Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjajkovskij, Petr Iljitj - Tjalk - Tjalve - Tjapajevsk (Trotsk) - Tjasse - Tjechov, Anton Pavlovitj - Tjecker - Tjeckisk, czechisk - Tjeckiska legionerna - Tjeckoslovakien - Geologi och terrängformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
155
Tjalk—Tjeckoslovakien
156
element av rysk folkmusik, och äkta slaviskt är
hans tonspråk genom sina häftiga växlingar från
svårmod till vildhet. Ehuru vacklande mellan stor
och sötaktigt elegant stil, är T. i sina bästa verk
en i melodiskt, rytmiskt och klangligt avseende
personligt starkt fängslande tondiktare. Högst
bland hans symfonier stå den 4:e (f moll), den
5:e (e moll) och (mest uppskattad) den 6:e
(”pathétique”; h moll). Bland övriga
orkesterverk må framhållas programsymfonien
”Manfred” samt uvertyrerna ”Romeo och Julia” och
”1812”. Därtill komma pianokonserter, av vilka
den praktfulla i b moll oftast spelas, en
violinkonsert, kammarmusik, däribland en särskilt
nämnvärd pianotrio, samt pianostycken, sånger
m. m. Sin mest betydande opera, ”Eugen Onegin”
(grundad på Pusjkins diktverk; 1879;
introducerad i Sthlm 1903), har T. själv kallat för
”lyriska scener”. Av hans övriga operor ha utom
Ryssland även framförts enaktaren ”Yolanthe”,
efter H. Herz’ drama (1892; ”Jolantha”, Sthlm
1893), och ”Pique-dame” (1890; ”Spader dam”,
Sthlm 1909). T. komponerade även baletter, bl. a.
”Nötknäpparen”, som blivit särskilt bekant
genom en därifrån hämtad orkestersvit. T.
författade en harmonilära (1870; övers, till ty. och
eng.) — Biogr. av brodern Modest T. (1900—02;
ty. övers. 1904) och N. Berbenova (1936; sv.
övers, s. å.).
Tjalk, en som jakt riggad koff (se d. o.).
Tjalve (isl. Pjalfi), i nordisk mytologi guden
Tors snabbfotade tjänare.
Tjapajevsk [t/epa’jifsk], förr T r o t s k, stad
i Kujbysjevområdet, RSFSR, 43 km v. s. v. om
Kujbysjev; c:a 60,000 inv. (1939). Betydande
kemisk industri; petroleumraffinaderier och
olje-ledning från Embaområdet.
Tjasse (isl. Pjazi, Pjassi}, enl. Snorres Edda
en jätte i Trymheim, far till Skade. I skepnad
av en örn bortförde han Idun.
Tjechov [t/ä’kaf], Anton Pavlovitj,
rysk författare (1860—1904). Han blev 1884
läkare i Moskva men nedlade efter några år
praktiken för att helt ägna
sig åt författarskap.
T. debuterade i
tidskrifter med små
färgrika, starkt karikerade
ögonblicksbilder ur
ryskt vardagsliv. Från
dessa
ungdomsnovel-lers uppsluppna
situationskomik övergick
författaren
småningom till djupare
trängande och vidare
syftande samhällsskildring. Till en början
med leendet kvar på
läpparna men i själva verket gripen av alltmer
pressande beklämning, trots skenbar objektivitet
fylld av innerlig medkänsla med de människor
han skildrar, sedan, särskilt i en del dramer
(”Måsen”, ”Onkel Vanja”, ”Körsbärsträdgården”
o. a.), alltmer behärskad av en visserligen
däm
pad men intensiv pessimism, ger han en rikt
nyanserad bild av den dystra ryska
samhällsmil-jön mot 1800-talets slut. I det att han undan för
undan vänder sin blick till olika skikt i
samhället, tecknar han med tungt hjärta men
skoningslös uppriktighet den andligen bankrutterade,
slappa och neurasteniska intelligensen, den
förvildade bondeklassen samt den både materiellt och
andligt utarmade godsägarklassen. Ät den ryska
samhällspsykologien i slutet av 1800-talet gav T.
det fullödigaste uttrycket och samtidigt det
konstnärligaste: hans noveller äro med sina enkla,
koncisa, impressionistiskt uttrycksfulla stil små
mästerverk, hans dramer, fattiga på handling men
laddade av stämning, äro alster av fin, intim
konst (uppförda av Moskvas konstnärsteater,
blevo de i rysk teaterhistoria nästan enastående
succéer). T:s stycken spelas f. ö. numera på alla
scener och ha fått stor betydelse för den
moderna intimt inriktade spelstilens utveckling. — Litt.:
Biogr. av Irène Nemirovsky (1946) och D.
Ma-garshak (1952).
Tjecker (tjeck, cechove), äldre transkription
c z e c h e r, västslaviskt folk, huvudsakl. bosatt
i Böhmen och Mähren av Tjeckoslovakien, nära
besläktat med slovakerna. Ett stort antal finnes
i U.S.A. Sammanlagt beräknas t. till omkr. 8 mill.
Tjeckisk, äldre transkription c z e c h i s k,
adj. till tjeck, plur. tjecker (se d. o.). —
Om tjeckiskan se Tjeckoslovakiska språket.
Tjeckiska legionerna, trupper, som under 1 :a
världskriget i Ryssland uppsattes av från
österrikisk-ungerska hären deserterade tjeckiska och
slovakiska soldater, efter marsrevolutionen 1917
organiserade som en enhetlig här på c:a 100,000
man. Efter bolsjevikrevolutionen utbröto snart
konflikter mellan dem och bolsj evikerna. T.
trängde maj—juni 1918 västerut fram mot mell.
Volga men måste inför nyuppsatta bolsj
evikar-méer på hösten åter retirera. Huvuddelen av dem
överfördes därefter till hemlandet, medan smärre
delar fortsatte kampen på den vita sidan.
Tjeckoslovakien, off. Ceskoslovenskä
republika, republik i Mellaneuropa, belägen mellan
Tyskland och Polen i n., Sovjetunionen i ö., Österrike
och Ungern i s., begränsad av Böhmerwald i v.,
Erzgebirge, Sudeterna och Karpaterna i n. och
delvis Donau i s. (se karta vid Tyskland); 127,827
km2; 12,340,000 inv. (1950). T. består av 3
landsdelar, varav Böhmen (tjeck. Cechy) och Mähren
(Mor ava) med Schlesien (Slezsko) omfatta 78,869
km2 med 8,762,361 inv. (1948) och Slovakien
(S lovensko) 48,957 km2 med 3,434,369 inv. En
fjärde landsdel, Karpatorutenien, avträddes till
Sovjetunionen 1945. Huvudstad Prag (Praha).
Geologi och terrängformer. I v. T. ligger B
ö-miska massivet, som utgöres av en
uppvälvd skolla, vars botten är uppbyggd av
urbergarter, ss. graniter, gnejser och kristallina
skiffrar. Den i s. ö. höjda delen bildar
Bömisk-mä-riska höjderna (Javofice 835 m), som äro
vat-tendelare mellan Elbe (Labe) och Donau
(Du-naj). I Bömiska bäckenet har Moldau med
bifloder utmodellerat ett erosionslandskap med
Öberg och terrasser, som sänker sig från 600—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
