Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wennerberg, 1. Gunnar (tonsättare) - Wennerberg, 2. Gunnar (konstnär) - Wennerberg, 3. Sara - Wenner-Gren, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
161
Wenner-Gren
162
den av socialt patos burna ”Säg oss ditt namn”.
W:s inträde bland Juvenalerna 1843 gav
anledning till en rad uppsluppna sånger i ord och ton,
först kvartetter, sedan, när sällskapets
sångar-krafter decimerats, trior, diktade och tonsatta för
tenoren D. Hwasser, W. själv och basen O.
Be-ronius, och slutligen, då tenoren lämnat Uppsala,
duettsamlingen ”Gluntarna”, 30 n:r, diktade och
tonsatta 1847—50 och utgörande dialoger mellan
den godmodige och
sorglöse överliggaren
Glunten (bas) och den
allvarlige, äldre
kamraten Magistern
(baryton). För manstrio
komponerade W. även
en rad starkt
romantiska serenader till egna
ord. 1861—87
tillkom-mo 55 n:r musik till
Davids psalmer för
solo, kör och piano. Av
större tonsättningar
med orkester skrev
han tre oratorier,
”Je
su födelse” (uppf. 1888), ”Jesu dom” (uppf. 1901)
och ”Jesu död” (ofullb.) samt ett ”Stabat mater”
(uppf. 1893).
Som musiker var W. nästan helt autodidakt,
och endast sällan höjde sig hans konst över den
begåvade amatörens. För manskör sången och
den enklare kyrkliga musiken ha dock hans
tonsättningar blivit av stor betydelse genom sin
enkelhet och kraft och det omedelbart anslående i
melodi och stämföring. I ”Gluntarna” röjer sig
också mycken fyndighet i den musikaliska
uppfinningen. Som skald står W. här avgjort högre
än som musiker. W:s 1881—85 utgivna samlade
skrifter innehålla, utom vad redan nämnts, bl. a.
”Romerska minnen” och efterklangsromantiska
”Trollrunor” samt en ypperlig inledning till
”Gluntarna”. — Litt.: Signe Taube, f.
Wenner-berg, ”G. W.” (3 bd, 1913—16); ”Gluntarna i
bild av Ernst Josephsson”, utg. av Gurli Taube
och P. G. Hamberg (1954).
2) Gunnar Gunnarsson W., konstnär (1863
—1914), den föreg:s son. Han bedrev
konststudier i Paris och blev senare på konstindustriens
område (keramik, glas, textilier) en av nydanarna
i Sverige. W. var 1892—1908 konstnärlig ledare
vid Gustavsbergs porslinsfabrik. — Se bild 15
å pl. vid Porslin.
3) Sara Margareta Eugenia Eufrosyne
W.-Reuter, den föreg:s kusin, tonsättarinna (f.
1875 W2), avlade organistex. vid
Musikkonserva-toriet 1895. Hon var 1906—17 t. f. och 1918—45
ord. organist i Sofiakyrkan i Stockholm. Bland
W:s kompositioner märkas manskvartetter,
kantater (bl. a. ”Skogsrået”, 1912), hymner, motetter
och en violinsonat.
Wenner-Gren, Axel Leonard, affärs- och
industrimän (f. 1881 5/e). Efter examen från
Ber-liner Handelsakademie 1902 började W. sin
af-färsbana vid ab. Separators fabrik i Berlin men
övergick snart till självständig affärsverksamhet
NF XXII — 6
som representant för amerikanska och svenska
fabriker. Genom innehav av generalagenturen för
den amerikanska Santodammsugaren kom W. att
tidigt inrikta sitt intresse på
dammsugarmarkna-den. För exploatering av en av ingenjör S.
Carlstedt utarbetad hushållsdammsugare o.a.
hushållsapparater i stor skala även på utländska
marknader grundade W. 1919 ab. Elektrolux. Ett
betydande uppsving för W:s affärsverksamhet
inleddes 1925, då han
genom ab. Elektrolux
förvärvade
Platen-Munters’ Refrigerating
System ab. samt ab.
Arctic (för
tillverkning av
absorptions-kylskåp). Vid början
av 1930-talet inträdde
W. som
majoritetsdelägare i Svenska
cellu-losa-ab. och som stor
aktieägare i ab.
Bofors; några år tidigare
hade han finansierat
grundandet av ab. No-
my. Sina intressen i Svenska cellulosa-ab.
avvecklade W. dock 1941, och vid sidan av vissa
holdingintressen är ab. Elektrolux numera W:s
största affärsengagemang i hemlandet.
Jämförligt härmed är dock hans förvärv 1954 av
aktiemajoriteten i ab. Kvarnintressenter. Mot slutet
av 1930-talet förläde W. tyngdpunkten av sin
affärsverksamhet till U.S.A. och de
latinamerikanska länderna, bl. a. Mexico. W:s största
transaktion i Mexico har bestått i
sammanslagningen av de båda konkurrerande
telefonföretagen i Mexico City, det svenska ”Ericsson” och
det amerikanska ”Mexicana”, till det nationella
Teléfonos de México, S. A. Sina
telefonintressen sålde W. i början av 1954. — Under senare
år har W. intresserat sig för ytterligare ett stort
projekt, utgörande ett försök i avsevärd skala
att åstadkomma ett nytt kommunikationsmedel
till lands (enskeniga järnvägar för extrema
hastigheter, typ Alweg). Sistn. projekt har lett till
att W. 1954 genom sitt tyska exploateringsbolag
Wegal i Köln inköpt en kontrollerande aktiepost
(42V0) i stålverket Bochumer Verein, med
anläggningar, som äro avsevärt större än de vid
t. ex. Domnarvets järnverk. — W. har bl. a. i
sin villa vid Laboratoriegatan i Stockholm och på
sitt lantgods Häringe (i Västerhaninge socken)
sammanbragt ytterst värdefulla saml. av konst
och antikviteter. Sina synpunkter på samhälleliga,
industriella och politiskt-ekonomiska problem har
han låtit sammanfatta i en bok, ”Vädjan till
envar” (1937). I syfte att underlätta
förverkligandet av sina allmännyttiga målsättningar har han
framträtt som donator. W:s största donation inom
Sverige är förknippad med instiftandet av W e
n-n e r-G renska samfundet (1937), vars
fonder, donerade av W. och hans maka, uppgå till
flera tiotal millioner kronor i form av huvudsakl.
amerikanska värdepapper. Från detta samfund,
vars uppgift är att främja vetenskaplig forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
