- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
681-682

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särkland - Särla - Särna - Särnait - Särna och Idre tingslag - Särslöv - Särv - Särvfjället - Särö - Säsong - Säsongarbete - Säter - Säter (stad)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

681

Särla—Säter

682

För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk uh 1955.

muhammedanernas länder, bildat till ordet s
a-r a c e n e r, omtytt folketymologiskt (isl. plur.
serkir, saracener; jfr särk, skjorta).

Särla, sent (poet.; motsats arla).

Särna, kommun i nordligaste Dalarne,
Älvdals, Särna och Idre tingslag, kring övre
öster-dalälven och dess biåar samt Fuluälven; 2,234,20
km2, 2,381 inv. (1954). S. omfattar vidsträckta
skogs- och myrmarker; närmast gränsen mot
Norge ligger Fulufjället (1,040 m ö. h.), i n. ö.
mot gränsen till Härjedalen Uckuvålen (1,082 m
ö. h.) m. fl. fjäll. 341 har åker. Vid s. stranden
av Särnasjön (422 m ö. h.) tätorten och kyrkbyn
Särna (444 m ö. h.; 1,393 inv. 1951), ändpunkt
för banlinjen Vansbro—Särna och n. Dalarnes
huvudort med sjukhus, tingsställe och smärre
industrier. Den gamla kyrkan av trä, uppf. 1684—
97, blev ombyggd 1766. Den nya kyrkan är
uppförd 1894. Pastorat i Västerås stift, Mora
kontr. S. omfattade till 1916 även Idre. —
Urspr. hörde S. till Norge och ingick i Hamars
stift. S. intogs 1644 av en flock dalkarlar, ledda
av D. Buscovius (se d. o.; minnessten vid
Gammelgården invid gamla kyrkan).

Särnait, petrogr., se Cancrinit.

Särna och Idre tingslag i Dalarne uppgick
1948 i Älvdals, Särna och Idre tingslag.

Särslöv, sn i Malmöhus län, Oxie hd, på den
småkuperade slättbygden n. ö. om Malmö; 5,15
km2, 174 inv. (1954). 475 har åker; skog saknas.
Urspr. medeltida kyrka, ombyggd på 1860-talet.
Ingår i Görslövs och S:s pastorat i Lunds stift,
Bara kontr. Tillhör storkommunen Staffanstorp.

Särv, bot., se Hornsärv och Najadaceae.

Särvfjället, fjäll i n. Härjedalen, s. ö. om
Storsjön; 1,169 m ö. h.

Särö. 1) Storkommun i Hallands n. domsaga
i n. Halland, bestående av socknarna Vallda och
Släp; 94,05 km2, 2,968 inv. (1954).

2) Badort och villasamhälle i Släps sn i S.i),

huvudsakl. på ön Särö, 24 km s. om Göteborg;
259 inv. (1951). Ändpunkt för järnvägen
Göteborg—Särö. Badorten, uppvuxen på det gamla
säteriet Särös ägor, anlades på 1830-talet och
blev ryktbar särsk. efter det första kungabesöket
där 1857. ön, som rundas av en vacker
strandväg, är berömd för sin rika skogsvegetation; i
Särö Västerskog finns bl. a. Nordens största
idegransbestånd i Barrlindskärret (barrlind =
idegran). Sedan 1921 har S. kapell (med
ante-pendium av konung Gustav V). — Litt: A. Prytz,
”Anteckningar från hemmanet och badorten S.”
(i93o).

Säsong [-å’13] (fr. saison), årstid, termin (t. ex.
badsäsong, en teaters speltid o. s. v.).

Säsongarbete, verksamhet, som blott äger
rum under en viss tid av året, t. ex. skörd.

Säter, se Fäbod.

Säter, stad i Kopparbergs län, vid Ljustern
och Ljusteråns utflöde ur denna sjö; 133,38 km,
4,244 inv. (1955)-

S. har sitt ursprung i de hyttor,
osmunds-smedjor m. m., som sedan Gustav Vasas och
Karl IX :s tid funnos vid Sätra (Säters)
kungsgård. 1619 inkallade Gustav II Adolf en
industrimän från Lübeck, Govert Silentz, och gav
honom i uppdrag att vid S. anlägga ett
kopparverk för raffinering av koppar från Falu gruva
samt ett myntverk. Det senare kom i gång 1624,
men redan 1636 och 1642 flyttades koppar- och
myntverket till Avesta. I ett k. br. av 9/e 1626
påbjöd Gustav Adolf, att vid ”Sätra skall
funderas en stad”. Stadsprivilegier fick S. dock först
1642, då staden även erhöll stora jordområden.
Vid den nya kommunindelningen 1952
sam-manslogos S. och Säters landskommun, varvid
S:s areal ökades med närmare 120 km2 och
folkmängden med c:a 1,650 personer. Sedan 1881 har
S. järnvägsförbindelse genom Södra Dalarnes
j ärnväg.

SÄTER

1 Hotell Sätergården

2 Möbelfabrik

3 Post o. Telegraf

4 Rådhus

5 Samrealskola

6 Spisbrödsfabrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free