Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderblom, 1. Nathan - Söderblom, 2. Staffan - Söderblom, Åke - Söderblom, Helge - Söderby - Söderbygdens vattendomstol - Söderby-Karl - Söderby sjukhus - Söderbäck, Frithiof - Söderbärke - Söderfors (kommun) - Söderfors (industrisamhälle)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
697
Söderblom—Söderfors
698
som i läran om gudsuppenbarelsen genom de
skapande personligheterna (snillena) fullföljer
svensk tradition (Geijer), är arbetet
”Religions-problemet” (1910). 1912—14 var S. även prof, i
religionshistoria vid univ. i Leipzig.
S. utnämndes till ärkebiskop 1914. Ehuru S.
hyste djup respekt för och varm kärlek till
kyrkans tradition, var hans ståndpunkt icke den
snävt högkyrkliga. Den svenska folkkyrkan var
för honom främst en andlig makt, kristendomens
historiskt utformade, nationellt svenska form.
Genom fadern hade han mottagit starka
intryck av väckelsefromheten och hyste därför
förståelse även för de frikyrkliga riktningarna.
Som kyrkoledare verkade han mest genom sin
friska, originella personlighet och sin sällsynt
fängslande talarkonst men även som uppbygglig
författare genom flera samlingar tal (”När
stunderna växla och skrida”, 4 dir, 1909—21)
och framför allt den märkliga
passionsandakts-boken ”Kristi pinas historia” (1928). Postumt
ha utkommit ”Svenskars fromhet” (2 bd, 1933
—41) och ”Sommarminnen” (1941), utg. av S:s
maka Anna Söderblom. S:s lysande framträdande,
mångsidiga bildning och enastående förmåga att
vinna människor väckte även mångenstädes bland
de indifferenta el. mot kyrkan fientliga nytt
intresse och respekt för dess arbete. För
gudstjänstlivets helgd och skönhet hade S. särskilt
sinne. Mer och mer fångades emellertid hans
intresse av arbetet för kristenhetens enande. Han
hade tidigt genom Studentvärldsmissionen
vunnits för enhetstanken. Hans insats i den
ekumeniska rörelsen (se Kyrkliga enhetssträvanden)
gjorde honom till en av protestantismens
andliga ledare. Han fick sin grav framför högaltaret
i Uppsala domkyrka. — S. erhöll en mängd
utmärkelser, blev hedersdr vid 14 univ., led. av
Sv. akad. 1921 och Vet.-akad. 1925. Han fick
1930 Nobels fredspris. — Litt.: ”N. S. in
me-moriam” (1931; av flera förf.); T. Andræ, ”N.
S.” (1931, 5:e uppl. 1932); E. Ehnmark,
”Reli-gionsproblemet hos N. S.” (1949).
2) Staffan John S., den föreg:s son,
diplomat (f. 1900 W7), fil. kand. 1918, jur. kand.
1921, attaché i Utrikesdep. s. å., blev efter
tjänstgöring vid olika beskickningar och i Utrikesdep.
1930 chef för den politiska avd. och utrikesråd,
1944 sändebud i Moskva, 1946 i Bern, i
disponi-bilitet 1954.
Söderblom, Åke Fridolf, skådespelare (f.
1910 20/i). Via amatörteatern och engagemang i
Folkparkerna kom S. till Folkets hus’ revy teater
i Stockholm som textförf. och skådespelare.
Under sign. L i 11-S 1 a m blev han tidigt flitigt
anlitad för sina snärtiga sketcher och kupletter.
Efter ett tiotal år hos Ragnar Klange på
Folkets hus, på Södra teatern i Stockholm och hos
Karl Gerhard kom han i början av 1940-talet till
Södra teatern, där hans sceniska karriär sedan
dess huvudsakl. varit förlagd; han har innehaft
även operettuppgifter. Efter filmdebut 1934 fick
S. sitt genombrott i Anders Henriksons första
film ”Annonsera” (1936), och i Gustaf Edgrens
"Ryska snuvan” (1937). Sedan dess har han
medverkat i c:a 50 filmer samt förf, och
bearbetat filmmanuskript. Sin fasta, folkliga
popularitet som revy- och filmskådespelare kan S.
främst tillskriva sin slagfärdiga replikkonst,
lekfulla fantasi och kvicksilverplastik.
