Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wyoming (Wyo.) - Würmsjön, Starnbergsjön - Württemberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
497 Würmsjön—Württemberg 498
Bland björndjur märkas svart björn och
grissly-björn. Talrika fiskodlingsanstalter.
1950 funnos 284,009 vita, 2,557 negrer, 3,237
indianer och 726 asiater. Av utlands födda vita
voro 949 (7,2 °/o) svenskar. De största städerna
äro huvudstaden Cheyenne (31,935 inv. 1950),
Cas-per, Laramie, Sheridan och Rock Springs. Av
de till religionssamfund anslutna voro 1950 41,7%
rom. katoliker, 15,8% mormoner och 42,6%
protestanter. Bland högre undervisningsanstalter
märkes Univ. of Wyoming i Laramie (gr. 1887).
— W. är semiaritt, och jordbruk sker genom
konstbevattning el. dry farming. 1950 funnos
7,831 farmer, omfattande 5,794 km2
konstbevatt-nad areal. 65% av W:s befolkning leva av
jordbruk och boskapsskötsel. De viktigaste
jordbruksprodukterna voro 1952 alfalfa, sockerbetor,
vete, korn, havre och potatis. På de vidsträckta
rancherna beta stora hjordar. 1953 funnos i W.
66,000 hästar, 1,201,000 nötkreatur, därav endast
50,000 mjölkkor, 2,146,000 får och 59,000 svin.
Endast Texas hade flera får och större
ullproduktion. Bergsbruket lämnade 1952 99,7 mill. hl
petroleum, vidare naturgas, stenkol och
järnmalm; dessutom utnyttjas fyndigheter, som ge
tenn, fosfat, soda, bentonit, kalk- och sandsten.
I Pacific Creek Field i W. borrades 1949
världens då djupaste oljebrunn, 6,259 m. Casper är
centrum för oljebolagen. Högvärda
urantillgångar ha upptäckts nära Rock Springs. Bland
industriella anläggningar märkas
petroleumraffinaderier, slakterier och konservfabriker, kvarnar
och mekaniska verkstäder. — Statslegislaturen
består av en senat med 27 och ett
representanternas hus med 56 medl. Till unionskongressen
sänder W. 2 senatorer och 1 repr. — 1834
upprättades handelsposten Fort Williams (nuv. Fort
Laramie). Genom W. gick den stora emigrantvägen
Oregon Trail från Kansas City längs North
Platte River, Snake River och Columbia River.
W. blev territorium 1868 och stat 1890.
Würmsjön, Starnbergsjön, ty.
Würm-see, Starnberger See, i Bayern, s. v. om München;
584 m ö. h.; 57 km2; maximidjup 123 m;
medeldjup 54 m. Ångbåtstrafik. Vid n. ändan ligger
staden och luftkurorten Starnberg (9,400
inv. 1952) med ett slott, som förr tillhörde
hertigarna av Bayern. På v. stranden ligger staden
T u t z i n g (5,200 inv.) med många sommarvillor.
Wü’rttemberg [-bärk], f. d. land i s.
Tyskland (se karta vid d. o.), nu del av landet
Baden-Württemberg; 20,656,73 km2; 3,703,500 inv. (1952),
varav ung. hälften protestanter. — W. sträcker
sig från Bodensjön i s. till Hohenloheslätten i
n. ö. Högsta punkten, Hornisgrinde (1,164 m
ö. h.), ligger i Schwarzwald på gränsen i v.;
lägsta punkten är Bottingen (123 m) vid
Nec-kar i n. v. W. är ett terrasslandskap, där
terrängformerna bero på de sedimentära bergarternas
växellagring av mot denudationen olika
motståndskraftiga, huvudsakl. mot n. v. svagt uppresta
skikt. Överst ligger i s. ö. den schwabiska
platån, av revkalk från juratiden, med svag lutning
mot Donau i s. ö., där den täckes av mesozoiska
lager med de äldsta delarna i v. och de yngsta i
ö. S. därom mellan Donau och Bodensjön har
W. del i Oberschwaben, där de kvartära
nedisningarna ha givit det tertiära alpförlandet dess
egenart av moränbackland med mossar och
småsjöar. Mot n. v. äger den schwabiska platån en
skarpt markerad, 200—300 m hög, av rinnande
vatten sönderskuren brant, vars övre rand
genomdrager W. i s. v.—n. ö. under namn av
Schwä-bische Alb (se d. o.). På gr. av de olika
höjdförhållandena är klimatet skiftande. Mildast är
klimatet kring nedre Neckar och vid Bodensjön.
I Stuttgart (267 m ö. h.) är medeltemp. för jan.
i^o och för juli 19°! samt årsmedelnederbörden
662 mm, varav V3 faller under maj—juli; i
Tü-bingen (327 m) är temp. — i°i, resp. i7°s och
nederbörden 695 mm. Skogrikast äro
Schwarzwald (granskogar) och Schwäbische Alb
(bokskogar), medan mellersta Neckar-dalen är det
viktigaste jordbruksdistriktet. Nära V2 av
befolkningen lever av industri och hantverk och av
jordbruk med binäringar. Foderväxter upptaga
av åkerarealen och vete med spelt ung. lika
mycket. Därnäst komma korn, potatis, havre och
råg. Det råder en betydande skillnad i
jordbruks-hänseende mellan n. och s. W. I n. är
jordbruket mera differentierat; där odlas även
sockerbetor, oljeväxter och tobak. 70% av
fruktträdgårdarna och 99 °/o av vingårdarna finnas där.
Hela vinskörden i Baden-Württemberg uppgick
1952 till 391,000 hl, varav 3/4 kommo på W.
(1951 547,000 hl på samma areal). Viktigaste
industriområde är Neckar-Fils-dalen med särsk.
läder-, metall- och maskinindustri; textilindustri
förekommer i s. v. W. passeras av autostradan
Karlsruhe—München; sträckan Stuttgart—Ulm
räknas till de vackraste vägavsnitten i hela
Tyskland. Neckar är segelbar till Stuttgart, men
Heil-bronn är omlastningshamn för
Rhen—Neckar-trafiken. De viktigaste städerna äro Stuttgart
521,800 inv. (1952), Ulm, Esslingen, Heilbronn,
Ludwigshafen och Göppingen; Tübingen har univ.
W. ingick under romersk tid delvis i det s. k.
dekumatlandet, befolkades under
folkvandringarna av alemanner och delades efter dessas
nederlag mot Klodvig 476 mellan franker och
alemanner. Den alemanniska delen ingick därefter i
hertigdömet Schwaben. Under hohenstaufema
började en adelssläkt, som residerade på borgen
Wirtemberg nära Stuttgart, att vinna allt större
inflytande. Dess huvudmän innehade vid
1200-talets mitt grevlig värdighet; Eberhard I
(d. 1325) förenade med husets besittningar, som
voro koncentrerade i Neckardalen och omfattade
en stor del av Schwaben, landsfogdeskapet i detta
hertigdöme och gjorde 1321 Stuttgart till
residensstad. Dessa grevar samlade nu det
landområde, som betecknas som ”Gamla W.”, under sin
spira; området delades 1442 i två grevskap men
förenades åter under Eberhard H, under
vars regering kejsar Maximilian genom ett brev
1495 förklarade W. odelbart och samtidigt
upphöjde dess herrar i hertiglig värdighet. Ulrik
V (d. 1550) förlorade genom en konflikt 1519
med det schwabiska förbundet sitt land, som
förenades med Österrike; 1534 återfick emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
