Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderhamn - Söderhavet - Söderhavskompaniet - Söderhavsöarna - Söderhielm, ätt - Söderhjelm, 1. Werner - Söderhjelm, 2. Alma - Söderhjelm, 3. Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
S öderhavet—S öderhielm
702
Rådhuset i Söderhamn.
(från 1748) inrymmes ett museum. I Faxeparken
finnas obetydliga rester av Faxehus. Rådhuset är
från 1878.
1950 funnos i S. 38 industriella anläggningar
med sammanlagt 1,502 arb. Skogsindustrierna äro
förlagda vid yttre delen av Söderhamnsfjärden,
t. ex. den Bergvik och Ala ab. tillhöriga
sulfatfabriken, destillationsverket, lackharts- och
såp-fabriken i Sandarne (c:a 350 arb.). Bolaget har
sitt huvudkontor i S. Detsamma gäller
Marma-Långrörs ab., som har brädgård med hyvleri i
stadens ö. del och vars produkter utskeppas över
Stugsund. Inom själva staden ligga Söderhamns
verkstäder ab. och en av L. M. Ericssons
verkstäder, som började sin verksamhet 1948. Hamnen i
själva S. har en kaj längd av 800 m vid 2,5—4,1 m
vattendjup, vid Stugsund 880 m kaj, varav 480 m
med 6,1 m vattendjup. Vid Sandarne finnes
lastageplats. Till S. (strax s. om staden men i
Söderala sn) är sedan 1945 Hälsinge
flygflottilj förlagd. S. har länslasarett och
epidemisjukhus; högre allm. läroverk, kommunal
flickskola och verkstadsskola; 2 tidn.:
Söderhamns-Kuriren och Söderhamns Tidning. S. består av
2 församlingar, S. och Sandarne, som
tillsammans bilda ett pastorat i Ala kontrakt,
Ärkestiftet. — Litt.: A. Jensen, ”S:s historia” (2 bd,
1919—20).
Söderhavet, vanlig benämning på de delar av
Stilla havet, som omge Oceaniens övärld
(”Sö-derhavsöarna”).
Söderhavskompaniet. 1) Se Söderkompaniet.
— 2) (Eng. South Sea Company.) Engelskt
handelskompani, gr. 17 u av Robert Harley, Earl of
Oxford. S. erhöll monopol på den brittiska
handeln med Sydamerika och öarna i Stilla havet
mot det att kompaniet övertog först en del av
och 1720 hela engelska statsskulden, väsentligen
uppkommen genom lån till staten mot livräntor,
över hälften av innehavarna av sådana livräntor
förmåddes att utbyta dem mot aktier i bolaget,
och aktierna stego under några mån. från 128 V2
till 1,000 pd st. Redan hösten 1720 kom ett
häftigt bakslag. Tusentals aktieägare blevo
ruinerade, och vid den av parlamentet under R.
Walpole ledda räfsten blottades svåra
oegentlig-heter (”the South Sea bubble”). S. fortsatte sin
ursprungliga verksamhet ehuru utan framgång.
Först 1853 avvecklades helt dess affärer.
Söderhavsöarna, dets. som Oceanien.
S öderhielm, ätt, adlad 1693, av samma
ursprung som adliga ätten Cedercrantz. En gren,
som skriver sig Söderhjelm, är sedan
1700-talets slut bosatt i Finland men icke
immatriku-lerad på riddarhuset där.
1) Söderhjelm, Jarl Werner,
vetenskapsman och diplomat (1859—1931). Han blev
fil. dr 1885 efter studier i München och Wien,
sedan lärjunge till Gaston Paris, 1886 docent i
Helsingfors och 1889 e.o. prof, i romansk
filologi, 1898 prof, i germansk och romansk
filologi och 1913 prof, i litteraturhistoria. Hans
litteratur- och språkvetenskapliga alstring var
utomordentligt mångsidig och omfattande: ett
mycket stort antal specialundersökningar och
utgiv-ningsarbeten samt ”Karl August Tavaststjerna”
(1900), den monumentala monogr. ”Johan
Ludvig Runeberg” (2 bd, 1904—06), ”Italiensk
renässans” (1907; tills, m. brodern Torsten S.),
”Studier i fransk berättarkonst” (1910), ”Francesco
Maria Molza” (1911), ”Oscar Levertin” (2 bd,
1914—17), ”Äboromantiken” (1915), ”Johannes
Linnankoski” (1918). Dessutom var han ytterst
verksam i pressen; för
Finlands båda
litteraturer var han den
ledande kritikern. —
Som en av sitt lands
främsta
kosmopolitiska krafter arbetade S.
i utlandet för den
kulturella världsadress
mot förryskningen,
som riktades till
tsaren 1899. Efter
Finlands självständighets-f örklar ing övergick S.
till diplomatien och var
1919—29 Finlands
mi
nister i Stockholm. — ”Utklipp om böcker” (4
bd, 1916—20) är ett urval kritiker, ”Läroår”
(1928) innehåller studiehågkomster. S:s
”Skrifter” utkommo 1924—25 i 10 bd.
2) Alma Söderhjelm, den föreg:s syster,
historiker (1870—1949), fil. dr vid Helsingfors
univ. 1900, doc. där 1906—26, e. o. prof, i allmän
historia vid Abo akad. 1927. S:s historiska
författarskap koncentrerade sig främst kring
franska revolutionen, som hon behandlat i bl. a.
”Sverige och den franska revolutionen” (2 bd,
1920—24) och ”Den stora revolutionen” (2 bd.
1927—29). I anslutning härtill utgav hon ”Axel
v. Fersens dagbok” (4 bd, 1925—36) och Marie
Antoinettes brevväxling med Barnave (1934; på
fr.) samt förf. ”Marie Antoinettes stora
hemlighet” (s. å.). Hon utgav flera monogr. och
åtskilliga kåserisaml. förutom romaner,
skådespel och dikter. Av självbiografiskt innehåll äro
”Min värld” (3 bd, 1929—31), ”Mina sju magra
år” (1932) och ”Åbo tur och retur” (1938).
3) Lars Henning Söderhjelm, son till
S.i), psykolog, författare, publicist (f. 1888 V12),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
