Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulebergshamn - Ulefoss - Ule träsk - Ulex - Ulexit - Uleåborg - Uleåborgs län - Uleåborgs stift - Ule älv - Ulfeldt, 1. Corfitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Ulefoss—Ulfeldt
674
näsets västkust; o,98 km2, 259 inv. (1955).
Sten-huggeri.
Ulefoss [ü’lefås], industriort i Holla herred,
Telemark fylke, Norge; 2,200 inv. Den 11 m
höga Ulefoss är utbyggd, och kraften utnyttjas
av två bruk. Träindustri.
Ule träsk, fi. Oulujärvi, en av Finlands
största sjöar, i sydligaste delen av Uleåborgs län;
1,002 km2, 123 m ö. h. Avrinner genom Ule älv
till Bottenviken vid Uleåborg. Fiskrik.
U’lex, baljväxtsläkte. U. europaeus (från mell.
Europa), ärttörn e, gultörn e, en 0,5—1,5
m hög, risig buske med styva, stickande blad och
vassa tornar samt ensamma el. parvisa gula
blommor i bladvecken.
Ulexit, dets. som boronatrokalcit.
Uleåborg, fi. Oulu, residensstad i Uleåborgs
län, Finland, vid Ule älvs utlopp i Bottniska
viken; 68 km2; 41,332 inv. (1953), finsktalande.
— Redan under medeltiden fanns vid
älvmynningen en besökt marknadsplats, och 1610 erhöll
U. stadsprivilegier. Sedan stapel rättigheter
erhållits 1765, utvecklades staden snabbt till n.
Finlands viktigaste handelscentrum. Då Uleåborgs
län bildades 1776, blev U. dess residensstad. —
Numera är U. en livaktig industristad med en
betydande export av träförädlingsprodukter. —
Bland större byggnader märkas bl. a.
domkyrkan, uppförd 1770—76, restaur. efter branden
1822 av Engel, stadshuset (1894), länsresidenset
(1888) och Finlands banks hus (1883). Staden
prydes av parkanläggningar längs älvens stränder
samt på öarna i älven. I en park utanför
domkyrkan finns en bronsbyst av den i U. födde
skalden F. M. Franzén (1881; skulptör E.
Stenberg); av övriga friluftsskulpturer märkas
fri-hetsmonument av Saxelin och Väinö Aaltonen.
I Merikoski fors inom stadsområdet har U. stad
uppfört ett modernt kraftverk (se Ule älv).
Hamn vid Toppilasund. IU. finnas
länsstyrelsen för Uleåborgs län, stiftstyrelse för
Uleåborgs biskopsstift, gosslyceum, samlyceum,
flicklyceum och mellanskola, samtliga
finskspråkiga, samt svenskt samlyceum. — I U.
uppfördes 1590 på Slottsholmen en fästning, som
utvidgades av Karl XI och förstördes av ryssarna
1714. Under finska frihetskriget utkämpades
inom staden 30/i samt 2/s—% 1918 häftiga strider
Flygbild över Uleåborg.
NF XXI — 2r
mellan vitgardister och de överlägsna röda och
ryska trupperna, som tvingades kapitulera.
Uleåborgs län omfattar mell. Österbotten,
Finland, och större delen av detta landskaps n. del;
61,192 km2, 376,514 inv. (1953); finsktalande.
Residensstad Uleåborg. Judiciellt indelas länet
i 5 domsagor under Vasa hovrätt. Städerna ha
egen jurisdiktion. För statsförvaltningen är
länet indelat i 4 härader. I länet finnas 3
städer, Uleåborg, Brahestad och Kaj ana, samt 54
landskommuner. Genom länet gå järnvägslinjer
norrut längs kusten genom staden Uleåborg samt
genom staden Kaj ana till Hyrynsalmi; vidare
två tvärbanor, Uleåborg—Nurmes och Ylivieska
—Idensalmi. Länet bildades 1776. 1938 avskildes
Lapplands län, omfattande 99,130 km2, med
städerna Kemi och Torneå, köpingen Rovaniemi och
31 landskommuner.
Uleåborgs stift, i Finland, bildat 1850.
Stiftsstyrelsen var intill 1900 förlagd till Kuopio, då
den överflyttades till Uleåborg. U. omfattar 79
församlingar i Uleåborgs och Lapplands län.
Ule älv, fi. Oulunjoki, avlopp för ett av n.
Finlands största vattensystem, mynnar i
Bottniska viken vid staden Uleåborg;
nederbördsområde 24,000 km2, längd 101 km, beräknad
medel vatteneffekt 193,000 hk. De största
forsarna äro Niskakoski vid utloppet från Ule träsk,
Pyhäkoski samt Merikoski vid utloppet i
Uleåborg. — U:s vattenkraft har i rask takt
utbyggts under och efter 2:a världskriget. Den
bildar numera, sedan en del av floden Vuoksens
vattenkraft övergått i Sovjetunionens ägo, en av
de viktigaste tillgångarna i Finlands
kraftförsörj-ning. — Det första större kraftverket,
Merikoski, äges av Uleåborgs stad. Älvens
medelvattenmängd är 240 m3/sek., men de nya
kraftverken med undantag av Merikoski äro planerade
för en driftvattenmängd av 400 m3/sek.
Merikoski kraftverk igångsattes 1947, Pyhäkoski
1948, Jylhämä 1951, Pälli 1953 och Nuojua
1954. Kraftverken Utanen och Monta voro 1954
under byggnad. Det stora byggnadsprogrammet,
varigenom landets utnyttjade vattenkraft ökas
med en energimängd av över 2,000 mill. kWh
per år, beräknas vara helt slutfört omkr. 1957.
Ulfeldt [o’l-]. 1) Corfitz U., dansk
politiker (1606—-64). Han utbildades 1621—29 på resor
i Europa och blev 1630 kammarj unkare hos
Kristian IV, s. å. förlovad med hans dotter Leonora
Christina och gifte sig 1636 med henne. U.
hade glänsande egenskaper som världsman, men
han var självmedveten, egennyttig och
halsstar-rig. Han blev 1637 ståthållare i Köpenhamn
och var därmed statens förste man efter
konungen, vars politik gentemot adeln han understödde.
1643 blev U. rikshovmästare. Förhållandet till
svärfadern blev nu mindre gott, men U.
bevarade sin ställning orubbad och samlade sig en
stor förmögenhet. Efter Kristian IV:s död var
han en av upphovsmännen till den hårda
handfästning, som adeln avtvingade Fredrik III, och
hans övermod väckte ovilja både vid hovet och
bland hans ståndskamrater. U., som redan 1646
—47 lett en beskickning till Nederländerna, åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
