Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säve-Söderbergh, 1. Gunnar - Säve-Söderbergh, 2. Torgny - Säveån - Sävsjö - Sävsjö sanatorium - Sävsjöström - Sävsjöström—Nässjö järnväg - Sävsländor - Sävsparv - Sävstaholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
691
S ä veån—S ä vstaholm
692
Utsikt över Sävsjö mot väster.
1936 samt ledde därunder insamlingen av fossil
och gjorde stratigrafiska undersökningar. Hans
viktigaste arbeten, delvis av banbrytande natur,
beröra vissa grupper av primitiva vertebrater och
ha föranlett en partiell revision av uppfattningen
om vertebratstammens utveckling och systematik.
2) Torgny S., den föreges bror, egyptolog
(f. 1914 29/e), fil. dr och doc. i egyptologi vid
univ. i Uppsala 1942, prof, i samma ämne där
1950. S., som har deltagit i arkeologiska
expeditioner till Grekland och Främre Orienten, har
bl. a. utg. ”Ägypten und Nubien” (1941), ”The
navy of the eighteenth Egyptian dynasty” (1946)
och ”Studies in the Coptic Manichæan
psalmbook” (1949) samt ”Egyptisk egenart” (1945).
Säveån, biflod till Götaälv
(Göteborgs-gre-nen), upprinner 5 km n. v. om Borås, flyter först
åt n. genom sjön Säven, sedan åt s. v. genom
Alingsås, sjöarna Mjörn, Sävelången och Aspen
samt Sävedalen och mynnar vid Olskroken i
Göteborg. Vattenområde 1,480 km2; längd 120
km; kraftverk finnas bl. a. vid Hedefors och
Jonsered.
Sävsjö, stad i Småland, Jönköpings län, vid
S. stambanan 28 km s. om Nässjö; 92,08 km2,
(0,03 km2 inom stadsplan); 4,883 inv. (1955).
Området är en utpräglad skogsbygd, småkuperad
och rik på mossar. 1,714 har åker. Redan före
järnvägens tid var här en viktig knutpunkt på
landsvägen mellan de gamla marknadsplatserna
Vrigstad och Vetlanda för vägen till Eksjö.
Huvudsakl. inom Vallsjö sn utvecklades sedan
S. till stationssamhälle vid stambanan, vilken
öppnats för trafik här 1864. Det blev 1882
municipalsamhälle och fick ett par år senare
järnvägsförbindelse även med Vetlanda. 1910 var dess
folkmängd 1,442, 1946 2,387 inv. 31/i2 s. å.
upplöstes mvnicipalsamhället, och med ingången av
1947 bildades staden av de dittillsvarande
socknarna Norra Ljunga (46,42 km2 med 1,233
inv.) och V a 11 s j ö (45,00 km2, med 2,444 inv.)
i Västra hd. Sedan Vi 1952 är även Hjärtlanda
sn i kommunalt hänseende förenad med staden.
S. utgör ett pastorat i Västra
härads kontrakt av Växjö
stift. Judiciellt lyder staden
under Njudungs domsaga.
Den har tingshus, kommunal
realskola, sjukstuga,
sanatorium (se Sävsjö sanatorium),
vårdhem för kroniskt sjuka
och sinnesslöanstalt. De
gamla församlingskyrkorna av
sten äro båda romanska och
trol. från 1100-talets mitt;
N. Ljunga har rakslutet,
Vallsjö absidförsett kor. N.
Ljunga kyrka brändes av
danskarna 1611. Läktarbröst
och bänkdörrar äro målade
av P. Hörberg, som även
snidat predikstolsbilderna. 1890
—92 byggdes i Vallsjö en
kyrka i ”nygotik” av tuktad
granit. Egendomen Eksj
ö-hovgård (187 har, därav 54 åker) närmast s. ö.
om själva staden har medeltida anor; den hette
då Ekesjö och var tillika häradets tingsplats.
Borgen i tre våningar uppfördes i början av
1500-talet men förföll efter mitten av följ, årh.;
ruinen är nu konserverad. Industrien räknade
1950 30 arbetsställen med tillsammans 447 arb.
Det största företaget är Sörensens
charkuteri-fabrik (90 arb.). Flera skofabriker. Vidare
märkas borstfabrik, pälsvarufabrik, ett 10-tal
möbelfabriker jämte annan träförädling m. m.
Sävsjö sanatorium, i Sävsjö beläget
sanatorium för lungsjuka, gr. 1905 och drivet i privat
regim till 1947, då det övertogs av Göteborgs
stad. Vid S. finnas c:a 100 vårdplatser för sjuka
från Göteborgs stad.
Sävsjöström, stationssamhälle i Lenhovda sn,
Kronobergs län, vid sjön Alstern; 299 inv. (1951).
S. är knutpunkt för statsbanelinjerna Nässjö—
Kalmar och Oskarshamn—Brittatorp(—Växjö).
Träsliperi, tillhörande ab. Brusafors-Hällefors.
Sävsjöström—Nässjö järnväg, se Kalmar
järnvägar.
Sävsländor, underordn. av nätvingarna,
omfattande arter, som vanl. sitta med taklikt
hoplagda vingar på växter el. stenar vid kanten
av vattendrag och sjöar. Larverna leva i vatten
på gyttjig botten (därav namnet
slamslän-d o r), ha kraftiga käkar, 7 par långa, trådlika
trakégälar på bakkroppens sidor och äro rovdjur.
Underordn. omfattar i Sverige blott fam. Sialidae
med två arter, av vilka Sialis flavilatera är
vanligast.
Sävsparv, zool., se Gulsparvsläktet.
Sävstaholm, gods i V. Vingåkers sn, v.
Södermanland; 895 har, därav 330 åker. Var en
tid huvudgård i Sveriges största fideikommiss,
det Bondeska, då fideikommissrätten 1833
ditflyttades från Björnö. Den nutida jordegendomen
innehas sedan 1920 av godsägare L. Svinhufvud.
— Sävstaholms slott med park o. a.
utrymmen, beläget inom municipalsamhället, såldes
1934 till v. Vegesackska stiftelsen och är nu hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
