Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sågverk - Såheim kraftverk - Såmaskin - Sånfjället, Sonfjället - Sång - Sånga (Stockholms län) - Sånga (Västernorrlands län) - Sångare, sångfåglar - Sångaresläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
663
Såheim kraftverk—Sångaresläktet
664
Sågverk. Uppfordring av timmer till sågning. Se även bild vid Brädgård.
vid ångsågar, som erhålla sin kraft genom
eldning med s.-avfall. Vid dessa föres timret från
timmerupplaget medelst uppfordringsbanor fram
till sågramar, varefter virket på transportbanor
föres vidare till kantverk och kapverk och slutl.
efter sortering upplägges i brädgård för torkning
och lagring, därest ej särskilt torkhus finnes.
Många s. äro förenade med hyvleri. Det första
ång-s. i Sverige byggdes vid Tunadal invid
Sundsvall 1849. Vivstavarv och Kramfors följde
1851, och därefter vidtog en livlig utveckling
fram till storindustri. De moderna export-s. ligga
främst vid älvmynningarna utefter
norrlandskusten, dit timret flottas och där den färdiga
såg-varan kan lastas direkt i oceangående fartyg. I
s. Sverige ligga s. vid järnvägarna och vid
kusten. De större s. såga upp till 10,000 å 20,000
stds trävaror per år, några c:a 30,000 stds. —
Enl. statistiken sysselsattes i Sverige 1951 vid s.
och hyvlerier 1,113 företagare med 2,850
tjänstemän och 26,568 arbetare.
Såheim kraftverk, se Rjukan.
Såmaskin, se Sådd.
Sånfjället, Sonfjället, ett av Härjedalens
mest bekanta fjäll, i Hede sn, uppbygges av
vem-dalskvartsit och når i toppen Högfjället 1,277
m ö. h.; det egentliga S. är 1,249 m- En del av
S. är nationalpark.
Sång, röstens användning för återgivning av
toner med el. utan text; även beteckning för en
melodi. Den högsta ton, som är känd från
sångerska, är e4 (2,697 svängningar), barnens högsta
larynxala toner gå upp till g4 (3,100), och den
djupaste kända manstonen är Fi (43). Omfånget
av den individuella rösten utgör i regel 2 V2—3
oktaver, dock brukar ej hela sträckan vara
”sångbar” utan hos den oövade blott omkr. hälften
därav. Yrkessångaren behöver minst två oktaver
men kan ha ända upp till fyra.
Man skiljer mellan olika register, hos mannen
bröst- och falsettregister, hos kvinnor och barn
dessutom huvudregistret. Falsettregistret kallas
hos kvinnorösten ofta mellanregistret. De
akustiska kriterierna för ett register äro bl. a. dess
egenartade klang, dess
konstanta tonomfång och
registerbrottet vid gränsen. En
särskild färdighet, som vid
konstsång utbildas för utjämning
av registren, kallas täckning.
Vid könsmognaden
undergår barnet en
tillväxtförändring i struphuvudet, kommer
i målbrottet. Man har funnit
det skadligt för den
definitiva rösten att idka
sångövningar under denna tid.
Yrkesmässig sångutbildning bör
ej börjas förrän vid 18—19
års ålder. Till
sångutbildningen hör övning i såväl
tonträffning som
andhämtning och artikulation;
viktigast är dock utbildningen av
röstens egen klangliga del.
Sångutbildning förekom redan under
medeltiden, men först med operans uppkomst mot
1500-talets slut började man mer ingående syssla med
sångkonstens teori och praktik. Sin högsta
utbildning erhöll s. under 1700-talets förra hälft,
då särskilt den manliga (kastrat-) och kvinnliga
sopransången odlades. En ny blomstringstid
inträdde vid 1800-talets början, och högsta
glanstiden inträffade 1830—50.
Sånga, sn i Stockholms län, Färentuna hd,
omfattar mell. delen av Svartsjölandet i Mälaren;
27,07 km2, 831 inv. (1954). Slättbygd med
skogbevuxna bergkullar. 1,147 har åker. Egendom:
Svartsjö (se d. o.). Kyrkan är huvudsakl. från
1484. Ingår i S., Skå, Färentuna och Hilleshögs
pastorat i Ärkestiftet, Svartsjö kontrakt. Tillhör
storkommunen Färingsö.
Sånga, sn i Västernorrlands län,
Ångermanlands mell. domsaga, strax ö. om Skellefteå,
kring Ångermanälven; 78,0 km2, 598 inv. (1954).
Kuperad skogstrakt med bebyggelse i den breda
ådalen. 480 har åker. Medeltida kyrka med
offerkälla. Ingår i överlännäs och S. pastorat i
Härnösands stift, Sollefteå kontrakt. Tillhör
storkommunen Boteå.
Sångare, sångfåglar, 1) i vidsträckt
bemärkelse en underordn., Diacromyidae, av
fågel-ordn. tättingar, omfattande flertalet av dessa
(utom skrikfåglarna). 2) fam. Sylviidae av
fö-reg., omfattande bl. a. lövsångarsläktet,
kärr-sångarsläktet, bastardnäktergalen, skräddarfåglar,
härmfågeln och sångaresläktet.
Sångaresläktet, Sy’lvia, tillhörande fam.
Syl-viidae, igenkännes på att pannan är avsatt från
näbbroten, ryggfärgen grå el. brun och stjärten
tvär el. urringad. Alla sjunga väl och leva
hu-vudsakl. av insekter samt bygga öppna,
konstlösa bon. Flyttfåglar. Följ, arter finnas i
Sverige. Trädgårdssångaren, 5". salicaria,
är ovan brungrå med olivgrön anstrykning,
under ljusgrå, sidorna med brunaktig ton, buken
vit. Längd 15 cm. Den är en av Sveriges
vanligaste fåglar. Svarthättan el. svart
huvad e sångaren, S. atricapilla, är ovan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
