Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säter (stad) - Säter (socken) - Säterbo - Säterdalen - Säteri (sätesgård) - Säterifrihet - Säters landskommun - Säters sjukhus - Sätesbjudning - Sätesgård - Sätherberg, Herman - Sätila - Sätra (Sätra brunn) - Sätteri - Sättersta (Sätersta, Settersta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Säter—Sättersta
684
S. är en idyllisk småstad, som i sin v., äldsta
del har en ganska ålderdomlig prägel. Vid
Rådhustorget ligga rådhuset (från 1700-talets mitt)
och stadshotellet, byggt i 1600-talets vanliga
herrgårdsstil. Det sistn. har genomgått en
genomgripande men pietetsfull ombyggnad och
modernisering (efter ritningar av R. Östberg). Flera
gamla gårdar från 1700-talet finnas, bl. a. vid
V. Långgatan. Den av sten byggda kyrkan
uppfördes 1636—37. Den invid kyrkan liggande
sockenstugan med en vacker förstugukvist har
ditflyttats från Aspeboda. S:s hembygdsgård
(Asgårdarna) ligger i s. ö. delen av staden. På
kyrkogården n. om själva staden invigdes 1951
ett vackert gravkapell av arkitekt Sven
Söder-holm. S. är en mycket besökt turistort. Dess
största attraktion är Säterdalen, Ljusteråns
i sand- och mj älaavlagringar uteroderade, c:a
6 km långa och ända till 50 m djupa, slingrande
dalgång n. om staden. I Säterdalen anordnas
folkfester och finnes Sveriges äldsta
friluftsteater, öppnad 1908. Inom S. ligger (efter
landskommunens införlivande med staden 1952)
Bisp-bergsfältet med gruvsamhället Bispberg (314 inv.
1951). — S:s viktigaste näringskällor äro
industrien och det v. om den egentliga staden belägna
Säters sjukhus. 1950 hade S. 12 industriella
anläggningar med sammanlagt 343 arb. De största
företagen äro Säters väveri ab. (bomullsväven;
gr. 1914; c:a 170 arb.), ab. Säters yxfabrik, en
spisbrödsfabrik, ett sågverk och en möbelfabrik.
S. har samrealskola och ett stort sinnessjukhus
(se Säters sjukhus). Säters tidning utges 3 ggr
i veckan i Hedemora. — S. lyder sedan 1937
under landsrätt (Hedemora domsaga) och är
pastorat (efter sammanslagningen 1952 av
stads-och landsförsamlingen benämnt Säters
församling) i St. Tuna kontrakt, Västerås stift.
— Litt.: A. Ulrich, ”S.” (i ”Sveriges städer”,
5, 1915).
Säter, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, n. om
Skövde; 25,91 km2, 471 inv. (1954). Omfattar
Billingens nordligaste östsluttning samt
slätt-och skogsområdet därinvid. 756 har åker.
Egendom: Rånna; tillh. hushållningssällskapet. I den
nuv. kyrkan ingå delar av en romansk kyrka.
Ingår i Horns, Frösve och S:s pastorat i Skara
stift, Mariestads kontrakt. Tillhör storkommunen
Binneberg.
Säterbo, f. d. socken i Åkerbo hd i
Södermanland, Västmanlands län. Vi 1947 överfördes
större delen av socknen, 33,41 km2 med 329 inv.,
till Arboga stad och stadsförsamling, där den
bildar Säterbo kyrkobokföringsdistrikt (314 inv.
1954)-
Säterdalen, se Säter, stad.
