Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ukraina, Ukrainska SSR - Ukrainare - Ukrainska litteraturen - Ukrainska (lillryska, rutenska) språket - Ukulele - Ulan-Bator-Choto, Urga - Ulaner - Ulan-Ude - Ulbricht, Walter - Ulbrichts kulfotometer - Ulceration - Ulcus - Ulebergshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Ukrainare—Ulebergshamn
672
erövrades U. av ryssarna. Karpatoryssland, som
i mars 1939 hade införlivats med Ungern,
besattes i okt. 1944 av ryssarna och införlivades i
juni 1945 med U. Således hade utvecklingen
1919—45 resulterat i att så gott som hela det
ukrainska bosättningsområdet blivit sammanslutet
under en enhetlig administration med centrum i
Kiev som U:s huvudstad sedan 1934. Ett
undantag utgöra områdena i ö., främst
Donets-bäcke-net och Kuban, som redan 1919 införlivades med
den ryska sovjetrepubliken. — Litt.: B.
Krup-nyckyj, ”Geschichte der Ukraine” (1939).
Ukrainare [-a’j-], östslaviskt folk, numera
uppkallat efter sitt huvudland Ukraina, förr vanl.
benämnda 1 i 11 r y s s a r (i Ryssland) el. r
u-t e n e r (i Österrike-Ungern).
Ukrainska litteraturen [-a’j-]. Det uppstod
tidigt en betydande folklig diktning i Ukraina, dels
episka dikter, s. k. dumy, först omnämnda vid
början av 1500-talet, samlade av V. Antonovitj
och M. Drahomanov 1874—75, dels lyriska visor,
samlade av M. Maksymovytj 1827. Talrika sagor,
ordspråk och gåtor upptecknades också under
1800-talet. Den moderna u. anses börja med
Ivan Kotljarevskyj (1769—1838), som
i sin travesti på ”Aeneiden” lät hjältarna vara
ukrainska kosacker, levande skildrade. En
betydande lyriker var Taras Sjevtjenko (1814
—61). Marko Vovtjok (pseud. för M
a-rij a Markovytj ka; 1834—1907) skrev
bondenoveller och Pantelejmon Kulisj
(1819—97) bl. a. historiska romaner. Då
ukrainskt språk och kulturliv under senare
hälften av 1800-talet undertrycktes från rysk
sida, blev Galizien med Lwöw centrum för
en betydande ukrainsk emigrantlitteratur,
företrädd bl. a. av Mychajlo Hrusjevskyj
(1866—1934), historiker av facket, samt diktaren
Ivan Franko (1856—1916), som skrev
lyrik och romaner med motiv ur lillryskt bondeliv.
I Ryssland verkade Larisa Kvitk a-K o s
a-tjeva (1872—1913), som under pseud. L e s’j a
U k r a j inka skrev formsäker lyrik med
hem-bygdsmotiv. Den ukrainska berättarkonsten fick
betydande företrädare i Mychajlo K o t s’j
u-bynskyj (1864—1913), som bl. a. tog intryck
av Ibsen och Hamsun, och Volodymyr
Vynnytjenko (f. 1880), som med bl. a.
Maxim Gorkij som mönster skildrat Ukrainas
jordproletärer. — Litt.: C. A. Manning,
”Ukrai-nian literature” (1944).
