Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wyatt, Sir Thomas - Wycherley, William - Wycliffe, Wicliffe, Wiclif, Wyclif, John - Wye - Vyella - Vygozero - Wyler, William - Wyo. - Wyoming (Wyo.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
495
W ycherley—W y oming
496
och diplomat (1503—42), var diplomat från 1526
under Henrik VHI:s växlande gunst och onåd.
I engelsk litteratur är han banbrytande genom sin
användning av italienska versmått, särskilt
sonetten (under intryck av Petrarca). I satiriska
dikter använde han terziner efter Alamanni. W:s
”Songes and sonettes” utgåvos 1557 tills. m.
Surreys i ”TotteFs miscellany” (många uppl.).
Wycherley [coi’t/ali], William, engelsk
lustspelsförfattare (1640—1716), blev efter
restaurationen en av representanterna för franskt
inflytande på engelsk litteratur och engelska seder.
W:s lustspel äro hållna i grovt osedlig ton. Hans
språk är klart och fullt av styrka, intrigen roande
och skicklig, karaktärsteckningen levande, hans
dialog livlig och slagfärdig. Av hans lustspel må
nämnas ”Love in a wood” (1671), ”The
gentleman dancing-master” (s. å.), ”The country wife”
C1673); uppf. i Stockholm 1953 under titeln
”Lantlollan”) och ”The plain dealer” (1674).
Wycliffe [<oi’klif], W i c 1 i f f e, W i c 1 i f,
W y c 1 i f, John, engelsk kyrkoreformator
(omkr. 1320—84). Han kom 1344 till Oxford,
studerade där teologi och kyrkorätt samt blev
1361 kyrkoherde i Fillingham och 1374 i
Lutter-worth i Leicester. W., som blev teol. dr i Oxford
med rätt att föreläsa i teologi, började 1376 sin
bana som kyrkoreformator. Genom studier i
bibeln hade han övertygats om kyrkans förfall och
om nödvändigheten att återuppliva den apostoliska
tidens enkelhet. Hans åsikter hälsades med glädje
av de kretsar inom parlamentet, som med ovilja
sågo påvens ekonomiska krav på engelska kyrkan.
1377 fördömde påven 18 ur W:s skrifter hämtade
satser och påbjöd, att W. skulle förhöras.
Tiggarmunkarna och Londons borgerskap ställde sig
däremot öppet på hans sida.
Ju mer striden växte, desto mer fördjupades
W:s religiösa åskådning. I ”De veritate sacrae
scripturae” framställde han bibeln som en Guds
lag, och i ”De ecclesia” hävdade han, att den
sanna kyrkans överhuvud vore Kristus och ej
påven. All världslig makt skulle handhavas av
konungen, vilket särskilt utvecklades i ”De
offi-cio regis”. När W. på detta sätt bekämpade hela
kyrkosystemet, övergingo tiggarmunkarna till
hans motståndare. 1380 började han översätta
bibeln från Vulgata till folkspråket och utsända
predikanter bland folket. När han 1381 uppträdde
mot den romerska transsubstantiationsläran, lät
den engelska hierarkien förklara några av hans
lärosatser för kätterska. Han anklagades för att
ha medverkat till bondeupproret s. å. och
inkallades inför en synod 1382. Tack vare mäktiga
vänner vid hovet och i parlamentet utsattes han
ej för personlig förföljelse. Efter sin död
förklarades han som kättare av kyrkomötet i
Kon-stanz 1415, och hans ben brändes 1428. — W:s
åsikter vunno vidsträckt spridning ej blott i
England, där anhängarna kallades lollarder, utan
även i Böhmen, där de påverkade Hus. W. är
den ende, som med full rätt kan kallas för
reformationens förelöpare. — Sedan 1882 utger
Wyclif Society hans skrifter. — Biogr. av H. B.
Workman (2 bd, 1926).
Wye [æai’], flod i Storbritannien, upprinner
på Plinlimmon i mell. Wales och utmynnar i
Se-verns estuarium nedanför Chepstow; längd 210
km. W:s dal är berömd för sin skönhet.
Vye’lla, dets. som viyella.
Vygozero [vy’gazjira], fi. Uikujärvi, sjö i
Karelen, Sovjetunionen; längd 70 km, bredd 5,5—30
km, yta 1,200 km2. V. ingår i Stalinkanalsystemet
och har utflöde till Vita havet genom floden
Nedre Vyg.
Wyler [a)äi’la], William, amerikansk
filminstruktör av fransk-schweizisk härkomst (f.
1902). W. kom 1920 till Hollywood. Sin första
självständiga film gjorde W. 1928; därefter
följde en lång rad habila filmer. Med
”Svindlande höjder” fick han 1939 sitt stora
genombrott. Med ”Brevet” (1940) och ”Kvinnan utan
nåd” (1941), båda med Bette Davis, befäste han
sitt anseende, vilket vann ytterligare med ”Mrs
Miniver” med Greer Garson (1942),
”Oscar”-belönad liksom även ”De bästa åren” (1946). En
världsframgång blev 1953 ”Prinsessa på vift” med
Audrey Hepburn. — W. har varit g. m.
filmskådespelerskan Margaret Sullavan.
Wyo., förk. för Wyoming.
Wyoming [o)äiåu’mio], förk. Wyo., en av
Bergsstaterna i Förenta staterna (se karta vid
d. o.); 252,540 km2, därav 251,784 land; 290,529
inv. (1950; 1,1 inv. pr km2). W. är en
höglandsstat med en medelhöjd av 2,400 m ö. h. och
överträffas i detta hänseende endast av Colorado,
ö. W. ligger inom Great Plains, 1,500—1,800
m ö.h., med flacka el. svagt böljande ytor, över
vilka höja sig enstaka platåberg el. koniskt
formade pittoreska erosionsberg av eruptivt ursprung
(buttes). Särsk. är detta fallet i n. ö., där bland
buttes märkes Devils Tower (1,560 m). Vid
övergången till bergen äro de sedimentära, eljest
horisontella lagren starkt upphöjda och
sönderskurna av erosionen, så att ”getryggsliknande”
terrängformer ha uppkommit. Dessa drag äro väl
utvecklade kring Big Horn Mountains (Cloud
Peak, 4,013 m), som djärvt avbryta slätternas
kontinuitet i n. W. W:s n. v. höm upptages av
bergskedjor med varierande riktningar, och
naturen här hör till de mest storslagna i världen.
S. om Yellowstone National Park sträcker sig
den 60 km långa Teton Range (Grand Teton,
4,180 m), som med sina u toppar verkade nästan
oöverstiglig för de första upptäckarna, ö.
därom ligga Absaroka Mountains (Washakie
Need-les, 3,809 m), som fortsättas mot s. ö. av Wind
River Range med W :s högsta toppar, Gannett
Peak (4,204 m) och Fremont Peak (4,185 m).
— Klimatet är kontinentalt men svårt att
generalisera på gr. av de skiftande terrängformerna.
Cheyenne i s. ö. (1,848 m ö. h.) har för jan.
medeltemp. —3°4 och för juli 19^1 samt en
årsnederbörd av 377 mm. För Sheridan i n. ö.
(1,135 m) äro motsv. uppgifter —7°s, 19^9 och
381 mm samt för Lander i centrala W. — 7%
20° 6 och 630 mm. W. hyser världens största
bestånd av vapitihjort och äger dessutom stora
hjordar av älg o. a. hjortdjur samt bighornfår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
