Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugglor - Ugglum - Ugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Ugglum—Ugn
666
Ugglor, övre raden fr. v.: tornuggla (hona), pärluggla (hona), sparvuggla (hona). Undre raden fr. v.:
slaguggla (hanne), lappuggla (hanne), fjälluggla (hona). Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Ugglum, sn i Skaraborgs län, Gudhems hd,
n. v. om Falköping, vid foten av Mösseberg;
12,45 km2, 256 inv. (1955). Ligger inom
Falbygden. 592 har åker. Tornlös medeltidskyrka,
ombyggd 1820. Ingår i Gudhems, ö. Tunhems och
U :s pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt.
Tillhör storkommunen Gudhem.
Ugn. 1) Etnogr. Den äldsta och enklaste
formen är jord-u., som består av en grop i marken
med upphettade stenar. Den användes för
kokning och stekning av många mera primitiva folk.
Denna urgamla form finns vanl. endast, där
ler-kärlstillverkningen ej är känd. — Smält-u. för
järn förfärdigas ofta, särsk. i Afrika, av lera.
2) Tekn., en oftast åt alla sidor så när som
på smärre öppningar sluten konstruktion av
eldfast material, i vilken värme alstras och
tillgodo-göres för uppvärmning el. för genomförande av
kemiska omsättningar vid förhöjd temp. U:s
huvuddel är ugnsrummet, i vilket man inför
det gods, som skall upphettas. Ofta alstras även
värmet i själva ugnsrummet el. i en därtill
ansluten eldstad. Många u. ha dock ett mot
värmekällan helt slutet u.-rum. Värmet tillföres genom
eldning med fast bränsle, genom gas-, olje- el.
kolpulvereldning el. med elektrisk energi (se
Elektriska ugnar). Flertalet u. ha ledningar
(skorstenskanaler) för bortförande av rökgaser
m. m. till skorstenar. Ofta tillvaratages värme ur
de avgående gaserna för upphettning av luft och
ev. gas för u:s eget behov, vidare för
ånggene-rering, varmvattenberedning o. s. v. De tre
vanligaste typerna av bränsleeldade u. äro
schakt-u., flam-u. och u. med slutet u.-rum.
Schaktugnen har högt, oftast cylindriskt u.-rum, som
hålles fyllt med en uppifrån påförd blandning
av gods och bränsle. De viktigaste u. av detta
slag äro mas-u. (även elektriska) och kupol-u.
samt vissa rost- och kalk-u., de båda senare ofta
eldade med nedtill inblåst gas. En schakt-u. i
viss mån närliggande, speciell u.-typ är k o
n-v e r t e r n, i vilken bränslet är inblandat i det
smältflytande el. pulverformiga godset och
för-brännes med nedifrån inblåst blästerluft.
Flamugnen har vanl. långsträckt u.-rum, genom
vilket lågan stryker fram. Lågan alstras i en från
u.-rummet skild eldstad el. i brännare i u.-väggen.
Värmet överföres till godset dels genom direkt
beröring med och dels genom strålning från de
heta rökgaserna och slutl. även indirekt — särsk.
i s. k. reverberugnar — genom strålning
från det av lågan upphettade valv, som täcker
u.-rummet. Som exempel på olika slag av
flam-u. må nämnas frammaknings-u. o. a. värm-u. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
