Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trätjära - Trätugg - Trätälja - Träull - Trävaror - Trävattna, Trevattna - Trögdjur - Trögds härad - Trögds och Åsunda kontrakt - Trögds tingslag - Tröghet, inertia - Tröghetslagen - Trökörna - Tröndelag - Trönninge - Trönö - Tröskelvärde - Tröskning, trösk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Trätugg—Tröskning
440
under namnet kreosot. Under 2:a världskriget
användes t. för framställning av motordrivmedel
och smörjoljor, som voro ovärderliga för
uppehållande av Sveriges kommunikationsväsen och
industri. — Barrvedstjära, pyro’lewm pini, har
medicinsk användning i salvor av olika slag,
tvålar el. upplöst i sprit för behandling av vissa
slag av eksem, mera sällan för invärtes bruk.
Trätugg, för underlättande av hantering,
transport och lagring av i bitar sönderhugget ris,
avfall från skogsavverkning och sågning samt
numera även brännved. Ris och avverkningsavfall
höggos förr i större bitar. 5—10 cm långa, i
skogen på transportabla maskiner (benämnes även
rishack, ristugg), men denna metod är nu
helt övergiven. Sågverksavfallet och brännveden
huggas i mindre 2,5—5 cm bitar, r i b b t u g g,
k a r v el. vanligast f 1 i s, och användas till
bränsle el. råmaterial för pappersmassa, sulfatmassa
el. väggplattor, t. ex. masonit.
Trätälja, se Olof Trätälja.
Träull, en trasselliknande produkt, som f
ramställes genom sönderdelning av trä (furu el.
gran) till smala, jämntjocka trådar. T. brukas
mest till packning och stoppning. T r ä
ullsplattor, utförda av grov t. och cement,
användas för värmeisolering av byggnader.
Trävaror, se Sågat virke och Trä.
Trävattna, Trevattna, sni Skaraborgs län,
Vilske hd, kring Lidan, v. om Falköping; 24,50
km2, 235 inv. (1955). Slätt- och skogsbygd. 541
har åker. Kyrkan av sten från 1854. Ingår i
Floby, Götene, T. och Hällestads pastorat i Skara
stift, Vånga kontrakt. Tillhör storkommunen
Vilske.
Trögdjur, Brüta, i den äldre systematiken
benämning på däggdjursgruppen Edentata, även på
den till densamma hörande gruppen s
en-gå n ga r e.
Trögds härad i Uppsala län omfattar halvön
i Mälaren mellan Svinnegarnsviken i v.,
Ekol-sundsviken och N. Björkfjärden i ö. jämte
talrika öar, de största Oknö, Arnö och Gränsö. T.
består av socknarna Hacksta, Löt, Villberga,
Husby-Sjutolft, Litslena, Härkeberga, Boglösa,
Lillkyrka, Vallby, Kungs-Husby, Veckholm och
Torsvi. T. består sedan Vi 1952 av
kommunerna S. Trögd och N. Trögd och tillhör Trögds
tingslag av Uppsala läns s. domsaga under Svea
hovrätt (tingsställe i Enköping) samt Trögds
fögderi.
Trögds och Åsunda kontrakt i Uppsala
ärkestift omfattar Enköpings stad samt består av
8 pastorat: Veckholm, Kungs-Husby och Torsvi;
Litslena och Husby-Sjutolft; Lillkyrka, Boglösa
och Vallby; Villberga, Hacksta och Löt;
Enköping och Vårfrukyrka; Tillinge; Svinnegarn,
Enköpings-Näs och Teda samt Sparrsätra och
Bred.
Trögds tingslag, i Uppsala läns s. domsaga,
omfattar Bro; Håbo, Trögds, Åsunda och
Lag-unda härader jämte Gryta sn i Hagunda hd el.,
efter den 1952 införda kommunindelningen,
kommunerna Åsunda, S. Trögd, N. Trögd,
Upplands-Bro, Håbo och Lagunda. Tingsställe i Enköping.
Tröghet, i n e’r t i a, materiens oförmåga att
själv ändra sitt tillstånd av vila el. rörelse (se
Tröghetslagen).
Tröghetslagen, en av Galilei upptäckt lag, som
uttalar, att en kropp icke av sig själv kan ändra
sitt rörelsetillstånd. T. formulerades av Newton
(1687): Varje kropp förblir i sitt tillstånd av
vila el. likformig och rätlinig rörelse, om den ej
tvingas av påverkande krafter att förändra detta
tillstånd. T. kallas även Newtons första
rörelselag.
Trökörna, sn i Skaraborgs län, Viste hd, s.
om Grästorp, vid Nossan; 42,56 km2, 627 inv.
(1955). Närmast ån odlad bygd, f. ö. skogiga
höj dpartier och mossar. 1,255 har åker. Kyrkan
av sten trol. från 1600-talet. Ingår i Tengene,
T., Hyringa, Malma och Längnums pastorat i
Skara stift, Väne kontrakt. Tillhör
storkommunen Grästorp.
Tröndelag, fordom åtta fylken kring
Trond-heimsfjorden, som hade sin gemensamma
tingsplats på öra i nuv. Trondheim. F. n. betecknas
med T. trakten omkring Trondheimsfjorden el.
i utvidgad betydelse Sör-Tröndelag och
Nord-Tröndelag fylken.
Trönninge, sn i Hallands län, Tönnersjö hd,
på kustslätten s. ö. om Halmstad; 12,65 km2,
918 inv. (1955). I T. stationssamhälle (609 inv.
1951) bl. a. tegelbruk och fabrik för
konservering av grönsaker. 1,015 har åker. Nuv.
kyrkan av sten uppf. 1894. Ingår i Snöstorps och
T. pastorat i Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Tillhör storkommunen Eldsberga.
Trönö, sn i Gävleborgs län, Ala tingslag, n.
v. om Söderhamn; 175,70 km2, 1,361 inv. (1955).
Storkuperad skogsbygd, i ö. småkuperad
kustbygd. 1,134 har åker (kring Norralaån). Nya
kyrkan uppf. 1895. Ingår i Norrala och T.
pastorat i Ärkestiftet, Ala kontrakt. I T. gamla
prästgård (nu församlings- och hembygdsgård)
föddes 1866 ärkebiskop N. Söderblom. Tillhör
storkommunen Norrala. — T. gamla kyrka (se
bild 9 å pl. vid Hälsingland), restaur. 1914—
20, och kyrkogård äro märkliga medeltida
anläggningar.
Tröskelvärde. 1) (Fotogr.) Se Sensitometri,
sp. 27. — 2) (Bot.) Se Retningsfysiologi, sp. 908.
Tröskning, t r ö s k, säds o. a. fröslags
frigörande från halm och agnar. I uråldrig tid (och
fortfarande i varma länder) tillgick detta så, att
den utbredda säden trampades av hästar, el.
också slog man kärven mot något hårt föremål.
Hos folken kring Medelhavet körde man över
den på tröskbottnen utbredda säden med
trösk-släde el. tröskvagn, vilken ännu under 1800-talet
hade sin motsvarighet i den norrländska
trösk-välten el. bulten. Denna är numera fullständigt
bortlagd, och detta gäller också tröskkäppen och
i huvudsak även den intill senaste tid allmänt
brukade slagan, med vilken tröskarna
taktmäs-sigt slogo på den på logbottnen utbredda säden.
I regel sker t. med tröskverk, som är en
stationär maskin, bestående av tröskningsorgan,
skakverk och ett el. två rens verk.
Trösknings-organet utgöres av en hastigt roterande cylinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
