Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sör-Tröndelag fylke - Sör-Varanger - Sörviksfältet - Söråker - Sörängens folkhögskola - Söröy - Sösdala - Sötblomsläktet (sötblomstersläktet) - Sötebrödshögtiden - Sötlupiner - Sötpotatis - Sötvattenslaboratoriet - Sötväppling - Söul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
741
Sör-Varanger—Söul
742
till Sverigegränsen); 18,823 km, 197,758 inv.
(1950). Består i s. av de skogrika dalgångarna
Orkdal, Gauldalen (se Guldalen) och Selbu (med
Tydalen) på Dovres nordsluttningar samt de
bördiga slättbygderna kring fjorden, i n. av v.
delen av Fosnahalvön och i v. av den på öar
(Hitra, Fröya, Froöarna m. fl.) och fiskebankar
rika Atlantkusten. Tills. 55 herreder och en
stad, Trondheim (säte för fylkesmannen).
Sva-velkis- och koppargruvor (Lökken verk, Röros).
Sör-Vara’nger, herred i Finnmark fylke, n.
Norge, s. om Varangerfjorden; 3,973 km2, 8,916
inv. (1950). Begränsas mot Finland huvudsakl.
av Jakobs älv och Pasviks älv. Kusten är
uppdelad av småfjordar. Kring Björnevatn ligga
Norges största magnetitgruvor.
Utskeppnings-hamn är Kirkenes (se d. 0.).
Sörviksfältet, järnmalmsfält 5 km n. n. v. om
Ludvika, innehållande dels kvartsig järnmalm
(blodsten och svartmalm), dels
serpentinskarn-malm. Gruv- och stationssamhället S ö r v i k
har tills, m. Brunnsvik 745 inv. (1951).
Söråker, industri- och stationssamhälle i
Häs-sjö sn i Medelpad, vid Klingerfjärden och
Ostkustbanan; 2,194 inv. (1951; tills, m. Strand).
Sunds ab. äger här sulfit- och
sulfitspritfabrik. En trädgårdsskola tillhör landstinget.
Sörängens folkhögskola, se Jönköpings läns
folkhögskolor.
Söröy [-01], största ön i Finnmark fylke,
Norge; 816 km2, c:a 2,400 inv.
Sösdala. 1) Storkommun i V. Göinge hd i
Kristianstads län, bestående av socknarna N.
Mellby, Häglinge, Tjörnarp och Brönnestad;
216,76 km2, 4,923 inv. (1954).
2) Municipalsamhälle (sedan 1893) i N.
Mellby sn i Skåne, vid Södra stambanan 15 km s. s. v.
om Hässleholm; 2,63 km2, 1,295 inv. (1954).
Provinsialläkare. Mindre industrier. S. är säte för
ab. Svensk torvförädling. Vid S. påträffades
1929 i samband med grustäckt ett synnerligen
rikt depåfynd från folkvandringstid.
Sötblomsläktet (sötblomstersläktet),
Matricäria (Chamomi’Ila), hör till fam.
korgblommiga. Korgarna äro vanl. medelstora,
diskblommorna rörformiga, tvåkönade,
kantblommorna (saknas stundom) tunglika, vita och
blomfästet naket. Hithörande omkr. 50 arter äro örter
med smalflikiga blad och växa företrädesvis i
Medelhavsländerna. I Sverige finnas
tre. M. inodora, baldersbrå,
som har ett märgfyllt,
halvklotformigt blomfäste och luktlösa
blommor. M. discoidea, g a t k a m
o-m i 11 (”gatkamill”), som saknar
kantblommor och har stark lukt,
härstammar från n. v. Nordamerika och
finns nu i hela Sverige. M.
chamo-milla, sötblomster, kamomill
(”kamill”), har koniskt, ihåligt
blomfäste och åtm. till sist
nedåt-riktade kantblommor; är allmän på
odlade ställen. De sötaktigt (av
kamomillolja) luktande
blomkorgarna ha sedan gammalt använts som
Sövdeborg.
svettdrivande medel (kamomillte) och äro
offi-cinella.
Sötebrödshögtiden, den judiska påskfesten,
då endast osyrat bröd får ätas (2 Mos. 12: 39,
23: 15)-
Sötlupiner, genom förädling frambragta
va-rieteter av lupiner, Lupinus albus, luteus och
angustifolius, som nästan sakna det annars för
detta släkte karakteristiska och giftiga
bitterämnet, lupinin, så att de kunna användas som
grönfoder el. hö el. beredas till ensilage. Jfr Lupin.
Sötpotatis, bot., se Batater.
Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, sedan
1/i 1950 namn på Statens undersöknings- och
försöksanstalt för sötvattensfisket (på Lovön).
Denna anstalt tillkom 1932, delvis genom medel
från Wallenbergska stiftelsen, och ställdes under
Lantbruksstyrelsen men överflyttades från 1/i
1948 i samband med inrättandet av
Fiskeristy-relsen med Statens fiskeriförsök till denna. S.
omfattar laboratorier, akvarier, dammar, bibi,
m. m. och har numera en särskild avd. för
undersökningar ang. sjöregleringar. En del av
undersökningarna utföras på statens
fiskodlings-anstalter i Borenshult, Älvkarleby, Kälarne,
Kvarnbäcken och Mörrum. Vid S. finnas även
laboratorier m. m. för Fiskeristyrelsens
till-synsavd.
Sötväppling, bot., se Honungsklöver.
Söul [saol], jap. Keijo, huvudstad i den
sydkoreanska republiken, vid floden Kan, 40 km
från v. kusten, där dess hamnstad Jinsen ligger;
1,446,019 inv. (1949). S. är en viktig
landsvägs-och järnvägsknut. I n. v. ligga sommarpalatset
och regeringsbyggnaderna, de sistn. uppförda av
japanerna i amerik. stil. S. uppvisar
arkitektoniskt en stilblandning med halmtäckta hyddor av
gammal koreansk typ omväxlande med moderna
affärs- och kontorsbyggnader (se bild å sp. 690
vid Korea). Ett 1923 grundat univ. hade 1948 c:a
[-Baldersbrå.-]
{+Balders-
brå.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
