Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zarathustra, Zoroaster - Zea - Zeaxantin - Zebaot - Zebra, sebra - Zechsten - Zeebrugge, Zeebrygge - Zeeland - Zeeland, Paul van - Zeeman, Pieter - Zeemaneffekt - Zefyros, Sefir, Sefyr - Zeilon, Nils - Zein - Zeipel, Hugo von - Zeiss, Carl - Zeisska stiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
761
Zea—Zeisska stiftelsen
762
traditionen Västiran, platsen för hans
verksamhet förlägges än till Persien, än till Baktrien.
Sannolikt har han verkat i de östligaste delarna
av det iranska området och trol. levat under
6oo-talet f. Kr., möjligen tidigare. Hans
personlighet och åskådning möta i Gäthäsångerna (se
Avesta), där Z. själv uppträder som talande.
Genom en särskild profetisk uppenbarelse har
Z. mottagit uppdraget att förkunna och
genomföra Ahura Mazdas goda vilja i världen (se
Parsism). Han råkade i strid med sina
närmaste, led förföljelse och rönte bittert motstånd,
tills han slutligen fann en beskyddare i konung
Vistaspa, vars minister blev hans anhängare och
vän. — Litt.: H. S. Nyberg, ”Irans forntida
religioner” (1937; ty. övers. 1938).
Ze’a, bot., se Majs.
Zeaxantin, kem., se Karotinoider.
Zebaot [sé’-], annan stavning för Sebaot.
Zebra, s e b r a, se Hästdjuren, sp. 742 f. samt
bild 7—12 å plansch.
Zechsten [tsä’^-] (ty. Zechstein), övre delen
av permiska systemet (se d. 0.) i germansk facies.
Zeebrugge [zè’bryga], Zeebrygge, uthamn
till Brygge, på belgiska nordsjökusten. — Z.,
som under i:a världskriget intogs av tyskarna
15/io 1914, iordningställdes snart till bas för
ubåtar och jagare. I april 1916 försökte
engelsmännen spärra inloppet till Z. med minor och
ubåts-nät, grundgående monitorer besköto
slussområdet bl. a. 12/s 1917, flyganfall insattes mot
hamnen, och natten 22A—23/4 1918 företogs ett
spärr-ningsförsök med ett 80-tal fartyg och starka
flygstridskrafter. Kryssaren ”Vindictive”
lyckades lägga till vid piren i Z., därvarande
batterier stormades, och 3 fartyg sänktes i
hamninloppet. Spärrningen blev dock ej effektiv,
varför de engelska flyganfallen ökades i
omfattning och vållade stora besvärligheter men
förhindrade icke Z:s användande som bas intill
utrymningen 18/io 1918.
Zeeland [zé’lant], Nederländernas
sydvästligaste provins, kring Scheldes mynningar; 2,695
km2; 271,669 inv. (1950). Z. omfattar öarna
Schlouwen, Sint Filipsland, Tolen, Walcheren,
Noord- och Zuid-Beveland samt s. om Wester
Schelde en remsa av Flandern. Mot havet
skyddas Z. av dyner och fördämningar. Mest odlas
potatis, korn och havre. Omfattande
hästuppfödning. Av vikt äro även fiske och
ostronodling. Huvudstad är Middelburg, största stad
Vlissingen.
Zeeland [zé’lant], Paul van, belgisk
nationalekonom och politiker av flamländsk börd
(f. 1893), urspr. prof. vid univ. i Leuven.
Efter att ha varit vicepresident i nationalbanken
blev Z. 1934 minister utan portfölj. Han
bildade i mars 1935 en allmän samlingsregering.
Ehuru starkt representativ som konseljpresident
blev han icke populär. På hösten 1937 avgick
han i samband med en nationalbanksskandal. Z.
anlitades därefter mycket som internationell
finansexpert. Under den långa kungakrisen efter
kriget var Z. en av kung Leopolds mest
energiska förespråkare. Han försökte efter 1949 års
val förgäves att tills. m. liberalerna bilda en
regering med kungafrågan främst på
programmet. S. å. blev han utrikesminister och kvarstod
på denna post i olika ministärer till 1954.
Zeeman [zé’man], Pieter, holländsk fysiker
(1865—1943), prof. i
fysik i Amsterdam
1900. Z. har utfört
omfattande
magneto-optiska undersökningar och upptäckte 1896
den inverkan av
magnetiska fält på
atomernas ljusemission,
som efter honom fått
namnet
zeemanef-f e k t. För denna
upptäckt erhöll han
jämte H. A. Lorentz
1902 års nobelpris i
fysik.
Zeemaneffekt [zè’man-], efter upptäckaren, P.
Zeeman, uppkallad magnetooptisk effekt, som
består däri, att ljusemissionen från atomer, som
inbringas i ett magnetiskt fält, därigenom
undergår förändring, i det att spektrallinjer, som vid
frånvaro av magnetfält äro enkla, under
inverkan av ett dylikt fält uppspaltas i polariserade
komponenter.
Ze’fyros, grek. (lat. Ze’phyrus), Sefir,
Sefyr, namn på västanvinden, liksom övriga
vindar personifierad i mytologien. Z. motsvarar
romarnas F a v o n i u s.
Zeilon [sä’jlån], Nils Olof, matematiker
(f. 1886 13/e), fil. dr och docent i mekanik och
matematisk fysik vid Uppsala univ. 1914 och prof.
i matematik vid Lunds univ. 1926—51. Som ren
matematiker har Z. bl. a. angivit och tillämpat
metoder för framställning av s. k. grundlösningar
till allmänna klasser av partiella
differentialekvationer. Som teoretisk fysiker har Z.
huvudsakl. varit verksam inom hydrodynamiken.
Zein [sei’n], viktigaste äggviteämnet i
majskorn.
Zeipel [sä’j-], Edvard Hugo von, astronom
(f. 1873 8/2), prof. i astronomi med
examina-tionsskyldighet i geodesi 1919 vid Uppsala univ.;
emeritus 1938. I sina tidigare arbeten framträdde
Z. som en av samtidens främsta experter på
den celesta mekanikens område. Sedermera har
Z. huvudsakl. ägnat sig åt stellarastronomien och
den teoretiska astrofysiken.
Zeiss [tsais], Carl, tysk fysiker (1816—88).
Han blev universitetsmekaniker i Jena och
uppsatte 1846 en finmekanisk verkstad, som
tillverkade mikroskop. Genom samarbete med Ernst Abbe
blev Z. i stånd att leverera optiska instrument
av stor fulländning, och verkstaden utvidgades
efter hand för att slutligen bli en av världens
främsta optiska firmor. Jfr Zeisska stiftelsen.
Zeisska stiftelsen [tsais-] (ty.
Carl-Zeiss-S tif tung), kooperativ stiftelse, som äger och
driver det världsbekanta optiska företaget Carl
Zeiss, tidigare beläget i Jena, numera i
Ober-kochen, Württemberg. Stiftelsen grundades 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
