Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talmystik - Talong - Talorgan - Talrubbningar - Talrör el. språkrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 75 Talong—Talrör 776
hos egypterna, ofta utvidgad till en ennead
(niotal = 3 X 3). I främreasiatisk-europeisk t. är 3
särsk. förknippat med det gudomliga och
antidemokratiska. Då talet 2 är dettas närmaste
motsats, kom man att däri se en talsymbol för det
gudsfientliga och onda. På forngrekiskt område
förbundos inom folktron gudarna med vissa tal,
ofta i överensstämmelse med de åt dem helgade
vecko- el. månadsdagarna. Samma företeelse är
känd hos romarna under kejsartiden. Inom den i
Babylonien utbildade mithrareligionen spelade
hänsyn till den religiösa månadskalendern in.
Mithras dag var t. ex. förlagd invid mitten av
mån., till den 16 :e dagen, gudens talsymbol var
därför 16, samtidigt har han även förbundits med
7-talet, vilket var ordningsnumret på den efter
honom uppkallade mån., som inträdde vid årets
mitt. Från de grekisk-romerska mithraisterna
trängde t. även till germanerna, vilkas äldre
runrad nu rätt allm. anses i sin egendomliga
teckenföljd vara beroende av mithraismens t. i dess
senantika utvecklingsform. I nutida skandinavisk,
liksom mer el. mindre i all annan europeisk
folktro, kvarlera ännu av t. orsakade föreställningar.
Mest bekant är, vid sidan av vördnaden för
3-talet och folkmagiens förkärlek för dess
mångfald 9-talet, rädslan för talet 13. Hur denna
uppstått, är ett invecklat problem; inflytelser både
från hedendom och kristendom torde ha
samverkat. Som talsymbolik kvarlever t. ännu i
kristna kyrkobruk och inom vissa hemliga
ordenssällskap (t. ex. Frimurarorden). I kristen t.
har 7-talet en framträdande plats. I fornkristen
tid (liksom överhuvud i det romerska
världsriket vid tiden omkr. Kr. f. och följ,
århundraden) förband sig t. med bokstavsmagi. Det
tal, som ingick i ett person- el. gudanamn, ansågs
i senantik tid betydelsefullt ur magisk och
divina-torisk synpunkt, och på så vis uppstodo nya, mer
el. mindre tillfälliga talsymboler. Även hos folk
utanför vår kulturkrets påträffas t. nästan
överallt, t. ex. både hos Östasiens kineser och
Nordamerikas indianer. — Litt.: E. Bischoff, ”Die
Mystik und Magie der Zahlen” (1920).
Talong [-å’u] (fr. talon, eg. häl). 1) (Byggnk.)
En bärande list, vars övre del är konvex, den
undre konkav.
2) Det, som är kvar av kortleken efter
giv-ni ngen, köpkorten.
3) Se Kupong.
Talorgan, se Röstapparat.
Talrubbningar, felaktigheter i talet på grund
av utvecklings fel el. sjukdom. Vanl. kunna barn
tala rent vid tre—fyra års ålder. Även hos
barn utan intelligensdefekter kan utvecklingen av
talet fördröjas. Härvid förekomma två former,
en, där barnet både hör och förstår tal, en, där
barnet väl hör men ej förstår tal. En med
dövhet förenad form av stumhet är dövstumhet.
Uttalsfel äro dels sådana, där barnet kvarstår
på det stadium, då det ännu ej lärt sig tala
rent, dels sådana, där det avsedda ljudet uttalas
oriktigt. I förra fallet förväxla barnen ljud
el. utesluta ljud. De ha otillräcklig förmåga att
med hörseln särskilja vissa ljud. Vid en denna
närstående t. ersättes det riktiga ljudet
regelbundet med ett visst normalt ljud. Till den andra
gruppen höra läspning och i vissa fall även
skorrning, funktionell a f o n i m.m. Se även
Fonasteni. — Vid en del organiska sjukdomar
i hjärnan förekommer ett tal, som i någon mån
liknar de allmänna uttalsfelen. Men dessa äro
förvärvade, och i allm. kunna de enstaka ljuden,
prövade var för sig, uttalas. Detta är ej fallet
vid utvecklingsfelen. Vid de organiska
rubbningarna kan ej den nödvändiga växlingen i
artikula-tionsställena utföras. Ljuden uttalas otydligt,
sväljas el. utstötas på ett explosionsartat sätt. En
del imbecilla ha svag röst, otydlig ljudbildning
och energilöst uttal. De båda senare yttringarna
har detta tal gemensamt med den åkomma, där
ljudbildningen på grund av det hastiga tempot
och den snabba avvecklingen av artikulationen
blir otydlig. Alla ljud kunna dock vid denna
åkomma bildas fullt riktigt, om de sjuka tala
långsamt och med uppmärksamheten fäst på
uttalet. Vid detta tal förekomma även
oavsiktliga avbrott i talet. Stamning är en rent
funktionell, förvärvad åkomma, beroende på
kramp vid de olika artikulationsställena.
För-långsammat tal med släpigt uttal och långsam,
entonig rytm förekommer dels habituellt, dels
förvärvat vid en del organiska nervsjukdomar.
Vid s. k. hjärnuppmjukning förekommer, att
ljuden ej uttalas på rätt ställe utan om varandra.
Hjärnuppmjukning följes dessutom stundom av
afasi. Vid sjukdomar med svaghet i
gomseglet (t. ex. difteriförlamning) avstänges vid tal
munhålan ej från näsan på tillbörligt sätt, och
alla ljud få en egendomlig nasal biklang.
Liknande rubbning av talet förekommer vid kluven
gom och förvärvade perforationer av gommen.
Ett mellanting mellan detta tal och talet vid
täppsnuva finnes, då på grund av sjukliga
förändringar gomseglet ej fullständigt kan lägga sig
mot bakre svalgväggen och på samma gång
kommunikationen mellan näsa och svalg ej är fri.
Om gomseglet sluter ordentligt men näsan är
täppt, uppkommer oriktigt uttal av m, n och g.
Kluven gom och perforationer av gommen
behandlas kirurgiskt-ortopediskt (protes).
Därjämte förekommer övningsbehandling (talteknik).
Utvecklingsfel behandlas
pedagogiskt-psykotera-peutiskt. Vid hjärn- och nervsjukdomar
behandlas grundlidandet, ev. med understöd av
övningsbehandling. Vid hysteriska t, felaktigt röstläge
och fonasteni nyttjas psykoterapi jämte
övningsbehandling. Taltekniken skjuter de röst- och
halshygieniska synpunkterna mera i förgrunden.
Genom speciella avspänningsövningar, andnings-,
resonans-, struphuvud- och artikulationsövningar
söker man avhjälpa olika t., vilket dock kräver
lång tid och kan ske endast under fackmans
ledning.
Talrör el. språkrör, rör el. slang för
överföring av muntliga meddelanden inom begränsade
avstånd (högst 200 m). På flygplan finnas t.,
försedda med hörlurar, vilka äro inpassade i
personalens huvudbonad, s. k. hörluva. Tal i t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
