Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trängtrupperna - Träns - Tränsa - Träolja - Träsk - Träsket - Träskonäbb - Träsliperi - Träslöv - Träsnideri - Träsnitt - Träsprit - Trässberg - Trästena - Trästick - Träsvamp - Trätjära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Träns—Trät jära
438
manlands, resp. Östgöta trängkår. Samtidigt
erhöll Wendes trängkår namnet Skånska
trängkå-ren. 1905 flyttade Göta trängkår till Skövde,
1907 Svea trängkår till Örebro och Skånska
trängkåren till Hässleholm. Enl. 1925 års
för-svarsordning indrogos Västmanlands och Östgöta
trängkårer, varjämte Svea trängkår förlädes till
Linköping. 1942 uppsattes ett självständigt
träng-kompani i Nora (T 2 N), indraget 1952. Sedan
de självständiga intendentur- och tygkompanierna
överförts till t., blevo kårerna reg. (1949). 1955
finnas Svea trängreg. (T 1), Linköping, Göta
trängreg. (T 2), Skövde, Norrlands trängreg.
(T 3), Sollefteå, och Skånska trängreg. (T 4),
Hässleholm.
Träns, se Betsel.
Tränsa, att ombord i och för klädsel,
pynt-ning m. m. sammandraga tågvirke med omvirat
garn.
Träolja, se Aleuritesolja.
Träsk, lågt belägen, i högre el. lägre grad
vatten täckt mark, i allm. utan avlagring av dy
el. torv. — I Norrland, på Gotland samt i
enstaka trakter av mell. Sverige betyder t. dets.
som sjö, ss. Torneträsk.
Träsket, franskt parti, se Marais.
Träskonäbb, Balaè’niceps rèx, till de
stork-fågelartade fåglarnas ordn. hörande vadarfågel
från Vita Nilens källområde. T. utmärkes av
täml. klumpig kropp, tjock hals, långa ben, långa
tår utan simhud och breda, långa vingar.
Huvudet är stort och näbben ofantligt grov, bred
och till formen erinrande om en träsko. T. blir
140 cm lång, och vingbredden är 260 cm. Den
lever av fisk, som den fångar vadande. Av
infödingarna kallas den Abu M arkub.
Träsliperi, fabrik
för mekanisk
trämassa (slipmassa).
Träslöv, kommun i
Hallands län, Himle
hd, invid Varberg, på
kustslätten; 31,17 km2,
1,776 inv.
(1954)-2,225 har åker. I T.
ligga tätorterna och
fisklägena T r ä
s-1 ö v s 1 ä g e med 775
inv. (1951) och
Lilla T r ä s 1 ö v med
547 inv. Statlig
fiskehamn (600 m kaj).
Många sommarvillor.
Trakten är mycket
rik på fornminnen.
Den nuv. kyrkan av
sten är uppförd vid
1850-talets mitt.
Pastorat i Göteborgs stift,
Varbergs kontr.
Träsnideri, konsten
att skära ornament,
reliefer och fristående
plastiska arbeten i
Träskonäbb.
trä.
Träsnitt, avtryck av en skiva el. form av
trä, träsnittsstocken, som har en i relief skuren
— alltså upphöjd — bildframställning. Själva
metoden, högtrycksförfarandet, kallas x y 1
o-grafi, el. träsnittskons t, inom grafisk
konst kanske den ädsta, i varje fall den mest
folkliga reproduktionsmetoden. Urspr. tecknades
bilden för hand på den av hårt, tätt trä (päron,
bok, björk, buxbom m. fl.) tillverkade stocken,
el. också kalkerades den. Under 1800-talets
senare hälft började man överföra teckningen på
stocken på fotografisk väg, fotoxylografi.
Sedan stocken på ena el. andra sättet
försetts med teckning, utföres skärningen av
xylo-grafen. En annan träsnittsteknik, trästicket,
uppfanns i slutet på 1700-talet av engelsmannen
Th. Bewick. Han graverade trästocken ung. som
en kopparplåt för kopparstick, alltså bildens
linjer och punkter i djupet, ett
djuptrycksförfarande. Ur denna metod utvecklades tonsticket
(tonsnittet, tonträsnittet), som genom
mera komplicerade streckteckningar närmade sig
måleriets effekter. — Ang. den europeiska
trä-snittskonstens historia se Grafisk konst samt
bilder vid t. ex. Apokalyptisk, Sigge Bergström,
Boktryckarkonst (pl.-bild 5), Dödsdansen och
Harald Sallberg.
Träsprit, kem., se Metylalkohol.
Trässberg, sn i Skaraborgs län, Skånings hd,
på slättbygden ö. om Skara, närmast s. om
Flians inflöde i Lidan; 20,01 km2, 523 inv. (1955).
1,578 har åker. Nuv. kyrkan från 1857. Ingår
i Saleby, T:s och Härjevads pastorat i Skara
stift, Barne kontrakt. Tillhör storkommunen
Saleby.
Trästena, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, s.
ö. om Mariestad, mellan Tidan och sjön Ymsen;
32,80 km2, 384 inv. (1955). Slättbygd med berg,
skog och mossar. 1,117 har åker. Egendomar:
Säckestad och Hallansberg. Kyrkan av sten uppf.
1854. Ingår i Fägre och T. pastorat i Skara
stift, S. Vadsbo kontrakt. Tillhör storkommunen
Moholm.
Trästick, se Träsnitt.
Träsvamp, bot., se Timmersvampar.
Trätjära, mer el. mindre tjockflytande
destil-lat, som bildas vid torrdestillering av trä i ett
slags milor, s. k. tjärdalar, el. i slutna ugnar,
retorter. S. k. dalbränd trätjära är
gulbrun och oftast mera tjockflytande än den
ugns-brända tjäran, vilken vanl. framställes ur
kåd-fattigt trä. Båda slagen t. innehålla alltid något
vatten (permavatten), som reagerar surt på grund
av sin halt av ättiksyra. Dalbränd t. är
mycket fattigare på fenoler men rikare på hartssyror
än kolugnstjära; den kan ibland t. o. m. vara
grynig av utkristalliserade hartssyror.
Ugnstjä-ran innehåller ofta fritt kol och har en mera
frän lukt än dalbränd t. — T. nyttjas som
be-strykningsmedel, för impregnering av trä och
inom repslageriet. Vid destillation av t. erhållas
dels lätta, dels tunga träoljor och träbeck, en
konstgjord asfalt, som användes som skeppsbeck
och skomakarbeck. Träoljorna äro rika på
högre fenoler. En blandning av lättare sådana går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
