Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zernike, Fritz - Żeromski, Stefan - Zeta - Zethelius, släkt - Zetkin, Clara, f. Eissner - Zetterberg, Herman - Zetterholm, Tore - Zetterling, Mai - Zetterstéen, Karl - Zetterström, 1. Hasse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
767
Zeromski—Zetterström
768
det var möjligt att studera strukturer av dyl.
objekt genom att använda sig av de
fasdifferenser, som uppstå vid ljusets passage genom dem,
vilket ledde Z. till konstruktion av
faskontrast-mikroskopet. För dessa arbeten erhöll Z. 1953
Nobelpriset i fysik.
Zeromski [$ärå’mskji], Stefan, polsk
författare (1864—1925). Uppvuxen i minnena av
1863 års resning, förenade Z. ett djupt sinne
för det smärtfyllda i den tidens polska kynne
med en underbart fin känsla för naturskönhet
och själens hemligaste yttringar. Z. är en
lysande språkkonstnär. Starkt mångsidig, förenar
han realism och
romantik, naturalism och
symbolism,
individualism och socialism. —
Z:s huvudverk äro
”Rozdziobia nas kruki,
wrony” (Vi hackas av
korpar och kråkor;
1895; titelnovellen
samt fyra andra
noveller övers, i ”Det
unga Polen”, 1901),
”Syzyfowe prace”
(Si-syfusarbeten; 1898),
”Ludzie bezdomni”
(Hemlösa människor;
1900), ”Popioly” (1904; en bild av
Polens öden under Napoleons tidevarv; sv. övers.,
”Eld och aska”, 1923), ”Dzieje grzechu”
(Syndens historia; 1906), ”Duma o hetmanie” (Sången
om hetmanen; 1908), ”Wierna rzeka” (1912; en
gripande lyrisk berättelse från upproret 1863;
sv. övers., ”Den trogna floden”, 1921), trilogien
”Walka z szatanem” (Kampen med satan; 1916
—19). Av hans noveller är ”Echa lesne”
(Skogs-ekon; 1905) ett fulländat mästerverk. Z. skrev
även dramer och publicistik.
Zeta [ze’-]> medeltida serbisk statsbildning i
Montenegro och angränsande delar av
Sydser-bien, av växlande omfång. På 1000-talet
grundades ett kortlivat serbiskt rike Z. med Skutari
som huvudstad; en del därav var sedan en serbisk
vasallstat; Z. återgick 1421 till Serbien, var 1452
—99 en veneziansk vasallstat och kom därefter
under turkarna.
Zethèlius, svensk släkt, urspr. från
Östergötland, känd från 1600-talets mitt.
Garvarmästa-ren i Stockholm Lars Eriksson Z. (1677
—1739) var farfar till stockholmsguldsmeden
Pehr Z. (1740—1810), vars son Erik Adolf
Z. (1781—1864) 1803 blev mästare och
guld-dragare i Stockholm. Han studerade
bergshantering, även utrikes, samt inköpte bl. a.
Surahammar, där han förbättrade bruksdriften.
Zetkin [tsä’tkin], C 1 a r a, f. E i s s n e r, tysk
revolutionär (1857—1933), av judisk börd. Hon
utgav 1890—1916 socialdemokratiska partiets
kvinnotidskrift Die Gleichheit. Z. övergick
slutligen till kommunisterna, som hon 1920—33
representerade i tyska riksdagen. Från 1924
uppehöll sig Z. mest i Moskva.
Zetterberg, Herman, ämbetsman (f. 1904 V7),
jur. kand. 1928,
assessor i Svea hovrätt 1936,
hovrättsråd 1942, t. f.
byråchef för
lagärenden i Justitiedep. 1942
—43, led. av
Lagberedningen 1944—47,
sakkunnig bl. a. i
Be-folkningskommissio-nen 1935—37, i
Bo-stadssociala utredningen 1936—37, i
Auktorsrättkommittén
1939—451 justitiemi-
nister i P. A.
Hans
sons och T. Erlanders ministärer sedan Sl/i 1945.
Z. har utg. ”Hyresregleringslagen” (1952).
Zetterholm, Tore Ulf Axel, författare (f.
1915 4/io), fil. lic. 1941. Z. tar gärna upp
filosofiska och religiösa problem, så bl. a. i
romanerna ”Stora Hoparegränd och himmelriket”
(1940), ”Jag kallar dig bort” (1943), ”Drama
på Gräshoppstigen” (1945) och ”Krevad” (1948).
Sedan 1950 har Z. främst skrivit skådespel, bl. a.
”Simon trollkarlen” (uppf. 1950), ”Tiger-Harry”
(uppf. 1951; tr. 1954) och ”Modell Beatrice”
(uppf. 1954; tr. s. å.).
Zetterling, M a i Elisabet, svensk-engelsk
skådespelerska (f. 1925 24/e), genomgick Dramatiska
teaterns elevskola 1942—45 och engagerades där
sistn. år. På nationalscenen hann Z. i några
större uppgifter inge de rikaste löften för
framtiden. Hon fick med Alf Sjöbergs film ”Hets”
1944 det stora genombrott, som fäste utlandets
ögon på henne. 1946 fick hon sin engelska
filmdebut i Eagle-Lions ”Frieda”. 1947 bosatte hon
sig i England, där hon vunnit en erkänd
position inom filmen.
Zetterstéen, Karl Vilhelm, orientalist (1866
—1953), doc. i semitiska språk vid Uppsala univ.
1895, i Lund s. å., prof. i orientaliska språk i
Uppsala 1904—31. Om Z:s eminenta
språkbegåvning och stora beläsenhet vittnar hans
mångsidiga och betydande produktion, ur vilken må
framhävas ”De semitiska språken” (1914) och
”Koranen” (övers., 1917).
Zetterström. 1) Hans (Hasse) Harald Z.,
författare och publicist (1877—1946). Z. var
medarbetare i Förgät mig ej från 1895,
red.-sekr. i Jörgens Figaro 1897—1901, medarbetare
i Söndagsnisse från
1897, red. och utg.
1901—23, av
Söndags-nisse-Strix 1924—43,
av Grönköpings
Veckoblad 1916—43,
medarbetare i Svenska
Dagbladet från 1931
till sin död; från
1917 utgav Z.
Lutfisken, en humoristisk
årskrönika. Z. skrev
under sign. Hasse
Z. en lång rad
skisser, humoresker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
