Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sätuna (Uppland) - Säv, sävsläktet - Sävar - Sävare - Sävbaggar, rörbaggar - Säve (Bohuslän) - Säve, släkt - Säve, 1. Per - Säve, 2. Carl - Sävedalen - Sävedals härad - Sävenbom - Säve-Söderbergh, 1. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Säv—Säve-Söderbergh
690
två våningar efter ritningar av C. Hårleman. S.
bildades 1613 av riksskattmästaren J. Cruus och
förblev inom dennes ätt till 1737. 1816 köptes det
av bruksägaren B. M. Björkman; inom dennes
släkt bildades 1906 Sätuna ab., som nu äger godset.
Säv, sävsläktet, Sci’rpus, artrikt
halvgrässläkte med i trinda ax sittande, tvåkönade
blommor, borstlika hylleblad och tre-, sällan
två-kantig nöt. I Sverige finnas 19 arter.
Kolvass 5.
la-custris, som är
allmän i sjöar,
har ända till 2
m högt, trint,
bladlöst strå.
Skogssäv,
Å. silvaticus,
har 0,5—1 m
högt
trekantigt, bladbärande strå. Båda
ha flera ax i
vippa. S.
com-pressus, starr-s ä v,
starr-a g, och S1.
ru-fus, r ö d s ä v,
r ö d-a g, ha flera ax i tvåsidig, plattad ställning i
stråtoppen. Ett ax i toppen av det trinda, knappt
3 dm höga, bladlösa strået har knappsäven,
5. palustris, som ofta hänföres till ett särskilt
släkte, Heleocharis (Eleocharis).
Sävar, kommun i Västerbottens län, Umeå
domsaga, kring Sävarån och dess mynning, n.
om Umeå; 786 km2, 3,572 inv. (1954), därav i
S:s nedre kyrkobokföringsdistrikt 2,782 inv.
Närmast kusten jordbruksbygd med vidsträckta
sandhedar och drumlins, i det inre kuperade
skogs-och myrmarker. 3,407 har åker. Tätorten S
ä-var (512 inv. 1951) har snickeriindustri m. m.
Nuv. kyrkan uppf. 1933—34. I S. finnes en
minnessten över den blodigaste striden (19/s) under
finska kriget 1808—09. Ingår i S:s och Holmöns
pastorat i Luleå stift, Västerbottens s. kontrakt.
Sävare, sn i Skaraborgs län, Kinnefjärdings
hd, på Vänerslätten, s. ö. om Lidköping och den
långgrunda Kinneviken av Vänern; 28,64 km2,
1,058 inv. (1954). 1,678 har åker.
Stationssamhället Vinninga (254 inv. 1951), har smärre
industrier. Nuv. kyrkan är en centralkyrka från
1884. Ingår i S., Lindärva och Hasslösa
pastorat i Skara stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Vinninga.
Sävbaggar, rörbaggar, en grupp av
skal-baggsfamiljen bladätare, som utmärkes av
amfibiskt levnadssätt. Äggen läggas inhöljda i
en geléartad massa på olika vattenväxter.
Larverna äta sig in i stjälkar, rotknölar o. dyl. under
vattnet och andas genom att sticka in ett par
långa analtaggar i växternas vävnader.
Förpupp-ningen sker i en tät, brun el. svart kokong. S.
äro ett artrikt släkte (Donacia) med avlånga,
6—10 mm långa, vanl. metalliskt färgade arter.
Säve, kommun i Bohuslän, i Askims, Hisings
och Sävedals domsaga, strax n. om Göteborg,
sträcker sig tvärsöver Hisingen mellan Göta och
Nordre älvar; 51,58 km2, 2,575 inv. (1954), därav
321 (1951) i Säve stationssamhälle. Slättbygd,
uppdelad av kala bergplatåer. 2,125 har åker.
Tätorten Hö källa (434 inv. 1951) med
Lill-hagens sinnessjukhus ligger i S. 1941 förlädes
till S. den nyuppsatta Göta flygflottilj. Kyrkan
är delvis medeltida. Ingår i S., Björlanda och
Torslanda pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels
s. kontrakt.
Säve, gotländsk släkt, urspr. från
Mecklenburg, inkom från Lybeck till Visby 1720.
1) Per Magnus Arvid S., fornforskare (1811
—87), adjunkt i Visby 1835—71,
antikvitetsintendent 1861—65; fil. hedersdr i Uppsala
1877. Till Vitt.-akad. inlämnade S. bortåt
300 teckningar av gotländska
kulturminnesmärken jämte skriftliga förklaringar och
upplysningar, vartill sedan kommo utförliga, med över
1,400 pennritningar beledsagade
ämbetsberättel-ser från resor i Östergötland, Västergötland och
på Gotland. Ännu värdefullare äro hans till
Uppsala univ. donerade ”Gotländska samlingar”, som
i sex folioband, till stor del utg. av Kungl. Gustav
Adolfs akademien, innehålla ett omfångsrikt
material för skildringen av Gotlands historia och
folkliv. Hans uppteckningar av gotländska
dialektord ligga till grund för den av H.
Gustav-son redigerade ”Gotländsk ordbok” (2 bd,
1918—-45). 1874 grundade S. Gotlands fornsal i Visby,
vars framtid han tryggade genom donationer.
2) Carl Fredrik S., den föreg:s bror,
språkforskare (1812—76), student 1830, fil. mag. 1848,
doc. 1849, allt i Uppsala, 1859 den förste
innehavaren av professur i nordiska språk i Uppsala. S.
ägnade framför allt sitt intresse åt dialektstudier,
särsk. dalmålet och gutniskan. Av hans skrifter
märkas ”Gutniska urkunder” (1859), ”Om
språk-skilj aktigheterna i svenska och isländska
forn-skrifter” (1861) och ”Sigurdsristningarna å
Ramsundsberget och Gökstenen” (1869). — En
stor ”Gotländsk ordbok på grundval av C. och
P. M. A. S:s samlingar” utgavs 1918—45 av
H. Gustavson.
Sävedalen, municipalsamhälle (sedan 1931) i
Partille kommun i Västergötland, Göteborgs och
Bohus län, utgörande eget
kyrkobokföringsdistrikt, vid Säveån och V. stambanan; 4,93 km2,
6,744 inv. (1954). S. är bostadsförort till
Göteborg; hembygdsmuseum. Där finnas även en
del industrier.
Sävedals härad i Göteborgs och Bohus läns
Västergötlandsdel, närmast ö. om Göteborg,
består av socknarna Härryda, Landvetter och
Partille. Tillhör Göteborgs och Mölndals fögderier
samt Askims, Hisings och S:s domsaga.
Sävenbom, bot., se En.
Säve-Söderbergh. 1) Gunnar S.,
paleon-tolog och geolog (1910—48), fil. lic. i Uppsala
1933, prof, i geologi, särsk. historisk, vid
Uppsala univ. 1937; fil. hedersdr där 1942. S.
företog 1930 en exp. till Cypern för att utgräva
lämningar av fossila ryggradsdjur och studera
de tertiära lagren där samt deltog i Lauge Kochs
exp. till Östgrönland somrarna 1931—34 och
Kolvass (t. v.) och skogssäv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