Säteri (sätesgård), jordbruksegendom,
som till följd av tidigare ägares egenskap av
frälseman befriats från grundskatt m. m., f r ä
1-sesäteri. Vid Erik XIV:s kröning erhöll
varje adelsman skattefrihet för en gård, friherre
för två och greve för tre. S. skulle avses för
jordbruk och vara väl bebyggt med en
”sätes-byggnad”, värdig ägarens ställning. 1810
avskaf-S. och Bogsta pastorat i Strängnäs stift, Ny-
med grundskatternas avskrivning vid 1800-talets
slut s:s kamerala särställning. Vid Karl XI :s
reduktion indragna s. blevo kronosäterier
(där de anslogos till det indelta kavalleriets
understöd, berustade s.) samt, där de senare
skatteköptes, skattesäterier. — Litt.: J.
A. Almquist, ”Frälsegodsen i Sverige”, 1—3:1—2
(1931—47).
Säterifrihet, skattefrihet för säteri (se d. o.).
Säters landskommun införlivades 1952 (med
1,641 inv.) med Säters stad.
Säters sjukhus, statligt sinnessjukhus i Säter,
före 1931 benämnt Säters hospital. S.,
som tillhör den medelstora typen av statliga
sinnessjukhus, har 514 mans- och 470
kvinnoplat-ser, vartill kommer för särskilt farliga el.
svår-skötta manliga patienter en s. k. fast paviljong
om 37 platser. Till S. äro knutna två
sekundärsjukhus för mera lättskötta patienter, det ena,
P ä r 1 b y sjukhus i Grangärde, med plats
för 153 män och det andra, Olofsfors
sjukhus i Avesta, med plats för 120
kvinnor.
Sätesbjudning, se Havandeskap.
Sätesgård, se Säteri.
Sätherberg, Karl Herman, skald (1812—
97), med. dr i Lund 1843, kirurgie mag. 1847,
varefter han övertog Gymnastiskt-ortopediska
inst. S:s poesi har en idyllisk-harmonisk och
optimistisk karaktär; den rymmer naturdikter,
jägarvisor och svärmiskt romantiska poem, av
vilka hans vän Otto Lindblad tonsatt bl. a. ”Glad
såsom fågeln” och ”Vintern rasat ut” och prins
Gustaf ”Sjungom studentens lyckliga dag”. Bland
S:s skrifter må framhållas ”Jägarens hvila”
(1838), ”Blommorna vid vägen” (4 bd, 1841—
46) och ”Lefnadsminnen” (1896).
Sätila, sn i Älvsborgs län, Marks hd, vid
Hallandsgränsen; 145,35 km2, 2,069 inv. (1954).
Platåområde med bygd i Storåns av sjön
Lyg-nern fortsatta dal. 1,958 har åker. På Strömma
egendom lantmanna- och lanthushållsskola (adr.:
Rävlanda). Delvis medeltida kyrka, ombyggd
bl. a. 1900. Ingår i S. och Hyssna pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontr.
Utgör tills, m. Hyssna storkommunen Sätila;
227,12 km2, 3,469 inv. (1954)-
Sätra (S ä t r a brunn), en Uppsala univ.
tillhörig hälsobrunn och badanstalt i Kila sn,
Västmanlands län. Källorna äro järnhaltiga och
ha dessutom en relativt stor radiumhalt. —
Biskop Kalsenius skänkte 1748 brunnen m. m. till
Uppsala univ:s med. fakultet. Under O. Glas’
in-tendentstid 1852—67 uppfördes badhuset,
lasarettet och kyrkan. — Se f. ö. P. Tersmeden, ”Sätra
brunns krönika, 1700—1915” (i9T6).
Sätteri, den avdelning inom ett tryckeri, där
sättning (se Boktryckarkonst) försiggår.
Sättersta, förr Sätersta, även S e 11 e r
s-t a, sn i Södermanlands län, Rönö hd, 20 km
n. ö. om Nyköping; 29,83 km2, 375 inv.
(1954)-Skogs- och bergsbygd i n. kring s. Likstammen.
790 har åker. Egendom: ökna. Medeltida kyrka;
sakristia från 1731. Ingår i Lästringe, Torsåkers
fades adelns rätt att uteslutande besitta s. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
