Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ver Wilt (Verwilt), Dominicus - Werwölfe - Vesaas, Tarje - Vesalius, Andreas - Wesel - Wesenberg - Wesenberg-Lund, Carl Jörgen - Vesene - Weser - Wesermünde - Vesikel - Vesir, vezir, vizir, visir - Veslen, Börje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
195
Werwölfe—Veslen
196
Meiningen befintliga, vilka visa starkt beroende
av Anthonis Moors stil. Jämte flera gesäller
arbetade han redan under Eriks hertigtid med den
inre utsmyckningen av Kalmar slott, utförde
sedermera målningar på konungens triumfportar
samt kartonger som förlägg för de i Sverige
verksamma tapetvävarna.
Werwölfe, ”varulvarna”, benämning på en i
Tyskland under 2:a världskrigets slutskede efter
den tyska frontens sammanbrott på våren 1945 av
Himmler bildad organisation för gerillakrig
bakom de allierades linjer. När kapitulationen kom,
uppmanade Dönitz 8/s 1945 tyskarna att upphöra
med all W.-verksamhet, vilket också åtlyddes.
Vésaas [-ås], T a r j e, norsk författare (f.
1897). V., som är bondson från Telemark,
visade tidigt litterära intressen. Han skrev på
nynorskt mål och
debuterade 1923 med den
romantiskt färgade
berättelsen ”Menneske-bonn”. Frän realism
visade ”Dei svarte
hestane” (1928; sv.
övers. 1948). V. slog
igenom som förf, med
en
romantiskt-realis-tisk skildring av en
bondes utveckling i
tetralogien ”Fars
reise” (1930),
”Sigrid Stallbrokk” (1931),
”Dei ukjende menne-
ne” (1932) och ”Hjarta höyrer sine
heimlandsto-nar” (1938). Efter den mera romantiskt hållna
romanen ”Sandeltreet” (1933) gav han i ”Det store
spelet” (1934; sv. övers. 1949) med forts.
”Kvinnor ropar heim” (1935) den förnämsta
skildringen av livet på en bondgård i nyare norsk
litteratur. Under 2:a världskriget utbildade V.
en intensiv symbolisk form, som har jämförts
med Franz Kafkas, i romanerna ”Kimen” (1940;
sv. övers. ”Grodden”, 1951), ”Huset i mörkret”
(1945; sv. övers. 1947), som handlar om
ockupationen, ”Bleikeplassen” (1946; sv. övers. 1950),
”Tårnet” (1948; sv. övers. 1949), ”Signalet”
(1950), där han försökte tolka
efterkrigsstäm-ningen i Norge, och ”Vårnatt” (1954; sv. övers,
s. å.). Han försökte sig tidigt som dramatiker och
har utg. bl. a. de expressionistiska skådespelen
”Ultimatum” (1934) och ”Morgonvinden” (1947).
Det lyriska draget hos V. har utom i hans
berättande arbeten fått uttryck i flera diktsaml.
Vesälius, Andreas, belgisk anatom (1514—
64). Han blev 1539 med. prof. i Padova. V:s
verksamhet där resulterade i ”De humani
corpo-ris fabrica” (1543), ett av medicinens viktigaste
verk, med utmärkta beskrivningar och bilder över
människokroppens byggnad. Genom detta arbete
frigjordes människoanatomien, och därmed
medicinen, från halvtannat årtusendes auktoritets
förtryck, i det att där den omedelbara, av inga
förutfattade meningar klavbundna
naturiakttagelsen åter upptogs som den enda riktiga metoden.
V. var 1556—64 en av Filip II :s läkare i Madrid.
Wesel [vé’zal], stad i Rheinland-Westfalen i
Tyskland vid Lippes inflöde i Rhen; 19,800 inv.
(1952). Hamn och järnvägsknut. W. blev under
2:a världskriget nästan helt förstört. 23/s—2V3
1945 övergingo B. L. Montgomerys trupper Rhen
vid W., varigenom väg banades för de allierades
vidare framträngande i n. Tyskland.
Wesenberg [vè’zanbärk], estn. Rakvere, stad
i n.ö. delen av Estland vid järnvägen Reval—
Narva, 104 km ö. om Reval; 10,044 inv. (1938).
W. var under 1200- och 1300-talen vid sidan av
Reval det danska väldets näst viktigaste centrum
i Nordestland, tills ett estniskt uppror (1343) tvang
de danska myndigheterna att 1346 överlämna
slottet och staden till Tyska orden. Erövrades
1581 av Pontus De la Gardie.
Wèsenberg-Lund [-bärg-lo’n], Carl
Jörgen, dansk zoolog (1867—1955), fil. dr 1899,
prof. i sötvattensbiologi vid Köpenhamns univ.
1922. W. har skrivit betydande arbeten om
söt-vattendj urens liv i alla dess faser.
Vesene, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd, n. om
Borås; 32,90 km2, 385 inv. (1955). 456 har åker.
Kyrkan är en omkr. 1763 ombyggd
medeltidskyrka. Ingår i S. Björke, V., Grude, Jällby och
Hu-dene pastorat, Skara stift, Kullings kontrakt.
Tillhör storkommunen Gäsene.
Weser [vè’zar], flod i n. v. Tyskland, uppstår
av källfloderna Ful da (154 km lång, segelbar
106 km) från Rhön och W e r r a (276 km,
segelbar 88 km) från mellersta delen av Thüringer
Wald. Efter sammanflödet flyter den genom det
natursköna Weserbergland, genombryter s. om
staden Minden i Westfalen (40 m ö. h.) i W e s
t-faliska porten (lat. Porta westfalica)
We-sergebirge, varefter den börjar sitt slingrande lopp
över nordtyska låglandet, passerar Bremen, dit
tidvattnet gör sig gällande, samt mynnar med
estuarium i Nordsjön. Alltifrån Vegesack är
floden rik på öar och sandbankar. Längd från
Mün-den 480 km; flodområde, inkl. Fulda-Werra,
45,548 km2; medelavrinning ovanför Bremen 297
m3/sek. W:s största bifloder äro Aller och den
segelbara Hunte (188 km). W. är segelbar i
hela sin längd och en viktig trafikled;
flodsträckan Bremen—Bremerhaven är segelbar för
oceangående fartyg. N. om Minden passerar
Mittel-landkanalen över W. i en 370 m lång akvedukt.
Jämte denna kanal står W. i sitt nedre lopp i
förbindelse med Elbe och Ems.
Wesermü’nde [vézar-], sedan 1939 stadsdel i
det till landet Bremen sedan 1947 hörande
Bremerhaven, i Tyskland, vid Wesers mynning.
Vesikel, anat., vissa blåsformiga bildningar, ss.
”lungvesiklerna”. — Jfr Blåsa 1).
Vesir, vezir, vizir, visir (av arab,
wa-zvr), av gammalt i muhammedanska länder titel
för statens ansvariga rådgivare inför tronen samt
för vissa andra ämbetsmän av högsta rang.
Veslen, Börje, grafiker, tecknare och
författare (f. 1903 23/io). V. kan närmast
karakteriseras som en expressionistisk symbolist. Många
av hans verk äro ytterst bisarra, och med
ljusdunkel och fläckverkan skapar han fram en drömlik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
