Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tallvivlar - Tallåsen - Tallört - Talma, François Joseph - Talmadge, Norma - Talman - Talmanskonferensen - Talmaskiner - Talmiguld (Talloisguld) - Talmud - Talmystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7TA
Tallåsen—Talmystik
774
Tallört.
tallhedar, enbandade t a 11 v i v e 1 n (P.
pi-niphilus), som lever i tallens topp, samt t a
11-kottviveln (P. validirostris), som har ett
avvikande levnadssätt, i det att den lever i
tallkottar.
Tallåsen, stations- och industrisamhälle i
Ljusdals kommun i Hälsingland, vid N.
stambanan, 7 km n. om Ljusdals köping; 1,287 inv.
(1951). Skid- och möbelindustri.
Tallört, Mono’tropa hypo’pitys, till fam.
Py-rolaceae hörande gulaktig saprofyt med 10—15
cm hög, köttig,
fjällbeklädd stängel och i
tät, lutande klase
sittande blommor.
Sidoblommorna äro
fyrta-liga med 8 ståndare,
toppblomman femtalig
med 10 ståndare. T.
växer i barrskogar (el.
bokskogar) upp till s.
Norrland.
Talma’, F r a
n-q o i s Joseph,
fransk skådespelare
(1763—1826). T. var
urspr. tandläkare,
utbildades för scenen
vid Théåtre franqais,
debuterade där 1787
och blev 1789 societär.
Han avgick 1791 av
politiska skäl
tillsam
mans med flera kamrater och öppnade med dem
den revolutionära Théåtre franqais vid Rue
Riche-lieu, där den berömda national scenen sedan dess
varit inrymd. T. var klassicismens store tragiske
skådespelare på fransk scen, en nydanare med
för sin tid revolutionerande krav på sanning och
natur i såväl deklamation och spelstil som i
historisk kostymering. Bland T:s roller märkas
Hamlet, Othello, Nero i ”Britannicus”, Orestes
(Voltaire), Karl IX och Henrik VIII (M. J. de
Chénier). — Litt.: A. Dumas d. ä., ”Mémoires
de T.” (4 bd, 1849—50).
Talmadge [tä’lmid$], N o r m a, amerikansk
filmskådespelerska (f. 1897), upptäcktes 1911 av
Griffith och var länge en av stumfilmens
favoriter världen runt, känslig, kultiverad och varm
i sin av elegans och kvinnligt behag präglade
framställning. Hennes syster Constance T.
(f. 1900) vann likaledes världsrykte som
filmskådespelerska med sin muntra, spirituella och
eleganta framställning inom stumfilmens lustspel
och komedi. Även en tredje syster, N a t h a 1 i e
T. (f. 1902), ägnade sig med framgång åt
stumfilmen.
Talman, ordf, i ett lands
representantförsamling el. del därav. Om den svenske t. se Riksdag,
sp. 61.
Talmanskonferensen, den rådplägning, som
enl. reglementariska föreskrifter för riksdagen
skall hållas, när någon av kamrarnas talmän så
finner nödigt, rörande ordningen för ärendenas
föredragning i kamrarna, arvodena till
riksda
gens tjänstemän m. m. Konferensen består av
talmännen och vice talmännen jämte 8 led. av
vardera kammaren samt kamrarnas sekr.
Talmaskiner användas på automatiska
telefonstationer dels för tidgivning och
väderleksförut-sägelser, dels för att i vissa manuellt betjänade
avd. i telefonisternas ställe besvara
trafikanternas anrop, varigenom en icke oväsentlig
arbets-besparing ernås och kortare svarstider kunna
hållas. T. för tidgivning och
väderleksförutsägel-ser, i dagligt tal benämnda ”Fröken Ur” (tiden)
och ”Fröken Väder” (vädret), anropas medelst
speciella i rikstelefonkatalogen angivna
gruppnummer.
Ta’lmiguld, även efter den parisiske
fabrikanten Tallois kallat T a 11 o i s g u 1 d
(tallois-demi-or, förk. till tal-mi-or), kopparrik, guldliknande
legering. Äkta t. har ung. följ, sammansättning:
90% koppar, 9 °/o zink och 1 °/o guld. T. nyttjas
som bladguld, till smycken, urkedjor m. m, —
Oäkta t. f ramställes av rödmässing (86,4%
koppar, 12,2% zink, 1,1 °/o tenn och 0,3% järn), som
förgylles på galvanisk väg.
Talmüd, nyhebr., ”lära”, näst bibeln judarnas
viktigaste lagkodex. T. är dock icke blott av
teologisk karaktär, den utgör faktiskt en
fullständig encyklopedi över judiskt samhällsliv och
vetande under århundradena f. och e. Kr. Utom
ett rikt litterärt stoff finnas alla
vetenskapsgrenar representerade. Två versioner finnas, en
babylonisk T. (T. babli) och en palestinsk (T.
je-ruschalmi). Med T. menas i dagligt tal den förra,
fullständiga versionen. Slutredigerad i
Mesopotamien (500-talet e. Kr.), blev den av
prejudice-rande karaktär för judisk samhällsuppfattning.
Språket i denna version är östarameiska. T.
ut-göres dels av text, Mischna, dels av kommentar,
Gemara. Förutom tolkning och utveckling av
G. T :s lagbestämmelser (Halaka) innehåller T.
legender och sagor om bibliska och efterbibliska
personer och händelser, moraliska predikningar
och vetenskapliga diskussioner på olika områden
(Haggada). Mischna utarbetades till stor del av
tannaiterna, Gemara av amoréerna och
saboréer-na, vilka sistnämnda lade hand vid T:s
avslutning. Den palestinska T:s text är avfattad på
nyhebreiska, kommentaren på västarameiska. —
Litt.: H. Sträck, ”Einleitung in T. und Midras”
(5:e uppl. 1921); M. Ehrenpreis, ”T.” (i933)-
Talmystik, tron på och bruket av vissa heliga
el. magiskt betydelsefulla tal, är en urgammal
företeelse. På ett tidigt stadium har t. förbundits
med trolldom (som sådan betecknas den helst
med ordet tal magi). En rik utbildning fick
t. på fornbabyloniskt område, där den äldst
påträffas hos sumererna. Denna t. utgår till
väsentlig del från astrala föreställningar: 7 har
betydelse i anslutning till de 7 vandrarstj ärnorna och
12 till himlarundens indelning i 12 lika delar
(först långt senare i 12 zodiakstjärnbilder).
7-talet var även karakteristiskt för månfaserna
(7 X 4). Talet 3 var gemensamt för de 3
huvudgudarna: Anu, En-lil och Ea, som regerade var
sin tredjedel av kosmos. Hos flera andra
forn-tidsfolk uppträder likaledes gudatriaden, t. ex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
