Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunnbinderi - Tunnbröd - Tunnel - Tunnelbana - Tunnland - Tunntarm - Tunsberg bispedömme - Tunugdliarfik - Tuolluvaara - Tuominen, Mirjam - Tuomioja, Sakari - Tupé - Tupi-guarani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Tunnbröd—Tupi-guarani
480
el el. skarvyxa. Andra verktyg äro stavkniv,
bandkniv, krumkniv, spåkskäv, stämdexel samt
stryk-el. handbomsj ärn.
Tunnbröd, bröd, bakat av kornmjöl till mycket
tunna, hålnaggade kakor.
Tunnel, underjordisk gång för trafikled,
vattenledning, till- el. avloppskanal för
vattenkraftverk etc. I berg spränges t. kontinuerligt framåt
till hela sitt tvärsnitt, el. också spränges först en
mindre hjälpt-t. el. ort vid tak- el. bottennivån.
Vid arbete i lösa bergarter måste väggar och tak
förstärkas genom betonggjutning el. murning.
För vattentätning kan det bli nödvändigt att
pressa in cement i sprickzonerna. I jord går man fram
med grävning, i lera ofta med en sköld av t:s
tvärsnitt. T. nära markytan kan grävas ut direkt
som ett stort ”dike”, vilket sedan täckes. Äro
jordarterna mycket vattenhaltiga, användas även
kassuner, ss. vid bygget för t.-banan i Stockholm.
Väggarna till t. i jord el. lera måste förstärkas
med murverk el. armerad betong. — Världens
längsta järnvägs-t. äro Simplon-t. 19,8, Apennin-t.
18,5, S:t Gotthard-t. 15,0, Lötschberg-t. 14,6 och
Mont Cenis-t. 12,2 km. Den längsta i Sverige är
Nuolja-t. på Malmbanan, 1,1 km, i Norge
Kvines-hei-t. på Sörlandsbanan, 9,1 km. De för sin längd
mest bekanta landsvägs- och gatu-t. äro Mersey-t.
i England, 3,2 km, samt Holland-t. och Hudson-t.
i New York, 2,6 resp. 2,5 km, samtl. under vatten.
Tunnelbana (eng. underground [railway], amer.
subway, ty. Untergrund [BahnV), järnväg el.
spårväg under jord för lokal- el. förortstrafik i stora
städer. T. byggas för att avlasta gatutrafiken och
samtidigt ernå större hastighet och kapacitet.
Vanl. användas 2 spår, ibland dock 4, och
driftformen är undantagslöst elektrisk. Förbindelsen
station—gatuplan ordnas alltefter tunnelns
djupläge med trappor, rulltrappor el. hissar. T. måste
vara mycket väl ventilerade. Stockholms t. har en
tunnelbredd av 7,6 m och höjd 4,15 m.
Stations-avståndet är c:a 900 m. Den skall kunna
trafikeras av 140 m långa 8-vagnståg, rymmande 1,000 å
1,400 passagerare. Trafiktätheten beräknas kunna
drivas upp till 40 tåg per tim. och riktning vid en
högsta tåghastighet av 60 km/tim. i tunnel och
70 km/tim. på förortsdelarna. — Se bild å sp.
86 vid Stockholm.
Tunnland, äldre svenskt ytmått för jord, =
56,000 kvfot (= 4,936 m2).
Tunntarm, anat., se Tarmkanalen.
Tunsberg bispedömme, ö. Norge, upprättat
1948 genom utbrytning från Oslo bispedömme.
Stiftsstad Tönsberg.
Tunugdliarfik, 100 km lång fjord i
Juliane-håbdistr., Sydgrönland. Efter 2:a världskriget ha
amerikanerna längst in i fjorden byggt en stor
flygplats, Narssarsuak el. Bluie West I, och
sjukhus. Flygplatsen användes som
mellanlandnings-station för SAS:s Grönlands-linje, och i samband
härmed har anlagts ett danskt hotell.
Tuolluvaara [to’ålovära], järnmalmsfält och
gruvsamhälle (440 inv. 1951) inom Kiruna stad,
c:a 4,5 km ö. om Kiruna järnvägsstation. Malmen
utgöres av en rik svartmalm, fördelad på flera
malmkroppar inom ett i n. ö.—s. v. strykande
bälte på bergshöjden Tuolluvaara. Sidostenen
består av en röd porfyr av samma natur som den
i Kierunavaaras hängvägg. T. upptäcktes 1897 av
Hj. Lundbohm. 1952 producerades 250,000 ton.
Tuominen [to’å-], Mirjam, finländsk
författarinna (f. 1913), fil. kand. 1935. T. debuterade
1938 med novellsaml. ”Tidig tvekan” och har
sedan hävdat sig som en av de främsta yngre
svenskspråkiga novellisterna i Finland med
böckerna ”Murar” (1939), ”Visshet” (1942), ”Mörka
gudar” (1944) och ”Kris” (1946); ”Tvekan”
(1947) är noveller i urval. T:s egen osäkerhet
inför livet, tolkad i betraktelseböckerna ”Besk
brygd” (1947) och ”Bliva ingen” (1949), har
färgat hennes diktning. T. har också utg. essäsaml.
”Stadier” (1949).
Tuomioja [to’åmiåja], Sakari Severi,
finländsk finansexpert och politiker (f. 1911), jur.
kand. 1937, jur. lic. 1949, regeringsråd i
finansministeriet 1940, ordf,
i direktionen för
Finlands bank (chefdir.)
1945, dessutom
mångsidigt verksam i det
ekonomiska livet. Utan
att tillhöra riksdagen
blev T. tidigt känd
som en av
Nationella framstegspartiets
främsta krafter. T.,
som under krigsåren
haft nära förbindelser
med den s. k.
fredsoppositionens företrädare i riksdagen, blev
bitr, finansminister i Paasikivis 1 :a regering 1944
och var därpå några månader finansminister i den
nya regeringen Paasikivi 1945, handelsminister och
bitr, utrikesminister i Kekkonens i :a regering
1950 samt utrikesminister i Kekkonens 2:a
regering 1951—52. Sedan koalitionen mellan agrarer
och socialdemokrater sprängts 1953, bildade T. i
nov. s. å. en expeditionsministär av företrädare
för de borgerliga partierna. Efter nyvalen i mars
1954 efterträddes denna regering av R. Törngrens
koalitionsregering i maj s. å.
Tupé, se Håruppsättning.
Tupi’-guarani’, en stor sydamerikansk
indianspråkgrupp med utbredningsområde ö. om
Anderna mellan Amazonfloden i n. och La Platafloden
i s. De guaraniindianer, som vid tiden för
Amerikas upptäckt bebodde Brasiliens kust och för
vilka beteckningen tupi närmast användes, voro
utpräglade kannibaler. De äro numera helt
utplånade el. ha gått upp i den vita befolkningen.
Gua-raniindianerna i Paraguay och nordostligaste
Argentina, Misiones, bildade under 1600—1700-talen
under jesuiternas ledning ett praktiskt taget
självständigt rike med närmast kommunistisk
samhällsstruktur. En stor del av den nuv.
befolkningen i Paraguay utgöres av efterlevande till dessa
Misiones-indianer, och i denna republik har tills
för kort tid sedan guarani talats mera allmänt än
spanska. Samma ställning har guaranispråket tack
vare missionsarbetet fått i stora delar av
Brasili
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
