Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtvärk, växvärk - Växtämne - Wöhler, Friedrich - Wöldike, Mogens - Wölfflin, Heinrich - Völkischer Beobachter - Wön-san - Vöringsfoss, Vöringfoss - Vört - Vörtbröd - Wörth - Vörösmarty, Mihály - X - X (kemi) - Xanten (stad) - Xanten (kemi) - Xantenfärgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
717
Växtämne—Xantenfärgämnen
718
särsk. i deras extremiteter och felaktigt satt i
samband med tillväxten. I själva verket torde
det övervägande flertalet fall av v. betingas av
förhandenvarande organisk sjukdom (reumatisk
feber, olika former av blodförgiftning efter t. ex.
halsfluss, stundom tuberkulos m. fl. sjukdomar).
Växtämne, bot., se Embryo och Frö.
Wöhler, Friedrich, tysk kemist (1800—
82), efter studier hos bl. a. J. Berzelius i
Stockholm lärare i Berlin 1825, prof. i kemi och
farmaci i Göttingen
1836. Jämte J. von
Liebig var W. sin
tids och sitt lands
främste kemist. W:s
tidiga arbeten över
cyansyra ledde honom
(1828) till den
märkliga och epokgörande
framställningen av
urinämne, den första
organiska syntesen
utanför den levande
organismen. W:s
arbeten tills. m. Liebig
över bensoylförening-
ar beteckna början till en rationellare behandling
av den organiska kemin och bidrogo väsentligt
till utbildningen av radikal- och
substitutionsteo-rien. Den oorganiska kemin berikade W. bl. a.
genom undersökningar över grundämnena
aluminium, bor, kisel, titan m. fl. W. utgav tills. m.
Liebig och Poggendorff ”Handwörterbuch der
reinen und angewandten Chemie” (6 bd, 1837
-56).
WöFdike, Mogens, dansk körledare och
organist (f. 1897), 1921 kantor och 1925 tillika
organist vid Holmens kirke och 1931 organist
i Christiansborgs slottskyrka. W. har gjort sig
känd som en utomordentlig körledare och
tolkare av äldre tiders musik, spec. barockmusik.
Han är sedan 1949 fast anställd vid
Statsradio-fonien, Köpenhamn.
Wö’lfflin, Heinrich, schweizisk-tysk
konsthistoriker (1864—1945), prof. i Basel 1893,
Berlin 1901, München 1912, Zürich 1924 (från 1934
honorärprof.). W., som är en av den senare
tidens mest framstående konstforskare, utgår i
sitt konsthistoriska betraktelsesätt från formen
och betonar stilanalysens betydelse. I sitt
huvudarbete, ”Kunstgeschichtliche Grundbegriffe”
(1915, 7:e uppl. 1929), har han genom att
jämföra renässansen med barocken velat visa, att
konstformernas utveckling går från det lineära
till det måleriska. Bland W :s arbeten kunna
nämnas ”Renaissance und Barock” (1888, 4:e uppl.
1926), ”Die klassische Kunst” (1899, 7:e uppl.
1924), där han framställer högrenässansens
betydelse, och ”Die Kunst der Renaissance. Italien
und das deutsche Formgefühl” (1931).
Völkischer Beobachter [fö’lki/ar baäTa^tar],
tysk tidning, grundad 1887 som lokalblad i
München under namnet ”Münchener Beobachter”,
1920 förvärvad av Nationalsozialistische deutsche
Arbeiterpartei (NSDAP), varvid namnet
ändrades, till en början utg. som halvveckoblad, från
1925 daglig, småningom med en sydtysk uppl. i
München och en nordtysk i Berlin. V., som var
nationalsocialistiska partiets huvudorgan,
upphörde 1945. Chefred, var från 1921 till
upphörandet Alfred Rosenberg.
Wön-san, se Gensan.
Vöringsfoss [-ås], Vöringfoss, 182 m
högt vattenfall i Bjoreia i Eidfjord herred i
inre Hardanger, v. Norge.
Vört, se Malt och Maltdryckstillverkning.
Vörtbröd, rågbröd med vört till degspad.
Wörth, fr. Wærth-sur-Sauer, stad i dep.
Bas-Rhin, Frankrike, på Vogesernas ö. sluttning, 40
km n. om Strasbourg; 1,165 inv. (1950). — I
fransk-tyska kriget 1870—71 vunno här tyskarna
6/s 1870 den första större framgången, i det att
3:e tyska armén under kronprinsen av
Preussen genom en dubbel omfattning kastade den
franska kåren MacMahon tillbaka mot Chålons
och därigenom öppnade vägen genom Vogeserna.
Vörösmarty [vö’rö/marti], Mihåly,
ungersk skald (1800—55). Han framträdde 1825
med sitt romantiska hjäteepos ”Zalån futåsa”
(Zalåns flykt) i 10 sånger på hexameter. V.
blev reform-erans store diktare, som på ett rikt
och klangfullt, av nya och målande bilder mättat
språk tecknar storslagna bilder från Ungerns
storhetstid. Han skrev även lyrik och dramatik.
Hans fosterlandshymn ”Szözat” (Maningsrop)
blev ungrarnas nationalsång.
Xär latinska alfabetets tjugutredje
(tju-gufjärde, om W räknas särskilt) bokstav,
motsv. grek. E; f som i västgrekisk
skrift betecknade konsonantgruppen ks. Samma
värde fick x i latinet, mestadels även i de nyare
språk, som upptagit bokstaven, bl. a. i svenskan
(yxa). Som fornromerskt taltecken är X = 10.
I matematiken är x ett av de mest använda
tecknen för obekant storhet; inom fysiken är X
beteckning för reaktans. På svenska automobiler
betecknar X Gävleborgs län.
X, kem. tecken för en atom xenon.
Xa’nten, stad i Nordrhein—Westfalen,
Tyskland, 37 km n. om Krefeld; c:a 5,000 inv. X.
är enl. Niebelungenlied den ort, där
Niebelung-arnas borg stod och Siegfried föddes. Den nuv.
staden har utvecklats ur en rom. bebyggelse,
Castravetera.
Xantén, med difenylmetan, CsHs. CH2. CeHs,
nära besläktad syrehaltig förening.
Xantenfärgämnen, gemensam benämning på
färgämnesgrupperna pyroniner, rosaminer och
fluoresceiner. De kunna uppfattas som derivat av
xanten. Man framställer dem antingen genom att
kondensera aldehyder med alkylerade
m-amino-fenoler, sluta pyronringen och oxidera
(pyroniner, rosaminer) el. genom att smälta
ftalsyraan-hydrid med m-aminofenoler el. m-dioxibensener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
