- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
857-858

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vadstena kloster - Vadstena krigsmanshuskassa - Vadstena slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857

Vadstena krigsmanshuskassa—Vadstena slott

858

Vadstena klosterkyrka, ö. gaveln och interiör.

tiden omkr. 1430, vidare en andra Birgitta-bild,
flera altarskåp, bland dem ett Birgitta-skåp från
1459, förfärdigat av H. Hesse och J. Stenradh,
ett Rosenkrantz-skåp från omkr. 1500 m. m. samt
det från Jan Bormans verkstad i Bryssel
utgångna stora Maria-skåpet, nu återställt på sin
ursprungliga plats i v. Bakom detta altare i
brödernas kor förvaras vackra textilier. I det
s. k. Birgittaskrinet, vars aktuella benrester
undersöktes senast 1952—53, har med stor
sannolikhet kunnat konstateras reliker efter 13
personer, däribland av helgonet självt och hennes
dotter Katarina. I kyrkan vila bl. a. flera av
Birgittas efterkommande, vidare Bo Jonsson Grip,
drottning Filippa samt medl. av ätterna Bonde
och Gyllenstierna; det ståtligaste monumentet är
den skulpturprydda sarkofagen över hertig
Magnus (d. 1595). Kyrkan, som nu prydes av en
takryttare, restaurerades 1892—98; klosterkyrkan
är nu församlingskyrka. — Det stora
klosterområdet omgavs av murar, vilka till stor del stå
kvar. Även huvudpartierna av
klosterbyggnaderna kvarstå. Märkligast är nunneklostret (n. om
kyrkan). I huvudbyggnadens nedre våning är
bibehållen en välvd pelarsal, som varit
systra-konventets kapitelsal och i vilken finnas bevarade
rester efter kalkmålningar från 1400-talets
början; denna jämte ”auditoriet” äro nu upplåtna
till församlingshem. I övre våningen lågo
sov-cellerna vid en bred korridor. Vid detta
dor-mitorium ligger i en utbyggnad ett litet välvt
rum, som kanske varit en relikkammare (nu
kallat ”Birgittas bönkammare”). 1647—1783 var
klostret upplåtet till krigsmanshus, en
pensionärs-inrättning för krigsinvalider. 1826—1952 var
nunneklostret upplåtet för ett kvinnohospital,
”Birgittas sjukhus”. Sedan byggnaden 1954
övertagits av Birgittastiftelsen, kommer den i stället
att inrymma lokaler för Linköpings stifts folk-

högsk. samt ett studie- och vilohem.
Munkklostrets huvudbyggnad, som under 1760-talet fick en
2:a våning, blev kommendantens bostad; den
inhyser sedan 1938 (och fram till 1956) Svenska
turistfören:s vandrarhem, och vintertid har den
från 1945 disponerats av folkhögsk. Kapitelsalen
och halva sovsalen äro bevarade. — Även av de
stora trädgårdarna, en gång utgångspunkt för
trädgårdskulturen i Sverige, liksom klostret var
den förnämsta härden för den lärda kulturen,
är mycket bevarat. Under de senaste åren ha
undersökningar och grävningar företagits på
klosterområdet. För klostrets skyddande och
traditionens bevarande verkar Birgittastiftelsen. —
Litt.: ”V:s minnesbok” (1918); B. Berthelson,
”Studier i birgittinerordens byggnadsskick”
(1946), ”Vadstena” (i ”Linköpings stift i ord
och bild”, 1949); A. Lindblom, ”Vägledning i
Vadstena klosterkyrka och klosterbyggnader”
(3:e uppl. s. å.); om relikerna se A. Bygdén,
N. G. Gejvall och C.-H. Hjortsjö, ”Heliga
Birgittas reliker” (1954); om klosterträdgården se
S. Karling, ”Trädgårdskonstens historia i
Sverige” (1931)-

Vadstena krigsmanshuskassa, se
Krigsmans-huskassan.

Vadstena slott började uppföras 1545 av
Gustav Vasa och stod 1552 så färdigt, att konungen
där kunde fira sitt bröllop med Katarina
Stenbock. Den starkt befästa anläggningen hade en
kvadratisk plan med fyra rondeller el. bastejer
(försvarstorn) i hörnen, förenade av kraftiga
vallar, omgivna av en vattengrav. Huvudbyggnaden,
belägen mellan de båda n. rondellerna, omfattade
endast mittpartiet av det nuv. slottet och var blott
uppförd till två våningars höjd. Arbetena leddes
av Joachim Bulgrin. Arbetena på slottet fortsattes
efter Gustav Vasas död. 1563 tillkommo sålunda
omfattningarna till de båda huvudportalerna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free