- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
191-192

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Versailles - Versaler - Verserad - Versifiera - Versio - Version - Verst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

Ver saler—Verst

192

Ludvig XVI. Sedan 1947 är slottet i V. säte
för Franska unionens råd. — Staden, som på
flera håll omges av skog, är anlagd på en 130
—140 m hög platå. Stadsplanen är i sin äldre
del strängt regelbunden och förverkligar på ett
enastående sätt barockens krav på enhet, med
slottet som dominerande centrum; från den stora
Place d’Armes framför slottet utstråla de tre
breda, snörräta avenyerna Saint Cloud, Paris och
Sceaux. Jämte garnisonens byggnader, som
delvis härstamma från Ludvig XIV:s tid, kantas
gatorna av privatbostäder, ofta försedda med
trädgårdsparterrer; byggnaderna, även det
historiskt bekanta Bollhuset (1686), äro arkitektoniskt
mindre betydande. Den förnämsta platsen intas
av kyrkan Notre-Dame, byggd på 1680-talet av
J. Hardouin Mansard i latinskt kors med kupol.
Mera klassicerande, särsk. i det inre, är
katedralen Saint-Louis från 1700-talets mitt. I ö. har
V. en modernare bebyggelse, i huvudsak
sammanhängande med Paris’ stadsbygd. Tre
järnvägslinjer samt spårvägs- och busslinjer förbinda
V. med Paris, till vars förstäder V. räknas.
Staden är biskopssäte sedan 1802; den har vidare
stark garnison, art.-skola och flera andra högre
undervisningsanstalter, nationalbibl.,
handelsträdgårdar samt någon metall- och kemisk Industri.

Slottet i V. är världens förnämsta lustslott,
urtypen för den franskklassiska konsten. Det
tillkom i huvudsak under Ludvig XIV, som med
för denna tid oerhörda kostnader (65,7 mill.
liv-res för slottet med annex, park m. m.) lät
om-och tillbygga ett jaktslott, vilket 1627 hade
uppförts av Ludvig XIII; de med huggstensornament
prydda tegelmurarna av detta äro till större
delen bibehållna i mittpartiet. Den gigantiska
anläggningen sysselsatte 30,000 arbetare och flera
arkitekter, av vilka L. Levau framstår som den
egentlige skaparen. Mittpartiet (uppfört 1661—
68) är genom mellanbyggnader förbundet med
2 sidoflyglar (1682—84); den 580 m långa
fasaden åt parken upplivas av framspringande
partier (risaliter), joniska kolonner m. m. samt av
flera slags skulpturer, över den krönande
atti-kan höjer sig en balustrad med statyer. Fasaden
åt staden, som med 2 framspringande flyglar
bildar cour d’honneur, är också rikt utsmyckad;
framför denna står Ludvig XIV:s ryttarstaty,
rest av konung Ludvig Filip 1835. Slottets
inredning från 1600- och 1700-talen är endast
delvis bibehållen. Centrum intages av det genom
Lebrun och Girardon utsmyckade berömda
Ga-lerie des glaces (Spegelsalen), upplyst av 17
väldiga fönster och med väggarna klädda med
speglar, ett av världshistoriens mest bekanta rum,
som varit med om såväl tyska kejsardömets
utropande som världsfredens undertecknande 1919.
Till denna sal sluter sig ”Konungens våning” med
de av Mansard och R. de Catte i tung,
praktfull barock inredda Bataljsalen, Fredssalen och
Oxögonsalen samt Herkulessalen. Nämnda
konstnärer äro också mästarna till den ståtliga
slottskyrkan (1689—1710) i ö. flygeln; de dekorativa
målningarna här äro av A. Coypel m. fl. Vidare
märkes i mittpartiet ”Drottningens våning” med

rum i rokoko. Den vid ö. partiet belägna
teatersalen (operan), där Frankrikes parlament
sammanträtt vid viktiga förhandlingar, är ett verk
av Gabriel (färdig 1770). Slottets övriga
utrymmen upptas av ett historiskt museum, ett av
världens största, skapat av Ludvig Filip 1837; bland
saml. märkas några porträtt av svenskarna G.
Lundberg och A. Roslin. — Nedanför slottets
breda, med blomsterrabatter sirade terrass
utbreder sig den berömda parken med gräsmattor,
buskage, trädgrupper och alléer samt
vattenkonster av flera olika slag; dessa äro anordnade
framför mittfasaden och fortsätta genom ett
kanal-artat vattensystem, som är utbyggt med
kors-armar. På ömse sidor om detta utgå
huvudvägar solfjäderformigt: i mellanpartierna ser man
grottor, labyrinter samt åtskilliga smärre
byggnader, bl. a. det av Mansard uppförda
orangeriet (1684—86). Både vid fontänerna,
byggnaderna och i det gröna äro skulpturer placerade
(från Ludvig XIV:s tid särsk. av Girardon).
Parken ordnades av Lenötre 1661—65 och blev
mönstergivande under långa tider. Vid parken
vidtaga i n. områdena för stora och lilla
Tria-non, slottets historiskt märkliga annexbyggnader,
uppförda resp. 1687 och 1749.

Freder och konferenser i Versailles. V. har
varit skådeplats för ett flertal fredsslut,
betydelsefulla konferenser o. a. historiska
tilldragelser. % 1783 avslutades de nordamerikanska
koloniernas frigörelsekamp med en fred i V. — Den
första akten i franska revolutionen utspelades
maj—juni 1789 i V. — Okt. 1870—mars 1871
var V. tyskt huvudkvarter; genom de s. k.
novemberfördragen i V. anslöto sig då de
sydtyska staterna till Nordtyska förbundet,
varigenom Tyska riket uppkom. 18/i 1871 utropades
Vilhelm I av Preussen i slottet V:s spegelsal
till tysk kejsare, och 26/2 1871 avslöts mellan
Tyskland och Frankrike preliminär freden i V.
— 1871—75 var V. säte för den franska
regeringen, 1871—79 för nationalförsamlingen. —
Maj—juni 1919 sammanträdde i V. den s. k.
Versailleskonferensen, som avslutades med den
s. k. Versaillestraktaten av 28/e s. å.

Litt.’. P. de Nolhac, ”La création de V.”
(1901), ”Les jardins de V.” (1906), ”V.” (2 bd,
1908—09), ”Histoire du chåteau de V.” (3 bd,
1911—28), ”V. et la cour de France” (10 bd, 1925
—30); G. Brière, ”Le chåteau de V.” (2 bd,
1907—09), ”Le parc de V.” (2 bd, 1909—11);
C. Mauricheau-Beaupré, ”V.” (1948).

Versäler, boktr., ”stora” bokstäver (majuskler)
i motsats till gemena (”små” bokstäver,
mi-nuskler).

Verserad, belevad, världsvan.

Versifiera, sätta på vers, ge versform. —
Versifikatiön, versbildning, -byggnad.

Ve’rsio, lat., översättning. — Ve’rsio
vul-g ä t a, V u 1 g ä t a, se Bibelöversättningar, sp.
926.

Version [vär/ö’n], avfattning, tolkning;
tydning, vändning.

Verst (ry. ver sta’), ryskt vägmått = 1,067 km

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free