Ukrainska (1 i 11 r y s k a, rutenska)
språket [-a’j-] talas av över 40 mill. U. bildar tills,
m. ryskan och vitryskan den östslaviska
språkgruppen. Det ukrainska ljudsystemet skiljer sig i
flera avseenden från det ryska: 0 i sluten
stavelse har vanl. övergått till i (stil, bord, gen. stola,
jfr ry. stol, gen. stola), och e i samma ställning
har ersatts av 1, d. v. s. i med föreg. muljering
(sim, sju, semij, sjunde) ; è (urspr. långt e) har
likaledes övergått till i (lis, skog, ry. lès)-,
ursprungligt i har vanl. anslutit sig till gammalt y
(ett dovt mellanljud mellan u och i)-, det hårda
/-ljudet har i slutet av stavelse i allm. ersatts
med to (dav, han gav, fem. dala)-, g uttalas
(utom i lånord) som tjeckiskt tonande h. Dessa
egenartade ljudförändringar ge u. en från ryskan
ganska skild prägel. Ordböjningen är i en del
fall ålderdomligare än ryskans; i vissa
avseenden påminner den om den polska. — Litt.:
S. v. Smal-Stockyj och Th. Gartner,
”Grammatik der ruthenischen (ukrainischen) Sprache”
(1913; utförlig framställning); J. Rudnyckyj,
”Lehrbuch der ukrainischen Sprache” (1940); Z.
Kuziela och J. Rudnyckyj, ”Ukrainisch-deutsches
Wörterbuch” (1943).
Ukule’le, ett stränginstrument från Hawaii,
framsprunget ur portugisernas gitarr.
Ulan-Bator-Choto, U r g a, kin. Kulun,
huvudstad i Mongoliska folkrepubliken (förutv. Yttre
Mongoliet); c:a 80,000 inv. U. ligger vid floden
Tola c:a 200 km s. om den sovjetryska
gränsstaden Kjachta och vid den gamla handelsvägen
mellan Peking och mell. Sibirien.
Järnvägsförbindelse med gränsstaden Altan Bulak s. om
Kjachta. U., som är en stor marknadsplats, har
3 olika stadsdelar, klosterstaden med storlamans,
den s. k. levande Buddhas, förutv. residens,
mongolstaden och kinesstaden. Univ., flygstation
m. m.
Uläner, kavalleri, beväpnat med lans.
Europas första ulanreg:ten uppsattes i Polen i
början av 1700-talet, och dylika reg:ten förekommo
efter hand i ett flertal arméer; i Frankrike
kallades de lansiärer (lanciers). De voro i
allm. klädda i en kort rock med dubbelt bröst
och ulanmössa, en styv huvudbonad med vitt
utsvängd, fyrkantig kulle efter polskt snitt.
Ulan-Ude [ola’n-odjä’], huvudstad i BurjäF
mongoliska ASSR, vid Udas mynning i Selenga
och vid Sibiriska järnvägen, 75 km från
Bajkal-sjöns s. ö. strand; 129,417 inv. (1939), därav
75 °/o ryssar. U. är en modern industristad.
Ulbricht [o’lbri^t], Walter, tysk politiker
(f. 1893), urspr. snickare, var 1919 en av
grundarna av det tyska kommunistpartiet, blev 1923
led. av partiets centralkommitté och 1925 av
dess politbyrå samt invaldes 1928 i riksdagen.
Efter den nazistiska statsvälvningen 1933
flydde han till Moskva, vistades 1936—39 på
Ko-minterns uppdrag i Spanien, organiserade från
1941 den ryska propagandan mot Tyskland och
blev led. i Kommittén för det fria Tyskland.
Efter dess sammanbrott 1945 organiserade han
kommunistpartiet i östzonen och blev 1946 v.
ordf, samt 1950 generalsekr. i Socialistiska
en-hetspartiet. Han invaldes 1949 i Sachsen-Anhalts
lantdag och blev i okt. s. å. v. ministerpresident
i Grotewohls östtyska regering.
Ulbrichts kulfotometer [o’lbri^ts], se
Foto-metri.
Ulceratiön (jfr Ulcus), sårnad, sårbildning.
— U1 ce r è r a, övergå till sår. — U 1 c e r ö s,
sönderfallande, sårig.
U’lcus, lat. (plur u’lcera), sår. — U. dürum,
syfilis. — U. m o’l 1 e, schanker. — U.
ven-t r i’c u 1 i, magsår.
Ulebergshamn, municipalsamhälle (sedan
1926) i Tossene kommun i Bohuslän, på Sote-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
