Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
939
Termometer
940
Fig. i. Jämförelse mellan Celsius’
(C), Réaumurs (R) och
Fahren-heits (F) termometrar.
äro m a x i m
i-och m i n i m
i-termometrarna (fig.
2). I vissa
maximi-t.
anbringas t.-röret
vågrätt. I
kapillärröret är
ett litet
järnstycke anbragt,
vilket
vätskepe-laren vid sin
utvidgning
skjuter framför
sig.
Sammandrar sig
vätskan ånyo,
följer järnstycket
icke med. Vid
minimi-t., som
ofta utgöras av
alkohol-t.,
innehåller kapillärröret ett rörligt
glasstycke,
vilket förflyttas,
då vätskan
sammandrar sig,
men däremot förblir orörligt, om vätskan åter
utvidgar sig. En t., utgörande en kombination av en
maximi- och en minimi-t., har konstruerats av
Six (sixtermometer). En maximi-t. är
febertermometern, som vid t.-behållarens
övergång i kapillärröret har en förträngning. När
kvicksilvret efter att ha utsatts för en hög temp.
sammandrar sig, skiljes kvicksilverpelaren vid
förträngningen, och pelaren i kapillärröret stannar
kvar i detta. I Beckmans t. är kapillärröret
om-böjt och utmynnar i en liten behållare, till vilken
en del av kvicksilvret kan överföras. Härigenom
uppnår man, att en mycket kort termometerskala
kan användas inom en serie temperaturintervall,
som tillsammantagna sträcka sig över vitt skilda
temp. — Andra för speciella ändamål
konstruerade vätske-t. äro slungtermometern och
omvändningstermometern. Den
förra, som vanl. utgöres av en kort kvicksilver-t.,
är avsedd för bestämning av lufttemp. vid
meteorologiska observationer. T. fästes i ett snöre
och slungas hastigt runt i en cirkel, varvid den
snabbt antar luftens temp. Omvändnings-t.
användes för att bestämma temp. av havsvatten på
större el. mindre djup. Den är vridbar kring en
vågrät axel, vinkelrät mot t:s längdriktning. T.
är försedd med en vinge och är så avbalanserad,
att t. intar en naturlig ställning (t.-behållaren
nedåt), då den sänkes, men vrides V2 varv, då den
Fig. 2. Maximi- och minimitermometer.
hissas upp igen. Strax invid t.-behållaren har
t.-röret en N-formig böjning och är här något
utvidgat. Då t. vändes om, skiljes därför
kvicksilverpelaren i kapillären från den övriga
kvicksilvermassan. Längden av kapillären anger den
temp. t. hade i omvändningsögonblicket.
Även i viktstermometern begagnar
man sig av en vätskas, vanl. kvicksilvers,
utvidgning. Denna t. består av en glasbehållare, som
upptill är utdragen till ett omböjt kapillärrör.
Systemet fylles vid en bestämd, låg temp. med
vätska och anbringas därpå på det ställe, där
temp. skall mätas. Den vätskemängd, som därvid
rinner ut, uppsamlas och väges. Vikten utgör
ett mått på den temp., till vilken systemet
uppvärmts.
En mängd t. bygga på fasta kroppars
utvidgning, huvudsakl. på olikheten i utvidgning hos
två fasta
kroppar, vanl. metaller
(m e t a 1 1 t e
r-mometern;
fig. 3). Härtill
begagnas
framför allt bimetall-
remsor, t. ex. av mässing och konstantan.
Ändras temp., böjes strimlan åt den sida, vilken
genom temp.-ändringen blivit mindre än den andra.
På denna princip är Breguets t. grundad.
Metall-t. lämpar sig särskilt för användning i instrument
för fortskridande grafisk registrering av
temp.-variationer under
en viss tid, s. k. [-termogra-f-]
{+termogra-
f+} e r (fig. 4). I
dem överföras
variationerna hos
en dylik
sammansatt strimlas
böjning till en
hävstångsarm,
som bär ett
ritstift, vilket
ritar en kurva
på ett papper, klätt över en cylinder, som
medelst ett urverk vrides runt med lämplig
rotationshastighet. Termografer nyttjas t. ex. inom
meteorologien för kontinuerlig registrering av
lufttemp :s variationer.
En särsk. för vetenskapliga ändamål ofta
använd termometrisk metod grundar sig på det
elektriska ledningsmotståndets temp.-beroende.
Metallernas elektriska ledningsmotstånd växer i
allm. med stigande temp. En motståndsmätning,
som kan utföras med stor precision, t. ex. med
användning av Wheatstones brygga, ger därför
ett noggrant mått på temp. På denna princip
baserade t., s. k.
motståndstermomet-r a r, ha konstruerats av
Svanberg, Siemens och Callendar.
Samma princip ligger till grund
för bolometern (se d. o.). Som
motståndsmaterial har platina
visat sig särskilt lämpligt.
Platina-motstånds-t. ger mellan —200°
Fig. 4. Schematisk bild av
termo-grafens konstruktion.
Fig. 3. Metalltermometerns princip.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
