Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xantenfärgämnen - Xanthe, Xanthi - Xanthelasma - Xanthippe - Xanthorrhoea - Xanthos - Xantippa - Xantofyll - Xantogensyra - Xantopsi, gulseende - Xavier, Francisco - Xenarthra - Xenier (litteratur) - Xenier (botanik) - Xenofanes - Xenofobi - Xenofon - Xenogami - Xenon - Xeranthemum, pappersblomma - Xerofil - Xerofila växter, xerofyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
719
Xanthe—Xerofila växter
720
el. deras derivat (rodaminer, fluoresceiner). Den
senare gruppen, som är viktigast, räknas
emellertid vanl. till trifenylmetanfärgämnena.
Xanthe [-bi], Xanthi, turk. Eskidje Ksansi,
huvudstad i nomos Xanthe i Trakien, n. ö.
Grekland, vid järnvägen Thessalonike—Istanbul; c:a
27,000 inv. Biskopssäte. Tobaksodling.
Xanthela’sma, lokal hudförändring, beroende
på inlagring av lipoider. Vanlig lokalisation är
ögonvrån och ögonlocken. Ofta finnas samtidigt
likartade inlagringar i artärernas innerhinna.
Xanthfppe, Sokrates’ hustru, ryktbar för sin
grälsjuka, varför namnet Xant(h)ippa (lat.
form) brukar beteckna en grälsjuk hustru.
Xanthorrhöè’a, bot., se Grästräd.
Xa’nthos, den mest betydande staden i det
antika Lykien i Mindre Asien, vid floden med
samma namn och nuv. byn Günük, omtalas flera
gånger i den antika historien. 545 f. Kr.
förstördes X. av perserna, 42 av Brutus under
medborgarkrigen. Dess ruiner voro kända och lätt
synliga ovan jord, innan de engelska
grävningarna i mitten av 1800-talet började.
Xanti’ppa, se Xanthippe.
Xantofy’ll, en gul karotinoid (se Karotinoider)
med den kemiska sammansättningen CéoHseOa.
Det finnes jämte klorofyll och karotin i alla
gröna växtdelar samt bl. a. även i många
blommor. X. förekommer i olika former. En isomer
till x. är z e a x a n t i n, som finnes i bl. a.
majskorn, många gula bär och äggula.
Xantogensyra [-jè’n-], organisk svavelhaltig
syra, som vanligast förekommer i form av
natrium- och kaliumsalter.
Xantopsi, gulseende, egendomlig, icke
förklarad företeelse, som följer efter intagning av
en större dos santonin (se d. o.).
Xavier [V:acoiä’r], Francisco, spansk
missionär (1506—52). X. tillhörde den
studentförening för muhammedanmission, som Loyola
stiftade i Paris 1534. Från början av 1540-talet
verkade han sedan som missionär i Indien och
Japan, där han hade stora framgångar; hans
missionsmetoder ha dock underkastats en skarp
kritik som alltför ytligt anpassade efter
förefintliga religionsformer. X. ligger begraven i
Goa (på Indiens v. kust), 1622 blev han
helgonförklarad (festdag V12) och räknas som Indiens
skyddshelgon. — Litt.: Biogr. av A. Bessières
(1945). G. Schurhammer, ”F. X.” (bd 1, 1955).
Xena’rthra, däggdjursordning, omfattande
bältdjur, myrslokar och sengångare.
Xe’nier (av grek. xe’nia, gåvor till en gäst),
namn på en samling epigram av Martialis,
upptogs av Goethe och Schiller med samma satiriska
syfte.
Xe’nier (av grek. xeni’a, gästfrihet), mindre
ofta iakttagna förändringar av frukter och frön
hos växter el. ägg hos djur, som uppkomma
såsom direkt resultat av en befruktning med
främmande pollen el. spermatozoer.
Xeno’fanes (grek. Xenofa’nes, lat.
Xeno’pha-nes), forngrekisk skald och filosof, se Eleatiska
skolan.
Xenofobi, sjuklig skräck för att träffa
främmande personer.
Xe’nofon (grek. Xenofön, lat. Xe’nophon),
forngrekisk (atensk) författare (omkr. 430—355
f. Kr.), lärjunge till Sokrates, slöt sig till den
grekiska legosoldathär, som Kyros d. y.
värvade för att nå persiska tronen. Efter katastrofen
vid Kunaxa (401) deltog han i ledningen av de
grekiska legosoldaternas återtåg (”de tiotusens
återtåg”). Senare deltog X. på spartanernas
sida i slaget vid Koroneia (394) mot sina
landsmän och tebanerna. Landsförvisad på grund
härav, belönades X. av spartanerna med ett gods i
Elis och bosatte sig till slut i Korint. Då Aten
och Sparta snart förenade sig mot Tebe,
upphävdes X:s landsförvisning.
Av X:s verk är skildringen av de tiotusens
återtåg (”Anabasis”; övers, av I. Heikel, 1943,
ny uppl. 1954) mest bekant; märkligt nog utgavs
den under en annans (Themistogenes’) namn.
”Kyru paideia” (lat. ”Cyropaedia”, Kyros’
uppfostran), det märkligaste av X:s verk, är en
poli-tisk-pedagogisk tendensroman. ”Hellenika”,
Greklands historia 411—362, är en underlägsen forts,
av Thukydides’ med Spartavänlig tendens.
”Age-silaos” är ett lovtal över den spartanske
konungen med detta namn. Nationalekonomiskt intres
sant är X:s reformprogram för att hjälpa upf
Atens finanser (”Poroi”). X:s intresse för
lanthushållning, jakt och hästuppfödning tog sig
uttryck i andra skrifter. X. författade även en
försvarsskrift för Sokrates (”Apologia”),
”Hågkomster om Sokrates” (”Apomnemoneumata”, lat.
”Memorabilia”), en lös och oordnad samling
berättelser, till vilken hans hushållslära
(”Oikono-mikos”) är ett tillägg, samt ”Gästabudet”
(”Sym-posion”). X. var en det praktiska livets man
utan djupare begåvning för och uppfattning av
filosofiska problem, hans moraliserande
betraktelser äro banala och vardagliga. Hans
berömmelse vilar på hans klara stil och hans briljanta
äventyrsbok om de tiotusens tåg. — Många uppl.,
bl. a. av E. C. Marchant (5 vol., 1901—19). —
Litt.: E. Zilliacus, ”Lans och lyra” (1933).
Xenogami, bot., se Pollination, sp. 366.
Xenon [-å’n], kemiskt tecken X., grundämne,
tillhörande ädelgasgruppen i periodiska systemet,
atomvikt 131,3, atom-nr 54; upptäcktes 1898 av
Ramsay och Travers, förekommer endast till
0,00001 volymprocent i atmosfären och
framställes genom fraktionerad destillation av flytande
argon. Kokp. —107°, smp. —1120. X:s spektrum
består huvudsakl. av blåa linjer.
Xera’nthemum, pappersblomma, släkte
av fam. korgblommiga, har de inre fjällen i
den snurrlika holken stora, kronbladslika, röda
el. vita. X. annuum (från Sydeuropa), ettårig
eternell, odlas ofta.
Xerofil (av grek. xero’s, torr, och fi’los, vän)
säges en växt vara, som är anpassad att leva
under torra förhållanden.
Xerofila växter, x e r o f y t e r,
torrmarks-växter, dels sådana, vars stora sugkraft
möjliggör utnyttjande av även obetydliga
vattenmäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
