Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tasso, Torquato - Tassoni, Alessandro - Tatarer (tartarer) - Tătărescu, Gheorghe - Tatariet (Tartariet) - Tatarrepubliken (Tatarstan), Tatariska ASSR - Tatarsundet - Tatarsås (tartarsås) - Tate Gallery - Tatler, The - Tatra - Tattare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Tassoni—Tattare
820
ring av det första korståget, vars historia T.
sökte följa. 1575 var arbetet färdigt i koncept,
men skalden uppsköt dess utgivande. Sedan
emellertid dikten utan T :s vetskap 1580 kommit
till offentlighet, måste han göra sitt bästa för
att därav anskaffa en upplaga, som han själv
kunde erkänna. Mot slutet av sin levnad
omarbetade han dikten, men denna senare redaktion,
”Gerusalemme conquistata”, uthärdar dock ej
jämförelse med den ursprungliga dikten. — Av
dramatik skrev T. jämte herdedramat ”Aminta”
(i573; sv. övers, av J. L. Eurenius 1874), som
sedan blev ett mönster för den pastorala dikten
inom alla länder, även tragedien ”Torrismondo”
(1587) med ämne ur Johannes Magnus’ krönika.
Bland hans övriga dikter böra framhållas hans
lyriska stycken, sonetter, canzoner, dialoger m. m.
Som prosaförfattare skattades T. högt av sina
samtida. — God modern uppl. utg. av L.
Bon-figli (5 bd, 1930—34). —• Litt.: Biogr. av A.
Solerti (3 bd, 1895), E. Donadoni (2 bd, 1920),
U. Leo (1951) m. fl.
Tassoni [-så’ni], Alessandro, italiensk
skald (1565—1635). T. skrev jämte
uppmärksammade kritiska arbeten, i vilka han bl. a.
häftigt bestred läran om den klassiska litteraturens
företräde framför den moderna, den komiska
hjältedikten ”La secchia rapita” (i 12 sånger,
1614), i vilken ett bortrövat ämbar ger upphov
till en av medeltidsf ej derna mellan Bologna och
Modena. Skalden låter där på ett parodierande
sätt upphöjt episka toner utmynna i burlesk
samt satiriserar lyckligt sina medbröders
svas-sande bildspråk och mytologiska apparat.
Tatarer (förvanskat t ar t ar er), olika
turkiska folkslag. Namnet t. betecknade urspr.
mongoler men övergick omkr. 1300 till att bli
namn på en turkisk stam. I Ryssland har ordet
t., liksom i Kina och i äldre europeisk
sinolo-gisk vetenskap, fått en vid betydelse och
kommit att beteckna de flesta asiatiska folkslag
kollektivt; t. ha även ofta fått vara de asiatiska
turkarna i mots. till de ”osmanska” i Turkiet,
och härav har på ryskt område uppstått
benämningarna turko-tatarisk, turko-t., vilka numera
som felaktiga äro ur bruk. I våra dagar
användes t. framför allt som namn på de i
Tatarrepubliken bosatta turkarna, ofta även kallade
kazantatarer, till antalet c:a 1,3 mill., till
religionen muhammedaner el. grekisk-ortodoxa
och på ganska hög kulturell ståndpunkt. Namnet
användes vidare för krimtatarerna, bosatta
på Krim och in på det sydryska stäppområdet,
samt för enstaka mindre betydande sibiriska
turkstammar, ss. i r t y s j-, b a r a b a- och
abakantatarer.
Tätäre’scu [-ko], Gheorghe, rumänsk
politiker (f. 1892), urspr. advokat. T. blev led. av
parlamentet 1919 och innehade under 1920-talet
ett flertal poster i nationalliberala ministärer.
Han var konseljpresident 1933—37 och 1939—40
och ambassadör i Paris 193&—39. T. blev 1945
v. konseljpresident och utrikesminister i P.
Gro-zas regering. Han angreps 1947 häftigt av
kommunisterna i samband med processen mot
bonde
partiledaren Maniu och måste avgå i nov. s. å.
tills, m. de övriga tre liberala medl. av
regeringen. T. häktades 1950.
Tatariet, ofta Tartariet, medeltida
beteckning för Centralasien i vidsträckt mening som
hemland för de mot v. framträngande turkiska
och mongoliska folken, som med ett gemensamt
namn kallades tatarer. Enl. senare beteckning
urskilde man Lilla el. Europeiska T., som
omfattade de sydryska stäpperna med Krim, samt
Stora el. Asiatiska T., som omfattade det nuv.
Ryska och Kinesiska Turkestan, s. Sibirien
jämte Mongoliet bort till det egentliga Kinas
gräns.
Tatärrepubliken (Tatarstän), T a t ä r i
s-ka ASSR, autonom socialistisk sovjetrepublik,
i mell. Ryssland inom RSFSR, kring Volga
och nedre Kama; 67,600 km2, 2,850,000 inv.
(1947), därav 49% tatarer, 43% ryssar, 8%
tjuvasjer, mordviner och udmurter. Belägen i
gränsområdet mellan barrskogar och
skogsstäp-pen är T. ett jordbruksland. Av fyndigheterna
förekomma gips, dolomit, torv och petroleum.
Industrien är i stort sett förlagd till huvudstaden
Kazan. T. upprättades 1920.
Tatärsundet, s. delen av sundet mellan
Sa-chalin och sibiriska kusten.
Tatärsås (tar t ar sås), fr. sauce tartare,
äkta majonnäs, tillsatt med finhackad pickles.
Serveras till frityrkokt fisk.
Tate Gallery [téi’t gä’lari], museum i
London, se d. o., sp. 953.
Tatler, The [Öa tä’tla], se Steele, R.
Tatra. 1) Höga T., tjeck. Vysoké Tatry, ty.
Hohe Tatra, Karpaternas mäktigaste massiv, på
gränsen mellan Polen (se bild 1 å pl. vid d. o.)
och Tjeckoslovakien, c:a 60 km långt i ö.—v. och
15—20 km brett. Såväl i n. som i s. höjer sig
T. brant över den omgivande trakten. Kammen
bär talrika tinnar, av vilka de högsta nå över
snögränsen, 2,300 m ö. h.; glaciärer saknas. De
högsta topparna äro Gerlach, 2,663, och Lomnicky
stit (ty. Lomnitzer Spitze), 2,634 m ö. h.
Barrskogsgränsen ligger c:a 1,500 m ö. h. T.
uppbygges av granit, överlagrad av mesozoiska
sand-och kalkstenar. Turisttrafiken är livlig, och vid
bergsfoten ligga många turist- och kurorter.
2) Låga T., tjeck. Nizké Tatry, del av
Kar-paterna s. v. om T.i), når i Dumbier 2,045 m
ö. h.
Tattare, eg. samma ord som tartar, tatar,
användes urspr. som benämning på zigenare,
vilka vid sitt första framträdande i n. Europa
antogos vara tatarer. I Sverige betecknar ordet
oftast en blandras mellan zigenare och landets
egna invånare, men huruvida t. verkligen äro
avkomlingar av zigenare är omstritt. T. uppgå
mer och mer i den egentliga svenska
befolkningen. T. äro i så måtto bofasta, att de ha sitt
huvudtillhåll på någon viss plats, där de även
stundom äga el. arrendera en mindre gård el.
backstuga. Många av dem tillbringa emellertid
sin mesta tid på vandringar och handelsfärder,
som ofta sträcka sig över flera landskap. T.
hysa i regel motvilja mot ordnat arbete; de syssla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
