- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
903-904

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Temple, Sir William - Temple, William - Temple Bar - Templewood, Samuel Hoare of Sidestrand - Tempo - Tempo, ab. - Tempoarbete - Temporal - Tempora mutantur, nos et mutamur in illis - Tomporär - Temps, Le - Tempus, tid, tidsform

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

903

T emple—T empus

904

Haag, tills Karl II :s desavuering av hans politik
genom anslutningen till Frankrike föranledde
honom att lämna statstjänsten. 1674 återtog han
sändebudsposten i Haag och spelade en
framträdande roll i de förhandlingar, som ledde till
freden i Nijmegen 1679. T. framträdde även som
författare.

Temple [templ], William, engelsk teolog
(1881—1944), biskop i Manchester 1921,
ärkebiskop av York 1928, av Canterbury 1942. T.
var socialt verksam (1908—24 ordf, i The
Wor-kers Educational Association och en av ledarna
för Copec-konferensen). Han har även deltagit
i de kyrkliga enhetssträvandena, ledde
Edinburgh-konferensen 1937 och var under sina senare år en
av ekpmenikens främsta målsmän. Även som
teologisk vetenskapsman var T. betydande. Av hans
skrifter må nämnas ”Christian faith and life”
(1931), ”Nature, man, and God” (1934) och
”Readings in St. John’s gospel” (2 bd, 1939—40).

Temple Bar [te’mpl bä’], historiskt ryktbar
plats i London. Nära de efter tempelherreordens
forna hemvist (”The Temple”) uppkallade
dom-stolsTyggnaderna utmärkte en bom el. kedja (bar)
i hörnet av Strand och Fleet Street gränsen för
City. Den kallades T. Porten där avlägsnades
1878. Vid T. utföres alltjämt, då konungen
officiellt besöker City, en från medeltiden
härstammande ceremoni, symboliserande Citys
privilegierade ställning.

Templewood [te’mplcood], Samuel John
Cursney Ho are, från 1915 Baronet Hoare
of Sidestrand, sedan 1944 Viscount T.,
engelsk politiker (f.
1880), konservativ led.
av underhuset 1910,
inträdde 1922 i Bonar
Laws regering som
flygminister, behöll
denna post 1923—24 i
Baldwins 1 :a regering
och erhöll 1923 säte
i kabinettet. Även i
Baldwins 2:a
regering 1924—29 var

han flygminister. Vid
bildandet av
Mac-Donalds nationella
samlingsregering 1931

blev han minister för Indien. Som sådan
spelade T. en ledande roll vid de förhandlingar och
diskussioner, som ledde till antagandet av 1935
års indiska författning. Då Baldwin s. å.
övertog ledningen av ministären efter MacDonald,
blev T. utrikesminister. Den allt överskuggande
frågan i det internationella spelet var vid denna
tid den italiensk-abessinska konflikten. T.
utarbetade jämte franske konseljpresidenten Laval
ett för Italien förmånligt förslag till konfliktens
fredliga biläggande. Förslaget accepterades av
brittiska regeringen, men den allmänna opinionen
i England tog våldsamt parti däremot.
Regeringen måste överge Hoare-Laval-planen, och T.
lämnade regeringen. Han inträdde åter i
densamma redan 1936 som marinminister och blev

inrikesminister 1937 vid N. Chamberlains
upp-höjelse till premiärminister. Efter 2:a
världskrigets utbrott blev han i sept. 1939
lordsigillbe-varare, i april 1940 i stället flygminister, men
han fick icke säte i den av Churchill i maj s. å.
bildade nationella samlingsregeringen. Han
övertog i stället den svåra posten som engelsk
ambassadör i Madrid, där han kvarstannade till
1944. Om sin verksamhet på denna post har T.
publicerat det intressanta memoarverket
”Ambassadör on special mission” (1946).

Tempo [tä’mpå] (plur. te’mpi), it., ”tid”,
mus., hastighetsgraden i ett musikstycke. De
första tempobeteckningarna, som brukades redan på
1600-talet, ehuru de sällan utskrevos, voro
allegro, andante och adagio, sedan tillkommo
largo, allegretto, presto m. fl. För att
mera distinkt ange tidsmåttet tillgrep man mot
1700-talets slut talbeteckningar för
pendelrörelser i minuten. Avvikelser från det ordinarie
tempot betecknas med accelerando för
snabbare, ritardando för långsammare tempo.
Då grundtempot återtages, utsättes a tempo.
T. r u b a t o anger, att ett stycke skall spelas i
obundet t. Även brukas ibland andra,
obestämdare beteckningssätt för ett helt stycke, t. ex. t.
g i u s t o, glatt t., och t. di m a r c i a, i
marschtakt.

Tempo, ab., Stockholm, enhetsprisföretag med
försäljningslokaler i Stockholm, Malmö,
Göteborg, Norrköping, Hälsingborg, Jönköping,
Uppsala, Gävle, Linköping, Falun, Visby, Södertälje,
Östersund, Nyköping, Umeå, Sandviken och
Hudiksvall. T. grundades 1932 av Åhlén & Holm
ab., sedan 1937 drives rörelsen gemensamt med
moderbolagets egen.

Tempoarbete, vanlig organisationsform inom
bl. a. verkstadstekniken. Varje arbetare utför vid
flytande tillverkning endast en arbetsoperation
(ett ”tempo”) el. ett fåtal dylika, varefter
arbetsstycket el. tillverkningsobj ektet går vidare
till nästa person o. s. v.

Temporäl. 1) (Av lat. te’mpus, tid.) Som
avser tid el. tempus; tids-, — 2) (Av lat. te’mpus,
tinning.) som hänför sig till tinningarna.

Te’mpora mütantu’r, nos e’t mutämur in
i’llis, lat., ”tiderna förändras, och vi förändras
med dem”, hexameter av J. Owen.

Temporär, tillfällig, övergående.

Temps, Le [la tä’], fransk daglig
aftontidning, grundad i Paris 1861. Adrien Hébrard, som
redigerade T. 1871—1914, gav tidn., trots att
dess uppl. var relativt liten, en ledande plats
i la presse d’opinion i Frankrike. Politiskt var
T. konservativt republikansk. T., som 1914—29
redigerades av Adrien Hébrard d. y., blev efter
dennes avgång beroende av storindustrien. Under
tyska ockupationen under 2:a världskriget
överflyttade den 1940 till Lyon och måste efter en
antitysk artikel 29/n 1942 nedläggas. Efter
befrielsen fick den ej återupptagas, då den hörde
till de tidn., som anpassat sig efter
Vichy-regi-men. T. fick ett slags forts, i tidn. Le Monde.

Te’mpus, lat. (plur. te’mpor a), tid,
tidsform, namn på vissa grammatiska kategorier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free