Söderblom, Johan Helge Frithiof, militär
(f. 1881 21/5), underlöjtnant vid Hälsinge reg.
1902, löjtnant vid Intendenturkåren 1908, överste
och chef för Intendenturstaben 1928,
generalmajor, generalintendent och chef för
Intendenturkåren 1935—46, souschef i Arméförvaltningen
1944—46, generallöjtnant 1946. S. har anlitats i
ett flertal utredningar. Han är bl. a. ordf, i styr,
för Generalstabens litografiska anstalt sedan 1947.
Söderby, samhälle i Salems sn i Södermanland.
Söderbygdens vattendomstol har sitt kansli i
Stockholm, och dess domsområde omfattar s.
och ö. Sverige upp till Stockholm med undantag
för de delar, som tillhöra Västerbygdens
vattendomstol.
Söderby-Karl, sn i Stockholms län
(Roslagen), Lyhundra hd, n. ö. om sjön Erken; 116,61
km2, 1,190 inv. (1954). Småkuperad skogstrakt
med jordbruksbygder i socknens mitt. 2,826 har
åker. Egendomar: Broby m. fl. Kyrkan är från
1200-talet. Pastorat i Ärkestiftet, Lyhundra
kontrakt. S. bildades 1796 av socknarna Söderby och
Karlskyrka. Jfr Karlung. Tillhör storkommunen
Lyhundra. — Litt.: G. Unestam, ”En bok om S.”
(1954).
Söderby sjukhus, tuberkulossjukhus, tillhörigt
Stockholms stad, beläget i Salems sn, Stockholms
län, med postadress Uttran. Sjukhuset är
hu-vudsakl. avsett för lungtuberkulösa,
hemmahörande i Stockholm. S., som invigdes 1910, har
448 vårdplatser.
Söderbäck, Carl Frithiof, jurist (f. 1887
Ve), jur. kand. 1913, sekr. i Svenska
arbetsgivare-fören. 1916, dir.-assistent där 1919 och verkst.
dir. 1941—47; led. av Arbetsrådet 1935, av
Sociala rådet 1934, av social vårdskommittén 1939,
av arbetar skyddskommittén 1942 och av
Arbetar-skyddsstyrelsen sedan 1949.
Söderbärke, sn i sydligaste Kopparbergs län,
Västerbergslags domsaga, kring N. och S.
Barken; 428,63 km2, 3,203 inv. (1954). Sjörik,
naturskön bergslagsbygd med bebyggelsen samlad
kring Barkensjöarna. 2,555 har åker. Flera
nedlagda hyttor. Kyrkan är i sin nuv. gestalt från
1734. Pastorat i Västerås stift, Norrbärke
kontrakt. Utgör tills, m. Malingsbo storkommunen
Söderbärke; 565,23 km2, 3,607 inv. (1954).
Söderfors, kommun i Uppsala läns n.
domsaga, vid Dalälven och ö. Hedesundafjärden;
106,87 km2, 2,467 inv. (1954). Skogs-, myr- och
öområde. 531 har åker. I S. Untra kraftverk.
Nästan hela S. lyder under Söderfors bruk (se
nedan). Kyrkan (från 1792) ligger på Jörtsön.
Pastorat i Ärkestiftet, örbyhus kontr.
Söderfors, industrisamhälle i S. kommun vid
Dalälven, ändpunkt för bibana från linjen
Uppsala—Gävle; 1,833 inv. (1951). Söderfors
bruk, tillh. St. Kopparbergs bergslags ab.,
omfattar järnsvampugn, elektrohytta, stålugnar,
hårdmetallverk m. m. Bruket anlades 1676. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
