Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sörensen, Henrik - Sörensen, Sören Peter Laurids - Sörlandet - Sörlandsbanan - Sörlin, Anton - Sörman, Py - Sörmland - Sörpa - Sörpning, iskravning - Sörstafors - Sör-Tröndelag fylke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Sörensen—Sör-Tröndelag fylke
740
Henrik Sörensen: Pietå, 1922—23. Privat ägo. Se även
bild 10 å pl. vid Linköping och bild 17 å pl. vid Norsk
konst.
av norsk naturmystik efter Munch och den mest
personligt präglade målaren av religiösa och
pacifistiska bilder i efterkrigstidens Norden. Det
var upplevelserna under 1 :a världskrigets år,
som framdrevo hans våldsamma patos i sådana
fantasikompositioner som ”Människofåglarna”
(1915), ”Änkorna” (1918), triptyken
”Getsema-ne-Golgata-Pietå” (1920—23), ”Inferno” (1924
—25), ”Gatukamp” (1930) och ”Ärans fält”
(1931). Expressionistiska och realistiska moment
stå här ofta sida vid sida, och formen äventyras
ibland genom det mycket sprängkraftiga
innehållet. S. har målat uttrycksfulla porträtt, bl. a.
av Pär Lagerkvist och av sin hustru, som även
varit modell för de fantasibetonade bilderna
av ”Tone Veli”, symboliskt framställande den
kyska och naturvuxna norska allmogekvinnan.
1935 fullbordade S. tre monumentala altarbilder
i Linköpings domkyrka. S. har dessutom utfört
symboliska målningar i Ullevåls sjukhus i Oslo
(1929) och i N. F:s hus i Genève (1939). 1950
fullbordades jättemålningen ”Arbejd,
administra-sjon og fest” i Oslo nya rådhus. Den är en av
samtidens största målningar och omfattar en yta
av c:a 500 m2. Även som bokillustratör har S.
framträtt. 1932 publicerade han en bok om
Wold-Torne. — Litt.: Monogr. av J. H. Langaard
(1931) och S. Christiansen (1942).
Sörensen, Sören Peter Laurids, dansk
kemist (1868—1939), fil. dr 1899, föreståndare
för Carlsberglaboratoriets kemiska avd. från
1901. S. har utfört grundläggande arbeten
framför allt inom äggvite- och enzymkemin. Förutom
analytiska och preparativa studier har han jämte
talrika lärjungar från olika länder tillämpat den
fysikaliska kemins rön på biokemin. Särsk.
viktiga äro studierna över vätejonkoncentrationens
betydelse för enzymernas verksamhet och för
äggviteämnenas löslighetsförhållande.
Sörlandet [-lana], Norges sydligaste
kuststräcka, mellan Risör i ö. och Stavanger i v.
samt närmast innanför liggande distrikt.
Sörlandsbanan [-lans-], normalspårig järnväg
i Norge från Nordagutu station på järnvägen
Kongsberg—Porsgrunn till Stavanger över
Kris
tiansand och Egersund; längd 553 km. Bandelen
Kristiansand—Moi, 109 km, har 72 tunnlar med
en sammanlagd längd av 46 km. Kvinesheitunneln
är 9,064 m lång och därmed den längsta i
Nordeuropa. S. är elektrifierad.
Sörlin, Anton Severus, skolman, författare
(f. 1891 4/s), fil. lic. vid Stockholms högsk. 1923,
lärare vid Västerhaninge folkhögsk. 1919. Utom
en rad läroböcker och populärvetenskapliga
arbeten i geografi och botanik ss. ”Geografien och
livet” (1953), har S. utg. skönlitterära arbeten
med motiv från nutida ungdomsliv, bl. a.
romanerna ”Ungt folk” (1929),
”Stockholmsstuden-ter” (1931) och ”Ungdom” (1948).
Sörman, Ingrid Amalia (Py), författarinna
(1897—1947). S., som debuterade som
skönlitterär förf. 1921, skildrade i sina första romaner
moderna människor ur borgerlig milj ö; hon dröj
-de särsk. vid förhållandet mellan man och
kvinna, varvid hon med fint psykologiskt sinne
belyste olika sidor av kvinnlig erotisk upplevelse.
Med romanen ”De grönas stjärna” (1938), som
gav bilder ur sinnessjukas liv, inleddes en ny
period i S:s författarskap, präglad av religiösa
upplevelser, som förde henne till katolicismen.
Hon skrev nu en rad mindre biografier över
katolska märkesmän under skilda tider. Hennes
katolska inställning kom också tydligt fram i
romanen ”Änglarnas hus” (1940), ”Hjärta och pil”
(1941), biografien ”Vi Christina med Guds nåde”
(1942, 2:a uppl., 2 bd, 1947) och ”Spelet kring
drottningen” (1943, 2:a uppl., 2 bd, 1947), där
huvudpersonen är Katarina Jagellonica, samt
berättelsen ”1 hans närhet” (1946), en
Jesus-skild-ring. Hon utgav vidare romanerna ”Boken om
Liselott” (2 bd, 1944) och ”Sex barn och
Lise-lott” (2 bd, 1945), där hon bl. a. utnyttjade
minnen från sin uppväxttid i en prästgård, och
”Joakim i Babylon” (1947), där miljön är hämtad
från huvudstaden.
Sörmland, se Södermanland.
Sörpa, foderblandning, bestående av
halmhac-kelse, agnar, gröpe m. m., blandat med vatten.
Sörpning, iskravning, isbildning i
vattendrag, vilken beror på frysning av underkylda
vatten filamen t, då ytan av vattendrag avkyles till
temp. under o° utan att genast frysa. Om
strömhastigheten är tillräckligt stor, uppstå virvlar.
På så sätt transporteras ytvattnet i tunna
virvelytor nedåt. Påträffas då
kristallisationskär-nor, sker en utkristallisering av isen i små
svävande kristaller. Är utkristalliseringen mycket
stark, uppstår småningom en issörpa, som helt
kan täcka ytan. Transporteras de underkylda
vattenpartiklarna ända ned till bottnen,
utkristalliseras här bottenis, vilken dock i vissa fall
kan uppstå utan underkylning. Samtidig
bildning av sörpa och bottenis kan helt stänga en
älv. S. är mycket besvärande för våra
vattenkraftanläggningar.
Sörstafors, brukssamhälle i Kolbäcks sn i
Västmanland.
Sör-Trö’ndelag fylke (före 1919 Söndre
Trondhjems amt), norskt fylke kring yttre delen
av Trondheimsfjorden och s. ö. därom (fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
