 svenska tronen (se Pfalziska huset).
Karl XI återförenade linjens besittningar och
styrde Pfalz-Z. genom guvernörer (från 1714 en
generalguvernör). Vid Karl XII:s död ärvdes
hertigdömet av pfalzgreven Gustav Samuel. Vid
hans död kom Pfalz-Z. till linjen Birkenfeld,
som 1799 kom på Bayerns tron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
