Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zanzibar - Zaponlack - Zaporoger - Zaporozjje - Zapoteker - Zapotocky, Antonin - az-Zaqaziq, Zagazig, Zakazik - Zar - Zara (Zadar) - Zaragoza, Saragossa - Zarathustra, Zoroaster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
759
Zaponlack—Zarathustra
760
medaner (sunniter). 3 kristna missioner finnas.
— Sultanatets huvudprodukt är kryddnejlikor.
Därnäst i betydelse kommer kokospalmen, varav
finnas c:a 5,5 mill. träd inom Z.
Portugiserna erövrade landet omkr. 1500 men
måste under 1600-talet vika för sultanerna i
Maskat, som slutl. 1730 intogo även ön Zanzibar.
1832 gjorde sultan Saijid Sa’id av Maskat Z.2)
till huvudstad i sitt nyupprättade afrikanska
välde. Vid hans död 1856 delades hans rike mellan
två av hans söner. Den afrikanska delen kom
under Saijid Madjid, vars yngre bror och
efterträdare Bargasch 1870 antog titeln sultan av Z.
Vid hans död 1888 hade England, Italien och
Tyskland genom köp el. arrende tagit hand om
hela den del av riket, som låg på fastlandet.
Genom att till Tyskland avstå Helgoland och till
Frankrike alla anspråk på Madagaskar erhöll
England 1890 protektorat över återstoden av
sul-tanatet, och en brittisk resident ställdes vid
sidan av sultanen.
2) Huvudstad i Z. 1), på västkusten av
Zanzibar; 45,275 inv. (1948). Staden har bevarat sin
orientaliska prägel med stora basarer, talrika
moskéer och en labyrint av trånga gator. Z.
har en god, naturlig djuphamn. Omfattande
fruktodling. Missionscentrum.
Zaponlack [sapå’n-], ett slags cellulosalack,
spec. avsett för ytbehandling av metaller.
Zaporoger [sapårå’-], se Kosacker.
Zaporozjje [zaparå^je], ukrain. Zaporizza,
tidigare Olekssdndriwsjk, ry. Aleksandrovsk,
huvudstad och viktigaste industricentrum inom
Zaporozjjeområdet i s. ö. delen av Ukrainska
SSR på Dnjeprs vänstra strand och vid Moskva
—Sevastopol-järnvägen; 289,188 inv. (1939).
Flodhamn.
Zapotèker [sa-], mexikansk indianstam i
staten Oaxaca, ung. 217,000 pers. (1930). Ett av
Fornamerikas främsta kulturfolk. — Litt.: S.
Linné, ”Zapotecan antiquities” (1938).
Zapotocky [za’påtåtski], A n t o n i n,
tjeckoslovakisk fackföreningsledare och politiker (f.
1884). Z. medverkade vid grundandet av
Tjeckoslovakiens kommunistiska parti. Han valdes 1945
till ordf, i tjeckoslovakiska landsorganisationen.
Han var en av förgrundspersonerna vid
statskuppen i Prag 1948 och blev den kommunistiska
regimens förste premiärminister. I mars 1953
utsågs han till statspresident.
az-Zaqazi’q, Zagazig, Zakazik, stad i
Egypten i Nildeltat, 60 km n. n. ö. om Kairo;
c :a 82,000 inv. Huvudcentrum för Egyptens
bomulls- och spannmålshandel. Bomullsrenserier.
Muhammedansk högsk.
Zar, äldre transkribering för tsar.
Zara [ts-], off. Zadar, hamnstad i n. v.
Dalmatien, Jugoslavien, på en strategiskt
betydelsefull halvö vid Zadarkanalen av Adriatiska
havet; 21,600 inv. (1948). Z. är känt från
300-talet f. Kr. som en befäst huvudort för den
illyriska stammen liburnerna. 1409—1797 lydde Z.
oavbrutet under Venedig, och dess kultur och
språk äro alltjämt italienska. Från sistn. år till
1918 hörde Z. huvudsakl. till Österrike. Staden
kom 1921 genom Rapallofördraget, jämte andra
italienska områden i Dalmatien, till Italien.
Sedan slutet av 2:a världskriget tillhör Z.
Jugoslavien. — Från romartiden kvarstå delar av
de gamla murarna med ett par portar. Under den
äldre kristna tiden var byggnadsverksamheten här
livlig, och flera kyrkor tillkommo, några delvis
ännu bibehållna. Den förnämsta av dessa är San
Donato, en rundbyggnad från 800-talet, vari nu
det arkeologiska museet är inrymt. Katedralen
S:ta Anastasia (S:ta Stosija) började uppföras
på 800-talet och fick sin nuv. utformning vid
början av 1300-talet. Rom.-kat. ärkebiskopssäte.
Flygstation. Havsbad.
Zaragoza [])aragå’])a], Saragossa,
Arago-niens största stad och huvudstad i prov.
Zaragoza (44,372 km2; 621,768 inv. 1951), Spanien,
belägen på en fruktbar slätt på Ebros h. strand;
264,256 inv. (1951). Urspr. ett iberiskt samhälle,
gjordes Z. 27 f. Kr. av kejsar Augustus till
militärkoloni under namnet Caesarea Augusta. 714
erövrades Z. av morerna och blev 1017
huvudstad i ett särskilt konungarike. Från 1118
hörde Z. till konungariket Aragonien, var som
dettas huvudstad den förnämsta staden i det kristna
Spanien men gick, sedan de kristna rikena
förenats 1479, tillbaka i betydelse. Staden omges
ännu till större delen av de gamla murarna. I v.
ligger citadellet Castillo de la Aljaferia (urspr.
från 1000-taIet), som varit både moriskt och
ara-goniskt residens (nu kasern, arsenal m. m.).
Befäst var också klostret Santa Engracia i s.
Katedralen La Seo (San Salvador) är uppförd i
gotik, huvudsakl. från medeltidens slut, men har
nyklassicistisk fasad från 1795. Vallfartskyrkan
Nuestra Senora del Pilar (från 1600-talets slut)
innehåller bl. a. ett med skulpturer samt fresker
av Goya utsmyckat kapell. Vidare märkes
börsen (La Lonja; 1541—51). Puente de Piedra,
en 7-bågig bro från 1447, leder över till
förstaden Arrabal på motsatta flodstranden.
Utanför gamla staden märkes på Calle del Coso
torget Plaga del Espana, som är stadslivets
centrum. Z. är ärkebiskopssäte och har univ. (gr.
1474), konstakad. (gr. 1792), handelshögsk.,
ve-terinärinst., rundradiostation m. m.
Zarathu’stra, Z o r o a’s t e r, persisk
religions-stiftare. Som Z:s hemland anger den persiska
Zaragoza.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
